From f7e7a923aca8be643f9ae6f7252f9fb27b3d2c3b Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Timothy Pearson Date: Sat, 3 Dec 2011 11:05:10 -0600 Subject: Second part of prior commit --- tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/Makefile.am | 4 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/Makefile.in | 635 ++++++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/aavso.png | Bin 0 -> 11414 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ai-contents.docbook | 200 ++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/altvstime.docbook | 75 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/altvstime.png | Bin 0 -> 14182 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/astroinfo.docbook | 9 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/blackbody.docbook | 126 ++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/blackbody.png | Bin 0 -> 43710 bytes .../docs/tdeedu/kstars/calc-angdist.docbook | 39 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-angdist.png | Bin 0 -> 13259 bytes .../docs/tdeedu/kstars/calc-apcoords.docbook | 45 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-apcoords.png | Bin 0 -> 14545 bytes .../docs/tdeedu/kstars/calc-dayduration.docbook | 31 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-daylength.png | Bin 0 -> 13003 bytes .../docs/tdeedu/kstars/calc-ecliptic.docbook | 45 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-ecliptic.png | Bin 0 -> 13397 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-eqgal.docbook | 42 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-eqgal.png | Bin 0 -> 13180 bytes .../docs/tdeedu/kstars/calc-equinox.docbook | 37 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-equinox.png | Bin 0 -> 11607 bytes .../docs/tdeedu/kstars/calc-geodetic.docbook | 45 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-geodetic.png | Bin 0 -> 12977 bytes .../docs/tdeedu/kstars/calc-horizontal.docbook | 42 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-horizontal.png | Bin 0 -> 16112 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-julian.png | Bin 0 -> 11391 bytes .../docs/tdeedu/kstars/calc-julianday.docbook | 45 + .../docs/tdeedu/kstars/calc-planetcoords.docbook | 43 + .../docs/tdeedu/kstars/calc-planetcoords.png | Bin 0 -> 16762 bytes .../docs/tdeedu/kstars/calc-precess.docbook | 43 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-precess.png | Bin 0 -> 12151 bytes .../docs/tdeedu/kstars/calc-sidereal.docbook | 37 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-sidereal.png | Bin 0 -> 12213 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calculator.docbook | 102 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/cequator.docbook | 34 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/color_indices.png | Bin 0 -> 55910 bytes .../docs/tdeedu/kstars/colorandtemp.docbook | 123 ++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/commands.docbook | 2073 ++++++++++++++++++++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/config.docbook | 481 +++++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/cpoles.docbook | 64 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/credits.docbook | 107 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/csphere.docbook | 28 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/darkmatter.docbook | 84 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/dcop.docbook | 248 +++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/detaildialog.png | Bin 0 -> 35700 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/details.docbook | 110 ++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/devicemanager.png | Bin 0 -> 8844 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/dumpmode.docbook | 76 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ecliptic.docbook | 56 + .../docs/tdeedu/kstars/ellipticalgalaxies.docbook | 96 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/equinox.docbook | 44 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/faq.docbook | 235 +++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/find.png | Bin 0 -> 9292 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fitsarea.png | Bin 0 -> 39426 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fitsviewer.docbook | 143 ++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/flux.docbook | 75 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fovdialog.png | Bin 0 -> 7481 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/geocoords.docbook | 66 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/geolocator.png | Bin 0 -> 38124 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/greatcircle.docbook | 32 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/horizon.docbook | 30 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/hourangle.docbook | 46 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/index.cache.bz2 | Bin 0 -> 74717 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/index.docbook | 327 +++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indi.docbook | 1419 ++++++++++++++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indicapture.png | Bin 0 -> 9313 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indiclient.png | Bin 0 -> 8892 bytes .../docs/tdeedu/kstars/indicontrolpanel.png | Bin 0 -> 12594 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indiscript.png | Bin 0 -> 21321 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/install.docbook | 138 ++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/jmoons.docbook | 39 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/jmoons.png | Bin 0 -> 7525 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/julianday.docbook | 78 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/leapyear.docbook | 58 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/lightcurve.png | Bin 0 -> 11996 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/lightcurves.docbook | 223 +++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/luminosity.docbook | 42 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/magnitude.docbook | 62 + .../docs/tdeedu/kstars/man-celestrongps.1.docbook | 130 ++ .../docs/tdeedu/kstars/man-fliccd.1.docbook | 141 ++ .../docs/tdeedu/kstars/man-indiserver.1.docbook | 277 +++ .../docs/tdeedu/kstars/man-lx200_16.1.docbook | 140 ++ .../docs/tdeedu/kstars/man-lx200autostar.1.docbook | 140 ++ .../docs/tdeedu/kstars/man-lx200classic.1.docbook | 140 ++ .../docs/tdeedu/kstars/man-lx200generic.1.docbook | 140 ++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-temma.1.docbook | 140 ++ .../docs/tdeedu/kstars/man-v4ldriver.1.docbook | 140 ++ .../docs/tdeedu/kstars/man-v4lphilips.1.docbook | 141 ++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/meridian.docbook | 41 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/newfov.png | Bin 0 -> 10345 bytes .../docs/tdeedu/kstars/observinglist.docbook | 93 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/observinglist.png | Bin 0 -> 16285 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/parallax.docbook | 62 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/popup.png | Bin 0 -> 8615 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/precession.docbook | 56 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/quicktour.docbook | 425 ++++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/retrograde.docbook | 31 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/screen1.png | Bin 0 -> 18809 bytes .../docs/tdeedu/kstars/scriptbuilder.docbook | 475 +++++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/scriptbuilder.png | Bin 0 -> 20402 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/sidereal.docbook | 85 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/skycoords.docbook | 192 ++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/skymapdevice.png | Bin 0 -> 14248 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/solarsys.docbook | 43 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/solarsystem.png | Bin 0 -> 9023 bytes .../docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook | 92 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/star_colors.png | Bin 0 -> 117715 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/stars.docbook | 111 ++ tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/timezones.docbook | 32 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/tools.docbook | 73 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/utime.docbook | 54 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/viewops.png | Bin 0 -> 19155 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/wut.docbook | 56 + tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/wut.png | Bin 0 -> 15760 bytes tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/zenith.docbook | 44 + 115 files changed, 11776 insertions(+) create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/Makefile.am create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/Makefile.in create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/aavso.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ai-contents.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/altvstime.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/altvstime.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/astroinfo.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/blackbody.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/blackbody.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-angdist.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-angdist.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-apcoords.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-apcoords.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-dayduration.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-daylength.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-ecliptic.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-ecliptic.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-eqgal.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-eqgal.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-equinox.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-equinox.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-geodetic.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-geodetic.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-horizontal.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-horizontal.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-julian.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-julianday.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-planetcoords.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-planetcoords.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-precess.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-precess.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-sidereal.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-sidereal.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calculator.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/cequator.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/color_indices.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/colorandtemp.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/commands.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/config.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/cpoles.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/credits.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/csphere.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/darkmatter.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/dcop.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/detaildialog.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/details.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/devicemanager.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/dumpmode.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ecliptic.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ellipticalgalaxies.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/equinox.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/faq.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/find.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fitsarea.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fitsviewer.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/flux.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fovdialog.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/geocoords.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/geolocator.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/greatcircle.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/horizon.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/hourangle.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/index.cache.bz2 create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/index.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indi.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indicapture.