När ett grundläggande arbetsflöde utförs, är de viktigaste sakerna att ta hänsyn till:Exponering: VitbalansFärg: VitbalansSvart- och vitpunkter: Vitbalans eller Nivåjustering Kontrast: Kurvjustering Färgmättnad: Vitbalans, Lysande eller Färgton, mättnad, ljusstyrka Ändra storlek (interpolera): Ändra storlek Skärpa Hantering av digitala tillgångar (lägga till taggar, rubriker, betyg, geografisk plats, spara med ett nytt namn) Den här följden av redigeringssteg rekommenderas för att ge slutprodukten bästa möjliga fotografiska kvalitet. Utför i synnerhet aldrig skärpeförbättring innan det sista steget. Användning av ett förlustfritt format som PNG eller TIFF rekommenderas för lagring av fotografier. Annars går någonting förlorat varje gång resultatet sparas. Om du har råd, använd 16-bitar per kanal för de bästa bilderna. Om du vill ändra färgrymd, i synnerhet om du vill arbete med CIEL*a*b, krävs 16-bitar per kanal för att undvika avkortningseffekter. Om du byter steg 4 och 5,, vilket är mycket möjligt om den ursprungliga kontrasten redan är mycket bra, kan de fyra första justeringarna med samma insticksprogram: vitbalans. Många av de verktyg du kan behöva för redigering av fotografier ingår i &digikam;. Här följer beskrivningar av dem. Alla bildeditorns verktyg som Skärpa, Oskärpa, Brusreducering, Omfokusering, Oskarp mask, etc. använder en gemensam dialogstil med förhandsgranskning av effekten innan filtret används på aktuell bild. Nedan ser du verktyget "Lägg till struktur" under arbete, vilket använder den gemensam dialoglayouten: Verktyget Lägg till struktur under arbete (1): De sju knapparna längst upp till vänster väljer typ av jämförelse i förhandsgranskningsområdet. Typerna är: Originalbild Dela vertikalt utan att duplicera. Det vänstra området visar originalet, medan den högra sidan visar fortsättningen av vald zoomning filtrerad. Dela horisontellt utan att duplicera. Det övre området visar originalet, medan det nedre området visar fortsättningen av vald zoomning filtrerad. Dela vertikalt. Det vänstra området visar originalet, och det högra filtereffekten för jämförelse. Dela horisontellt. Det övre området visar originalet, och det nedre filtereffekten för jämförelse. Förhandsgranskning av effekt. Detta är en förhandsgranskning av den aktuella effekten utan jämförelse. Musplaceringsstil: Förhandsgranskning när musen inte befinner sig över förhandsgranskningsområdet (utan i inställningsområdet), annars visas originalet. (2): Det finns två knappar som kan ändras för att visa över- eller underexponering. Färgerna kan anpassas på den allmänna inställningssidan. (3): Ramen för valt område att förhandsgranska. Klicka och dra med musen på den rörliga ramen för att flytta den i bilden. Förhandsgranskningsområdet till vänster i dialogrutan uppdateras på motsvarande sätt. (4): Inställningsområdet för filtret eller insticksprogrammet. (5): I nedre vänstra hörnet finns knappar för hjälp och återställning av förvalda värden (alla inställningar bevaras från den senaste användningen av insticksprogrammet). (6): Det finns en förloppsindikering för insticksprogram med komplicerade beräkningar. Bildfärg Automatisk korrektion Ljusstyrka, kontrast, gamma Färgton, mättnad, ljusstyrka Färgbalans Svartvit Kodningsdjup Färghantering Nivåjustering Färgeffekter (solarisera, lysande, neon, hitta kant) Vitbalans, exponering, färgmättnad Kurvjustering Kanalblandare Bildförbättring Skärpa (gör skarpare, oskarp mask, omfokusering) Oskärpeverktyg Borttagning av röda ögon Fyll i fotografi Brusreducering och suddighet Korrektion av heta bildpunkter Korrigering av linsförvrängning Restaurering av fotografi Korrigering av antivinjettering Bildtransformeringsverktyg Ändra storlek (förminska och förstora) Rotera bild Perspektivjustering Skjuvningsverktyg Bilddekoration Lägg till kant Infoga text Överlagringsmall Lägg till struktur Specialeffektfilter Simulera infraröd film. Lägg till filmkorn. Simulera en oljemålning. Simulera en kolteckning. Relief av fotografi. Förvrängningseffekt. Oskärpeeffekt. Lägg till regndroppar. Ett typiskt arbetsflöde för obehandlade bilder med &digikam; skulle kunna omfatta följande steg: Inställning av alternativ för konvertering av obehandlade bilder och färghantering Hämta ICC-färgprofiler för kamera, bildskärm och skrivare Ställ in &digikam; på rätt sätt för att definiera en arbetsyta Inställning av kamerans vitpunkt Mosaikborttagning (omfattar interpolation, brusfiltrering och korrigering av kromatisk avvikelse) Konvertering till en färgrymd Gammakorrigering, färgtonsavbildning TIlldelning av färgprofil Expansion av dynamiskt omfång (valfri) Fortsätt med standardarbetsflödet I fortsättningen är allt enkelt. Markera bara en obehandlad bild och öppna den i editorn. Insticksprogrammet för färghantering visas när bilden har behandlats, för att justera färgåtergivningen. Utan färghantering är alla bilder mycket mörka. Det är normalt. Du kan experimentera med de olika profilerna du har, för att välja den bästa inmatningsprofilen beroende på