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indiclient.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indicontrolpanel.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indiscript.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/install.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/jmoons.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/jmoons.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/julianday.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/leapyear.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/lightcurve.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/lightcurves.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/luminosity.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/magnitude.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-celestrongps.1.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-fliccd.1.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-indiserver.1.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200_16.1.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200autostar.1.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200classic.1.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200generic.1.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-temma.1.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-v4ldriver.1.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-v4lphilips.1.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/meridian.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/newfov.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/observinglist.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/observinglist.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/parallax.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/popup.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/precession.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/quicktour.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/retrograde.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/screen1.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/scriptbuilder.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/scriptbuilder.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/sidereal.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/skycoords.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/skymapdevice.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/solarsys.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/solarsystem.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/star_colors.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/stars.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/timezones.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/tools.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/utime.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/viewops.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/wut.docbook create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/wut.png create mode 100644 tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/zenith.docbook (limited to 'tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars') diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/Makefile.am b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/Makefile.am new file mode 100644 index 00000000000..9e41d9df652 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/Makefile.am @@ -0,0 +1,4 @@ +KDE_LANG = sv +SUBDIRS = $(AUTODIRS) +KDE_DOCS = AUTO +KDE_MANS = AUTO diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/Makefile.in b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/Makefile.in new file mode 100644 index 00000000000..f95c6b66a02 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/Makefile.in @@ -0,0 +1,635 @@ +# Makefile.in generated by automake 1.10.1 from Makefile.am. +# KDE tags expanded automatically by am_edit - $Revision: 483858 $ +# @configure_input@ + +# Copyright (C) 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, +# 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008 Free Software Foundation, Inc. +# This Makefile.in is free software; the Free Software Foundation +# gives unlimited permission to copy and/or distribute it, +# with or without modifications, as long as this notice is preserved. + +# This program is distributed in the hope that it will be useful, +# but WITHOUT ANY WARRANTY, to the extent permitted by law; without +# even the implied warranty of MERCHANTABILITY or FITNESS FOR A +# PARTICULAR PURPOSE. + +@SET_MAKE@ +VPATH = @srcdir@ +pkgdatadir = $(datadir)/@PACKAGE@ +pkglibdir = $(libdir)/@PACKAGE@ +pkgincludedir = $(includedir)/@PACKAGE@ +am__cd = CDPATH="$${ZSH_VERSION+.}$(PATH_SEPARATOR)" && cd +install_sh_DATA = $(install_sh) -c -m 644 +install_sh_PROGRAM = $(install_sh) -c +install_sh_SCRIPT = $(install_sh) -c +INSTALL_HEADER = $(INSTALL_DATA) +transform = $(program_transform_name) +NORMAL_INSTALL = : +PRE_INSTALL = : +POST_INSTALL = : +NORMAL_UNINSTALL = : +PRE_UNINSTALL = : +POST_UNINSTALL = : +subdir = docs/tdeedu/kstars +DIST_COMMON = $(srcdir)/Makefile.am $(srcdir)/Makefile.in +ACLOCAL_M4 = $(top_srcdir)/aclocal.m4 +am__aclocal_m4_deps = $(top_srcdir)/acinclude.m4 \ + $(top_srcdir)/configure.in +am__configure_deps = $(am__aclocal_m4_deps) $(CONFIGURE_DEPENDENCIES) \ + $(ACLOCAL_M4) +mkinstalldirs = $(SHELL) $(top_srcdir)/mkinstalldirs +CONFIG_HEADER = $(top_builddir)/config.h +CONFIG_CLEAN_FILES = +SOURCES = +DIST_SOURCES = +#>- RECURSIVE_TARGETS = all-recursive check-recursive dvi-recursive \ +#>- html-recursive info-recursive install-data-recursive \ +#>- install-dvi-recursive install-exec-recursive \ +#>- install-html-recursive install-info-recursive \ +#>- install-pdf-recursive install-ps-recursive install-recursive \ +#>- installcheck-recursive installdirs-recursive pdf-recursive \ +#>- ps-recursive uninstall-recursive +#>+ 7 +RECURSIVE_TARGETS = all-recursive check-recursive dvi-recursive \ + html-recursive info-recursive install-data-recursive \ + install-dvi-recursive install-exec-recursive \ + install-html-recursive install-info-recursive \ + install-pdf-recursive install-ps-recursive install-recursive \ + installcheck-recursive installdirs-recursive pdf-recursive \ + ps-recursive uninstall-recursive nmcheck-recursive bcheck-recursive +RECURSIVE_CLEAN_TARGETS = mostlyclean-recursive clean-recursive \ + distclean-recursive maintainer-clean-recursive +ETAGS = etags +CTAGS = ctags +DIST_SUBDIRS = $(SUBDIRS) +#>- DISTFILES = $(DIST_COMMON) $(DIST_SOURCES) $(TEXINFOS) $(EXTRA_DIST) +#>+ 1 +DISTFILES = $(DIST_COMMON) $(DIST_SOURCES) $(TEXINFOS) $(EXTRA_DIST) $(KDE_DIST) +ACLOCAL = @ACLOCAL@ +AMTAR = @AMTAR@ +ARTSCCONFIG = @ARTSCCONFIG@ +AUTOCONF = @AUTOCONF@ +AUTODIRS = @AUTODIRS@ +AUTOHEADER = @AUTOHEADER@ +AUTOMAKE = @AUTOMAKE@ +AWK = @AWK@ +CONF_FILES = @CONF_FILES@ +CYGPATH_W = @CYGPATH_W@ +DCOPIDL = @DCOPIDL@ +DCOPIDL2CPP = @DCOPIDL2CPP@ +DCOPIDLNG = @DCOPIDLNG@ +DCOP_DEPENDENCIES = @DCOP_DEPENDENCIES@ +DEFS = @DEFS@ +ECHO_C = @ECHO_C@ +ECHO_N = @ECHO_N@ +ECHO_T = @ECHO_T@ +GMSGFMT = @GMSGFMT@ +INSTALL = @INSTALL@ +INSTALL_DATA = @INSTALL_DATA@ +INSTALL_PROGRAM = @INSTALL_PROGRAM@ +INSTALL_SCRIPT = @INSTALL_SCRIPT@ +INSTALL_STRIP_PROGRAM = @INSTALL_STRIP_PROGRAM@ +KCFG_DEPENDENCIES = @KCFG_DEPENDENCIES@ +KCONFIG_COMPILER = @KCONFIG_COMPILER@ +KDECONFIG = @KDECONFIG@ +KDE_EXTRA_RPATH = @KDE_EXTRA_RPATH@ +KDE_RPATH = @KDE_RPATH@ +KDE_XSL_STYLESHEET = @KDE_XSL_STYLESHEET@ +LIBOBJS = @LIBOBJS@ +LIBS = @LIBS@ +LN_S = @LN_S@ +LTLIBOBJS = @LTLIBOBJS@ +MAKEINFO = @MAKEINFO@ +MAKEKDEWIDGETS = @MAKEKDEWIDGETS@ +MCOPIDL = @MCOPIDL@ +MEINPROC = @MEINPROC@ +MKDIR_P = @MKDIR_P@ +MSGFMT = @MSGFMT@ +PACKAGE = @PACKAGE@ +PACKAGE_BUGREPORT = @PACKAGE_BUGREPORT@ +PACKAGE_NAME = @PACKAGE_NAME@ +PACKAGE_STRING = @PACKAGE_STRING@ +PACKAGE_TARNAME = @PACKAGE_TARNAME@ +PACKAGE_VERSION = @PACKAGE_VERSION@ +PATH_SEPARATOR = @PATH_SEPARATOR@ +SET_MAKE = @SET_MAKE@ +SHELL = @SHELL@ +STRIP = @STRIP@ +TOPSUBDIRS = @TOPSUBDIRS@ +VERSION = @VERSION@ +XGETTEXT = @XGETTEXT@ +XMLLINT = @XMLLINT@ +X_RPATH = @X_RPATH@ +abs_builddir = @abs_builddir@ +abs_srcdir = @abs_srcdir@ +abs_top_builddir = @abs_top_builddir@ +abs_top_srcdir = @abs_top_srcdir@ +am__leading_dot = @am__leading_dot@ +am__tar = @am__tar@ +am__untar = @am__untar@ +#>- bindir = @bindir@ +#>+ 2 +DEPDIR = .deps +bindir = @bindir@ +build_alias = @build_alias@ +builddir = @builddir@ +datadir = @datadir@ +datarootdir = @datarootdir@ +docdir = @docdir@ +dvidir = @dvidir@ +exec_prefix = @exec_prefix@ +host_alias = @host_alias@ +htmldir = @htmldir@ +includedir = @includedir@ +infodir = @infodir@ +install_sh = @install_sh@ +kde_appsdir = @kde_appsdir@ +kde_bindir = @kde_bindir@ +kde_confdir = @kde_confdir@ +kde_datadir = @kde_datadir@ +kde_htmldir = @kde_htmldir@ +kde_icondir = @kde_icondir@ +kde_kcfgdir = @kde_kcfgdir@ +kde_libs_htmldir = @kde_libs_htmldir@ +kde_libs_prefix = @kde_libs_prefix@ +kde_locale = @kde_locale@ +kde_mimedir = @kde_mimedir@ +kde_moduledir = @kde_moduledir@ +kde_servicesdir = @kde_servicesdir@ +kde_servicetypesdir = @kde_servicetypesdir@ +kde_sounddir = @kde_sounddir@ +kde_styledir = @kde_styledir@ +kde_templatesdir = @kde_templatesdir@ +kde_wallpaperdir = @kde_wallpaperdir@ +kde_widgetdir = @kde_widgetdir@ +tdeinitdir = @tdeinitdir@ +libdir = @libdir@ +libexecdir = @libexecdir@ +localedir = @localedir@ +localstatedir = @localstatedir@ +mandir = @mandir@ +mkdir_p = @mkdir_p@ +oldincludedir = @oldincludedir@ +pdfdir = @pdfdir@ +prefix = @prefix@ +program_transform_name = @program_transform_name@ +psdir = @psdir@ +sbindir = @sbindir@ +sharedstatedir = @sharedstatedir@ +srcdir = @srcdir@ +sysconfdir = @sysconfdir@ +target_alias = @target_alias@ +top_builddir = @top_builddir@ +top_srcdir = @top_srcdir@ +xdg_appsdir = @xdg_appsdir@ +xdg_directorydir = @xdg_directorydir@ +xdg_menudir = @xdg_menudir@ +KDE_LANG = sv +#>- SUBDIRS = $(AUTODIRS) +#>+ 1 +SUBDIRS =. +KDE_DOCS = AUTO +KDE_MANS = AUTO +#>- all: all-recursive +#>+ 1 +all: docs-am all-recursive + +.SUFFIXES: +$(srcdir)/Makefile.in: $(srcdir)/Makefile.am $(am__configure_deps) +#>- @for dep in $?; do \ +#>- case '$(am__configure_deps)' in \ +#>- *$$dep*) \ +#>- cd $(top_builddir) && $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) am--refresh \ +#>- && exit 0; \ +#>- exit 1;; \ +#>- esac; \ +#>- done; \ +#>- echo ' cd $(top_srcdir) && $(AUTOMAKE) --gnu docs/tdeedu/kstars/Makefile'; \ +#>- cd $(top_srcdir) && \ +#>- $(AUTOMAKE) --gnu docs/tdeedu/kstars/Makefile +#>+ 12 + @for dep in $?; do \ + case '$(am__configure_deps)' in \ + *$$dep*) \ + cd $(top_builddir) && $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) am--refresh \ + && exit 0; \ + exit 1;; \ + esac; \ + done; \ + echo ' cd $(top_srcdir) && $(AUTOMAKE) --gnu docs/tdeedu/kstars/Makefile'; \ + cd $(top_srcdir) && \ + $(AUTOMAKE) --gnu docs/tdeedu/kstars/Makefile + cd $(top_srcdir) && perl ../scripts/admin/am_edit -p../scripts/admin docs/tdeedu/kstars/Makefile.in +.PRECIOUS: Makefile +Makefile: $(srcdir)/Makefile.in $(top_builddir)/config.status + @case '$?' in \ + *config.status*) \ + cd $(top_builddir) && $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) am--refresh;; \ + *) \ + echo ' cd $(top_builddir) && $(SHELL) ./config.status $(subdir)/$@ $(am__depfiles_maybe)'; \ + cd $(top_builddir) && $(SHELL) ./config.status $(subdir)/$@ $(am__depfiles_maybe);; \ + esac; + +$(top_builddir)/config.status: $(top_srcdir)/configure $(CONFIG_STATUS_DEPENDENCIES) + cd $(top_builddir) && $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) am--refresh + +$(top_srcdir)/configure: $(am__configure_deps) + cd $(top_builddir) && $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) am--refresh +$(ACLOCAL_M4): $(am__aclocal_m4_deps) + cd $(top_builddir) && $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) am--refresh + +# This directory's subdirectories are mostly independent; you can cd +# into them and run `make' without going through this Makefile. +# To change the values of `make' variables: instead of editing Makefiles, +# (1) if the variable is set in `config.status', edit `config.status' +# (which will cause the Makefiles to be regenerated when you run `make'); +# (2) otherwise, pass the desired values on the `make' command line. +$(RECURSIVE_TARGETS): + @failcom='exit 1'; \ + for f in x $$MAKEFLAGS; do \ + case $$f in \ + *=* | --[!k]*);; \ + *k*) failcom='fail=yes';; \ + esac; \ + done; \ + dot_seen=no; \ + target=`echo $@ | sed s/-recursive//`; \ + list='$(SUBDIRS)'; for subdir in $$list; do \ + echo "Making $$target in $$subdir"; \ + if test "$$subdir" = "."; then \ + dot_seen=yes; \ + local_target="$$target-am"; \ + else \ + local_target="$$target"; \ + fi; \ + (cd $$subdir && $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) $$local_target) \ + || eval $$failcom; \ + done; \ + if test "$$dot_seen" = "no"; then \ + $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) "$$target-am" || exit 1; \ + fi; test -z "$$fail" + +$(RECURSIVE_CLEAN_TARGETS): + @failcom='exit 1'; \ + for f in x $$MAKEFLAGS; do \ + case $$f in \ + *=* | --[!k]*);; \ + *k*) failcom='fail=yes';; \ + esac; \ + done; \ + dot_seen=no; \ + case "$@" in \ + distclean-* | maintainer-clean-*) list='$(DIST_SUBDIRS)' ;; \ + *) list='$(SUBDIRS)' ;; \ + esac; \ + rev=''; for subdir in $$list; do \ + if test "$$subdir" = "."; then :; else \ + rev="$$subdir $$rev"; \ + fi; \ + done; \ + rev="$$rev ."; \ + target=`echo $@ | sed s/-recursive//`; \ + for subdir in $$rev; do \ + echo "Making $$target in $$subdir"; \ + if test "$$subdir" = "."; then \ + local_target="$$target-am"; \ + else \ + local_target="$$target"; \ + fi; \ + (cd $$subdir && $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) $$local_target) \ + || eval $$failcom; \ + done && test -z "$$fail" +tags-recursive: + list='$(SUBDIRS)'; for subdir in $$list; do \ + test "$$subdir" = . || (cd $$subdir && $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) tags); \ + done +ctags-recursive: + list='$(SUBDIRS)'; for subdir in $$list; do \ + test "$$subdir" = . || (cd $$subdir && $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) ctags); \ + done + +ID: $(HEADERS) $(SOURCES) $(LISP) $(TAGS_FILES) + list='$(SOURCES) $(HEADERS) $(LISP) $(TAGS_FILES)'; \ + unique=`for i in $$list; do \ + if test -f "$$i"; then echo $$i; else echo $(srcdir)/$$i; fi; \ + done | \ + $(AWK) '{ files[$$0] = 1; nonemtpy = 1; } \ + END { if (nonempty) { for (i in files) print i; }; }'`; \ + mkid -fID $$unique +tags: TAGS + +TAGS: tags-recursive $(HEADERS) $(SOURCES) $(TAGS_DEPENDENCIES) \ + $(TAGS_FILES) $(LISP) + tags=; \ + here=`pwd`; \ + if ($(ETAGS) --etags-include --version) >/dev/null 2>&1; then \ + include_option=--etags-include; \ + empty_fix=.; \ + else \ + include_option=--include; \ + empty_fix=; \ + fi; \ + list='$(SUBDIRS)'; for subdir in $$list; do \ + if test "$$subdir" = .; then :; else \ + test ! -f $$subdir/TAGS || \ + tags="$$tags $$include_option=$$here/$$subdir/TAGS"; \ + fi; \ + done; \ + list='$(SOURCES) $(HEADERS) $(LISP) $(TAGS_FILES)'; \ + unique=`for i in $$list; do \ + if test -f "$$i"; then echo $$i; else echo $(srcdir)/$$i; fi; \ + done | \ + $(AWK) '{ files[$$0] = 1; nonempty = 1; } \ + END { if (nonempty) { for (i in files) print i; }; }'`; \ + if test -z "$(ETAGS_ARGS)$$tags$$unique"; then :; else \ + test -n "$$unique" || unique=$$empty_fix; \ + $(ETAGS) $(ETAGSFLAGS) $(AM_ETAGSFLAGS) $(ETAGS_ARGS) \ + $$tags $$unique; \ + fi +ctags: CTAGS +CTAGS: ctags-recursive $(HEADERS) $(SOURCES) $(TAGS_DEPENDENCIES) \ + $(TAGS_FILES) $(LISP) + tags=; \ + list='$(SOURCES) $(HEADERS) $(LISP) $(TAGS_FILES)'; \ + unique=`for i in $$list; do \ + if test -f "$$i"; then echo $$i; else echo $(srcdir)/$$i; fi; \ + done | \ + $(AWK) '{ files[$$0] = 1; nonempty = 1; } \ + END { if (nonempty) { for (i in files) print i; }; }'`; \ + test -z "$(CTAGS_ARGS)$$tags$$unique" \ + || $(CTAGS) $(CTAGSFLAGS) $(AM_CTAGSFLAGS) $(CTAGS_ARGS) \ + $$tags $$unique + +GTAGS: + here=`$(am__cd) $(top_builddir) && pwd` \ + && cd $(top_srcdir) \ + && gtags -i $(GTAGS_ARGS) $$here + +distclean-tags: + -rm -f TAGS ID GTAGS GRTAGS GSYMS GPATH tags + +#>- distdir: $(DISTFILES) +#>+ 1 +distdir: distdir-nls $(DISTFILES) + @srcdirstrip=`echo "$(srcdir)" | sed 's/[].[^$$\\*]/\\\\&/g'`; \ + topsrcdirstrip=`echo "$(top_srcdir)" | sed 's/[].[^$$\\*]/\\\\&/g'`; \ + list='$(DISTFILES)'; \ + dist_files=`for file in $$list; do echo $$file; done | \ + sed -e "s|^$$srcdirstrip/||;t" \ + -e "s|^$$topsrcdirstrip/|$(top_builddir)/|;t"`; \ + case $$dist_files in \ + */*) $(MKDIR_P) `echo "$$dist_files" | \ + sed '/\//!d;s|^|$(distdir)/|;s,/[^/]*$$,,' | \ + sort -u` ;; \ + esac; \ + for file in $$dist_files; do \ + if test -f $$file || test -d $$file; then d=.; else d=$(srcdir); fi; \ + if test -d $$d/$$file; then \ + dir=`echo "/$$file" | sed -e 's,/[^/]*$$,,'`; \ + if test -d $(srcdir)/$$file && test $$d != $(srcdir); then \ + cp -pR $(srcdir)/$$file $(distdir)$$dir || exit 1; \ + fi; \ + cp -pR $$d/$$file $(distdir)$$dir || exit 1; \ + else \ + test -f $(distdir)/$$file \ + || cp -p $$d/$$file $(distdir)/$$file \ + || exit 1; \ + fi; \ + done + list='$(DIST_SUBDIRS)'; for subdir in $$list; do \ + if test "$$subdir" = .; then :; else \ + test -d "$(distdir)/$$subdir" \ + || $(MKDIR_P) "$(distdir)/$$subdir" \ + || exit 1; \ + distdir=`$(am__cd) $(distdir) && pwd`; \ + top_distdir=`$(am__cd) $(top_distdir) && pwd`; \ + (cd $$subdir && \ + $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) \ + top_distdir="$$top_distdir" \ + distdir="$$distdir/$$subdir" \ + am__remove_distdir=: \ + am__skip_length_check=: \ + distdir) \ + || exit 1; \ + fi; \ + done +check-am: all-am +check: check-recursive +all-am: Makefile +installdirs: installdirs-recursive +installdirs-am: +install: install-recursive +install-exec: install-exec-recursive +install-data: install-data-recursive +#>- uninstall: uninstall-recursive +#>+ 1 +uninstall: uninstall-docs uninstall-nls uninstall-recursive + +install-am: all-am + @$(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) install-exec-am install-data-am + +installcheck: installcheck-recursive +install-strip: + $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) INSTALL_PROGRAM="$(INSTALL_STRIP_PROGRAM)" \ + install_sh_PROGRAM="$(INSTALL_STRIP_PROGRAM)" INSTALL_STRIP_FLAG=-s \ + `test -z '$(STRIP)' || \ + echo "INSTALL_PROGRAM_ENV=STRIPPROG='$(STRIP)'"` install +mostlyclean-generic: + +clean-generic: + +distclean-generic: + -test -z "$(CONFIG_CLEAN_FILES)" || rm -f $(CONFIG_CLEAN_FILES) + +maintainer-clean-generic: + @echo "This command is intended for maintainers to use" + @echo "it deletes files that may require special tools to rebuild." +#>- clean: clean-recursive +#>+ 1 +clean: kde-rpo-clean clean-recursive + +#>- clean-am: clean-generic mostlyclean-am +#>+ 1 +clean-am: clean-docs clean-bcheck clean-generic mostlyclean-am + +distclean: distclean-recursive + -rm -f Makefile +distclean-am: clean-am distclean-generic distclean-tags + +dvi: dvi-recursive + +dvi-am: + +html: html-recursive + +info: info-recursive + +info-am: + +#>- install-data-am: +#>+ 1 +install-data-am: install-docs install-nls + +install-dvi: install-dvi-recursive + +install-exec-am: + +install-html: install-html-recursive + +install-info: install-info-recursive + +install-man: + +install-pdf: install-pdf-recursive + +install-ps: install-ps-recursive + +installcheck-am: + +maintainer-clean: maintainer-clean-recursive + -rm -f Makefile +maintainer-clean-am: distclean-am maintainer-clean-generic + +mostlyclean: mostlyclean-recursive + +mostlyclean-am: mostlyclean-generic + +pdf: pdf-recursive + +pdf-am: + +ps: ps-recursive + +ps-am: + +uninstall-am: + +.MAKE: $(RECURSIVE_CLEAN_TARGETS) $(RECURSIVE_TARGETS) install-am \ + install-strip + +.PHONY: $(RECURSIVE_CLEAN_TARGETS) $(RECURSIVE_TARGETS) CTAGS GTAGS \ + all all-am check check-am clean clean-generic ctags \ + ctags-recursive distclean distclean-generic distclean-tags \ + distdir dvi dvi-am html html-am info info-am install \ + install-am install-data install-data-am install-dvi \ + install-dvi-am install-exec install-exec-am install-html \ + install-html-am install-info install-info-am install-man \ + install-pdf install-pdf-am install-ps install-ps-am \ + install-strip installcheck installcheck-am installdirs \ + installdirs-am maintainer-clean maintainer-clean-generic \ + mostlyclean mostlyclean-generic pdf pdf-am ps ps-am tags \ + tags-recursive uninstall uninstall-am + +# Tell versions [3.59,3.63) of GNU make to not export all variables. +# Otherwise a system limit (for SysV at least) may be exceeded. +.NOEXPORT: + +#>+ 2 +KDE_DIST=flux.docbook indicontrolpanel.png observinglist.png calc-sidereal.docbook solarsystem.png geocoords.docbook scriptbuilder.docbook calc-geodetic.png altvstime.docbook altvstime.png stars.docbook indi.docbook calc-apcoords.docbook index.docbook lightcurve.png man-temma.1.docbook fitsarea.png wut.png calc-geodetic.docbook geolocator.png calc-horizontal.docbook horizon.docbook calc-dayduration.docbook julianday.docbook viewops.png man-celestrongps.1.docbook calc-angdist.docbook indiclient.png calc-horizontal.png devicemanager.png utime.docbook calculator.docbook calc-apcoords.png calc-julian.png calc-daylength.png calc-ecliptic.docbook aavso.png man-lx200_16.1.docbook jmoons.png timezones.docbook credits.docbook csphere.docbook faq.docbook commands.docbook man-v4lphilips.1.docbook popup.png color_indices.png config.docbook calc-equinox.png hourangle.docbook spiralgalaxies.docbook calc-angdist.png ai-contents.docbook indicapture.png calc-sidereal.png blackbody.docbook calc-julianday.docbook solarsys.docbook dcop.docbook lightcurves.docbook zenith.docbook index.cache.bz2 scriptbuilder.png newfov.png luminosity.docbook calc-eqgal.png man-lx200classic.1.docbook colorandtemp.docbook blackbody.png man-v4ldriver.1.docbook leapyear.docbook dumpmode.docbook wut.docbook tools.docbook calc-equinox.docbook screen1.png ecliptic.docbook man-fliccd.1.docbook fovdialog.png retrograde.docbook find.png calc-eqgal.docbook magnitude.docbook greatcircle.docbook install.docbook calc-precess.png indiscript.png parallax.docbook astroinfo.docbook Makefile.in details.docbook calc-planetcoords.png man-lx200autostar.1.docbook cequator.docbook quicktour.docbook darkmatter.docbook skymapdevice.png man-indiserver.1.docbook man-lx200generic.1.docbook calc-precess.docbook meridian.docbook calc-planetcoords.docbook observinglist.docbook detaildialog.png fitsviewer.docbook sidereal.docbook skycoords.docbook star_colors.png precession.docbook jmoons.docbook cpoles.docbook Makefile.am equinox.docbook calc-ecliptic.png ellipticalgalaxies.docbook + +#>+ 24 +index.cache.bz2: $(srcdir)/index.docbook $(KDE_XSL_STYLESHEET) calculator.docbook popup.png leapyear.docbook indiscript.png devicemanager.png cpoles.docbook darkmatter.docbook solarsys.docbook geocoords.docbook astroinfo.docbook calc-equinox.docbook fitsviewer.docbook commands.docbook man-celestrongps.1.docbook colorandtemp.docbook find.png quicktour.docbook calc-ecliptic.docbook cequator.docbook scriptbuilder.docbook viewops.png man-fliccd.1.docbook greatcircle.docbook calc-julian.png altvstime.png geolocator.png skymapdevice.png ai-contents.docbook parallax.docbook horizon.docbook calc-ecliptic.png lightcurves.docbook stars.docbook calc-daylength.png calc-eqgal.png man-lx200generic.1.docbook star_colors.png luminosity.docbook man-temma.1.docbook wut.docbook calc-angdist.png solarsystem.png calc-julianday.docbook indicontrolpanel.png blackbody.docbook index.docbook calc-precess.png calc-planetcoords.png timezones.docbook man-lx200_16.1.docbook ellipticalgalaxies.docbook utime.docbook magnitude.docbook flux.docbook calc-planetcoords.docbook calc-eqgal.docbook credits.docbook calc-sidereal.docbook csphere.docbook faq.docbook hourangle.docbook man-lx200classic.1.docbook equinox.docbook man-lx200autostar.1.docbook calc-sidereal.png wut.png screen1.png detaildialog.png calc-apcoords.png color_indices.png man-v4lphilips.1.docbook dumpmode.docbook fitsarea.png sidereal.docbook aavso.png precession.docbook man-indiserver.1.docbook julianday.docbook jmoons.docbook install.docbook lightcurve.png calc-geodetic.png observinglist.png skycoords.docbook meridian.docbook config.docbook tools.docbook altvstime.docbook newfov.png fovdialog.png indicapture.png details.docbook calc-precess.docbook calc-horizontal.docbook blackbody.png calc-horizontal.png retrograde.docbook indiclient.png dcop.docbook scriptbuilder.png calc-dayduration.docbook spiralgalaxies.docbook jmoons.png calc-equinox.png indi.docbook calc-geodetic.docbook calc-angdist.docbook observinglist.docbook man-v4ldriver.1.docbook calc-apcoords.docbook ecliptic.docbook zenith.docbook + @if test -n "$(MEINPROC)"; then echo $(MEINPROC) --check --cache index.cache.bz2 $(srcdir)/index.docbook; $(MEINPROC) --check --cache index.cache.bz2 $(srcdir)/index.docbook; fi + +docs-am: index.cache.bz2 + +install-docs: docs-am install-nls + $(mkinstalldirs) $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars + @if test -f index.cache.bz2; then \ + echo $(INSTALL_DATA) index.cache.bz2 $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars/; \ + $(INSTALL_DATA) index.cache.bz2 $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars/; \ + elif test -f $(srcdir)/index.cache.bz2; then \ + echo $(INSTALL_DATA) $(srcdir)/index.cache.bz2 $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars/; \ + $(INSTALL_DATA) $(srcdir)/index.cache.bz2 $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars/; \ + fi + -rm -f $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars/common + $(LN_S) $(kde_libs_htmldir)/$(KDE_LANG)/common $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars/common + +uninstall-docs: + -rm -rf $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars + +clean-docs: + -rm -f index.cache.bz2 + + +#>+ 13 +install-nls: + $(mkinstalldirs) $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars + @for base in calculator.docbook popup.png leapyear.docbook