bilden (vissa brukar vara mycket neutrala, till och med något dämpade, medan andra ger ett mer mättat resultat, etc.). &doc-editor-color; &doc-editor-enhance; &doc-editor-transform; &doc-editor-decorate; &doc-editor-filters; What is the importance of ICC color profile management anyway? In simple terms it is alike hi-fi stereo, where high fidelity is maximized from source to speakers, passing through microphone, recoding media, player and amplifier. Much the same, ICC color profile management tries to maintain color fidelity from photographic subject through the camera to the output media screen, print, paper and beamer. Luckily digital photography has taken out one source of distortion, the storage media (as the &CD-ROM; did in the audio field). The figure below images the problem: Every time there is a transfer from one device to another, an ICC profile is used to compensate for the inaccuracies or limitations of the device. The central work space (which is called Profile Connection Space, PCS) provides a common platform to translate the device color spaces into each other. The inter-connection between devices and their color spaces CM Pros. CM is really important whenever you need identical results between shooting sessions, accurate source reproduction, close rendering results between various display media (this would rather point CM to professionals). As a passionate amateur you can also profit from CM, since it is mostly associated with 16 bit color depth. RAW mode shooting is much more forgiving in terms of exposure than processed shooting (JPEG), so you can generally underexpose and recover the highlights. And, the human eye is much more sensitive to luminosity variations in the dark scales than a digital camera. Careful tonal adjustment close to the blacks will produce a better dynamic of the image. That is why RAW mode images often have an appearance of more depth to them. CM Cons. If you do not use color management you still can realize fantastic images. In journalism or emotional contexts, for holiday photos you do not need any color management. To configure &digikam; for ICC color management, please refer to the setup section. The ICC standard covers a data format to exchange color information of devices. ISO 22028-1 specifies unambiguous exchange of color image data of color space encoding, viewing conditions, image state and reference medium. Here follows an example of the differences in color language: one kind of green defined (by the same numbers) in one color space looks different in another color space. This is what happens when no color management is applied. (88, 249, 16) in Adobe RGB The same RGB value in sRGB. Here is a link where you can play with color spaces. Photographers want to use the full gamut of their camera and their ink jet printers. Editing of images should be done in a work space, where equal RGB-numbers result into gray (like #333 or #CCC). The following diagram tries to outline the logic &digikam; will follow in its CM work flow, depending on the settings made in IO Files and ICC profiles of the configuration page. Soft Proofing is a way of previewing on the screen (monitor) the result to be expected from an output on another device, typically a printer. Soft proofing will show you the difference to be expected before you actually do it (and waste your costly ink). So you can improve your settings without wasting time and money. Rendering intent refers to the way gamuts are handled when the intended target color space cannot handle the full gamut. Perceptual, also called Image or Maintain Full Gamut. This is generally recommended for photographic images. The color gamut is expanded or compressed when moving between color spaces to maintain consistent overall appearance. Low saturation colors are changed very little. More saturated colors within the gamuts of both spaces may be altered to differentiate them from saturated colors outside the smaller gamut space. Perceptual rendering applies the same gamut compression to all images, even when the image contains no significant out-of-gamut colors. Relative Colorimetric, also called Proof or Preserve Identical Color and White Point. Reproduces in-gamut colors exactly and clips out-of-gamut colors to the nearest reproducible hue. Absolute Colorimetric, also called Match or Preserve Identical Colors. Reproduces in-gamut colors exactly and clips out-of-gamut colors to the nearest reproducible hue, sacrificing saturation and possibly lightness. On tinted papers, whites may be darkened to keep the hue identical to the original. For example, cyan may be added to the white of a cream-colored paper, effectively darkening the image. Rarely of interest to photographers. Saturation, also called Graphic or Preserve Saturation. Maps the saturated primary colors in the source to saturated primary colors in the destination, neglecting differences in hue, saturation, or lightness. For block graphics; rarely of interest to photographers. Color wiki CIELab Gamut explained