indiscript.png devicemanager.png cpoles.docbook darkmatter.docbook solarsys.docbook geocoords.docbook astroinfo.docbook calc-equinox.docbook fitsviewer.docbook commands.docbook man-celestrongps.1.docbook colorandtemp.docbook find.png quicktour.docbook calc-ecliptic.docbook cequator.docbook scriptbuilder.docbook viewops.png man-fliccd.1.docbook greatcircle.docbook calc-julian.png altvstime.png geolocator.png skymapdevice.png ai-contents.docbook parallax.docbook horizon.docbook calc-ecliptic.png lightcurves.docbook stars.docbook calc-daylength.png calc-eqgal.png man-lx200generic.1.docbook star_colors.png luminosity.docbook man-temma.1.docbook wut.docbook calc-angdist.png solarsystem.png calc-julianday.docbook indicontrolpanel.png blackbody.docbook index.docbook calc-precess.png calc-planetcoords.png timezones.docbook man-lx200_16.1.docbook ellipticalgalaxies.docbook utime.docbook magnitude.docbook flux.docbook calc-planetcoords.docbook calc-eqgal.docbook credits.docbook calc-sidereal.docbook csphere.docbook faq.docbook hourangle.docbook man-lx200classic.1.docbook equinox.docbook man-lx200autostar.1.docbook calc-sidereal.png wut.png screen1.png detaildialog.png calc-apcoords.png color_indices.png man-v4lphilips.1.docbook dumpmode.docbook fitsarea.png sidereal.docbook aavso.png precession.docbook man-indiserver.1.docbook julianday.docbook jmoons.docbook install.docbook lightcurve.png calc-geodetic.png observinglist.png skycoords.docbook meridian.docbook config.docbook tools.docbook altvstime.docbook newfov.png fovdialog.png indicapture.png details.docbook calc-precess.docbook calc-horizontal.docbook blackbody.png calc-horizontal.png retrograde.docbook indiclient.png dcop.docbook scriptbuilder.png calc-dayduration.docbook spiralgalaxies.docbook jmoons.png calc-equinox.png indi.docbook calc-geodetic.docbook calc-angdist.docbook observinglist.docbook man-v4ldriver.1.docbook calc-apcoords.docbook ecliptic.docbook zenith.docbook ; do \ + echo $(INSTALL_DATA) $$base $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars/$$base ;\ + $(INSTALL_DATA) $(srcdir)/$$base $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars/$$base ;\ + done + +uninstall-nls: + for base in calculator.docbook popup.png leapyear.docbook indiscript.png devicemanager.png cpoles.docbook darkmatter.docbook solarsys.docbook geocoords.docbook astroinfo.docbook calc-equinox.docbook fitsviewer.docbook commands.docbook man-celestrongps.1.docbook colorandtemp.docbook find.png quicktour.docbook calc-ecliptic.docbook cequator.docbook scriptbuilder.docbook viewops.png man-fliccd.1.docbook greatcircle.docbook calc-julian.png altvstime.png geolocator.png skymapdevice.png ai-contents.docbook parallax.docbook horizon.docbook calc-ecliptic.png lightcurves.docbook stars.docbook calc-daylength.png calc-eqgal.png man-lx200generic.1.docbook star_colors.png luminosity.docbook man-temma.1.docbook wut.docbook calc-angdist.png solarsystem.png calc-julianday.docbook indicontrolpanel.png blackbody.docbook index.docbook calc-precess.png calc-planetcoords.png timezones.docbook man-lx200_16.1.docbook ellipticalgalaxies.docbook utime.docbook magnitude.docbook flux.docbook calc-planetcoords.docbook calc-eqgal.docbook credits.docbook calc-sidereal.docbook csphere.docbook faq.docbook hourangle.docbook man-lx200classic.1.docbook equinox.docbook man-lx200autostar.1.docbook calc-sidereal.png wut.png screen1.png detaildialog.png calc-apcoords.png color_indices.png man-v4lphilips.1.docbook dumpmode.docbook fitsarea.png sidereal.docbook aavso.png precession.docbook man-indiserver.1.docbook julianday.docbook jmoons.docbook install.docbook lightcurve.png calc-geodetic.png observinglist.png skycoords.docbook meridian.docbook config.docbook tools.docbook altvstime.docbook newfov.png fovdialog.png indicapture.png details.docbook calc-precess.docbook calc-horizontal.docbook blackbody.png calc-horizontal.png retrograde.docbook indiclient.png dcop.docbook scriptbuilder.png calc-dayduration.docbook spiralgalaxies.docbook jmoons.png calc-equinox.png indi.docbook calc-geodetic.docbook calc-angdist.docbook observinglist.docbook man-v4ldriver.1.docbook calc-apcoords.docbook ecliptic.docbook zenith.docbook ; do \ + rm -f $(DESTDIR)$(kde_htmldir)/$(KDE_LANG)/kstars/$$base ;\ + done + + +#>+ 5 +distdir-nls: + for file in calculator.docbook popup.png leapyear.docbook indiscript.png devicemanager.png cpoles.docbook darkmatter.docbook solarsys.docbook geocoords.docbook astroinfo.docbook calc-equinox.docbook fitsviewer.docbook commands.docbook man-celestrongps.1.docbook colorandtemp.docbook find.png quicktour.docbook calc-ecliptic.docbook cequator.docbook scriptbuilder.docbook viewops.png man-fliccd.1.docbook greatcircle.docbook calc-julian.png altvstime.png geolocator.png skymapdevice.png ai-contents.docbook parallax.docbook horizon.docbook calc-ecliptic.png lightcurves.docbook stars.docbook calc-daylength.png calc-eqgal.png man-lx200generic.1.docbook star_colors.png luminosity.docbook man-temma.1.docbook wut.docbook calc-angdist.png solarsystem.png calc-julianday.docbook indicontrolpanel.png blackbody.docbook index.docbook calc-precess.png calc-planetcoords.png timezones.docbook man-lx200_16.1.docbook ellipticalgalaxies.docbook utime.docbook magnitude.docbook flux.docbook calc-planetcoords.docbook calc-eqgal.docbook credits.docbook calc-sidereal.docbook csphere.docbook faq.docbook hourangle.docbook man-lx200classic.1.docbook equinox.docbook man-lx200autostar.1.docbook calc-sidereal.png wut.png screen1.png detaildialog.png calc-apcoords.png color_indices.png man-v4lphilips.1.docbook dumpmode.docbook fitsarea.png sidereal.docbook aavso.png precession.docbook man-indiserver.1.docbook julianday.docbook jmoons.docbook install.docbook lightcurve.png calc-geodetic.png observinglist.png skycoords.docbook meridian.docbook config.docbook tools.docbook altvstime.docbook newfov.png fovdialog.png indicapture.png details.docbook calc-precess.docbook calc-horizontal.docbook blackbody.png calc-horizontal.png retrograde.docbook indiclient.png dcop.docbook scriptbuilder.png calc-dayduration.docbook spiralgalaxies.docbook jmoons.png calc-equinox.png indi.docbook calc-geodetic.docbook calc-angdist.docbook observinglist.docbook man-v4ldriver.1.docbook calc-apcoords.docbook ecliptic.docbook zenith.docbook ; do \ + cp $(srcdir)/$$file $(distdir); \ + done + +#>+ 15 +force-reedit: + @for dep in $?; do \ + case '$(am__configure_deps)' in \ + *$$dep*) \ + cd $(top_builddir) && $(MAKE) $(AM_MAKEFLAGS) am--refresh \ + && exit 0; \ + exit 1;; \ + esac; \ + done; \ + echo ' cd $(top_srcdir) && $(AUTOMAKE) --gnu docs/tdeedu/kstars/Makefile'; \ + cd $(top_srcdir) && \ + $(AUTOMAKE) --gnu docs/tdeedu/kstars/Makefile + cd $(top_srcdir) && perl ../scripts/admin/am_edit -p../scripts/admin docs/tdeedu/kstars/Makefile.in + + +#>+ 21 +clean-bcheck: + rm -f *.bchecktest.cc *.bchecktest.cc.class a.out + +bcheck: bcheck-recursive + +bcheck-am: + @for i in ; do \ + if test $(srcdir)/$$i -nt $$i.bchecktest.cc; then \ + echo "int main() {return 0;}" > $$i.bchecktest.cc ; \ + echo "#include \"$$i\"" >> $$i.bchecktest.cc ; \ + echo "$$i"; \ + if ! $(CXX) $(DEFS) -I. -I$(srcdir) -I$(top_builddir) $(INCLUDES) $(AM_CPPFLAGS) $(CPPFLAGS) $(CXXFLAGS) $(KDE_CXXFLAGS) --dump-class-hierarchy -c $$i.bchecktest.cc; then \ + rm -f $$i.bchecktest.cc; exit 1; \ + fi ; \ + echo "" >> $$i.bchecktest.cc.class; \ + perl $(top_srcdir)/admin/bcheck.pl $$i.bchecktest.cc.class || { rm -f $$i.bchecktest.cc; exit 1; }; \ + rm -f a.out; \ + fi ; \ + done + + +#>+ 3 +final: + $(MAKE) all-am + +#>+ 3 +final-install: + $(MAKE) install-am + +#>+ 3 +no-final: + $(MAKE) all-am + +#>+ 3 +no-final-install: + $(MAKE) install-am + +#>+ 3 +kde-rpo-clean: + -rm -f *.rpo + +#>+ 3 +nmcheck: +nmcheck-am: nmcheck diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/aavso.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/aavso.png new file mode 100644 index 00000000000..c96c6aadb0a Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/aavso.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ai-contents.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ai-contents.docbook new file mode 100644 index 00000000000..b7da1e93c42 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ai-contents.docbook @@ -0,0 +1,200 @@ + +Astroinfo: Innehållsförteckning + +Himlen och koordinatsystem + Himmelskoordinatsystem + Himmelsekvator + Himmelspoler + Himmelssfären + Ekliptikan + Dagjämningarna + Geografiska koordinater + Storcirklar + Horisonten + Timvinkel + Lokal meridian + Precession + Zenit + + +Tid + Juliansk dag + Skottår + Siderisk tid + Tidzoner + Universell tid + + +Fysik + Svartkroppsstrålning + Mörk materia + Flöde + Ljusstyrka + Parallax + Retrograd rörelse + + +Astrofysik + Elliptiska galaxer + Spiralgalaxer + Magnitudskalan + Stjärnor: Svar på grundläggande frågor + Stjärnfärger och temperaturer + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/altvstime.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/altvstime.docbook new file mode 100644 index 00000000000..5e1265a9bc7 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/altvstime.docbook @@ -0,0 +1,75 @@ + +Verktyget Elevation mot tid +Verktyg +Verktyget Elevation mot tid + + + +Verktyget Elevation mot tid + + + + + + Uppritning av elevation mot tid + + + + +Det här verktyget ritar upp elevationen för ett objekt som funktion av tiden, för godtyckligt datum och godtycklig plats på jorden. Överdelen är ett diagram med elevationsvinkel längs den vertikala axeln, och tid längs den horisontella. Tiden visas både som vanlig lokal tid längs underkanten, och siderisk tid längs överkanten. Underdelen av diagrammet är grönskuggad för att ange att punkter i det här området är under horisonten. +Det finns ett antal sätt att lägga till kurvor i diagrammet. Det enklaste sättet är att helt enkelt skriva in dess namn i inmatningsfältet Namn, och trycka på returtangenten eller knappen Rita. Om texten du skrev in hittas i objektdatabasen, så läggs objektets kurva till i diagrammet. Du kan också trycka på knappen Bläddra för att öppna fönstret Sök objekt och välja ett objekt i listan med kända objekt. Om du vill lägga till en punkt som inte finns i objektdatabasen, skriv helt enkelt in ett namn för punkten, och fyll sedan i koordinaterna i inmatningsfälten RA och Dek. Tryck därefter på knappen Rita för att lägga till kurvan för ditt eget objekt i diagrammet (observera att du måste välja ett namn som inte redan finns i objektdatabasen för att detta ska fungera). +När du lägger till ett objekt i diagrammet, så ritas kurvan för dess elevation mot tid med en tjock vit linje, och namnet läggs till i listrutan längst ner till höger. Alla objekt som redan fanns ritas med en tunnare röd linje. Du kan välja vilket objekt som ritas med den tjocka vita linjen genom att markera dess namn i listrutan. +Kurvorna visar objektets elevation (vinkel ovanför horisonten) som funktion av tiden. När en kurva passerar från underdelen till överdelen, har objektet gått upp, och när den går ner till underdelen igen, har det gått ner. I skärmbilden går till exempel asteroiden Ceres upp omkring 08:00 lokal tid, och går ner omkring 20:00. +Elevationen hos ett objekt beror både på var du finns på jorden, och på datumet. Normalt anpassas verktyget efter plats och datum i Kstars nuvarande inställningar. Du kan ändra parametrarna under fliken Datum och tid. För att ändra plats, kan du trycka på knappen Välj stad... för att öppna fönstret Ange geografisk plats, eller skriva in longitud- och latitudvärden för hand i inmatningsfälten, och trycka på knappen Uppdatera. För att ändra datum, använd grafikkomponenten Datum, och tryck därefter på Uppdatera. Observera att kurvor som redan var uppritade när du ändrar datum och/eller plats, automatiskt uppdateras. + + +Övning: +Rita upp solens elevationskurva. Försäkra dig om att den geografiska platsen inte är nära ekvatorn. Ändra datum till någon dag i juni, och därefter till någon dag i januari. Du kan lätt se varför vi har årstider: på vintern är solen ovanför horisonten mycket kortare tid (dagarna är kortare), och elevationen är aldrig särskilt hög. + + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/altvstime.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/altvstime.png new file mode 100644 index 00000000000..03cbe5a5e3f Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/altvstime.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/astroinfo.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/astroinfo.docbook new file mode 100644 index 00000000000..840a457dc78 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/astroinfo.docbook @@ -0,0 +1,9 @@ + +Astroinfo-projektet + +Här hittar du en samling med korta notiser som förklarar olika astronomiska begrepp som används i &kstars;. Från koordinatsystem till himmelsmekanik, så hittar du svar på dina frågor här. Notiserna innehåller också ibland övningar som du kan göra med &kstars; för att illustrera konceptet bakom notisen. +&contents; &skycoords; &cequator; &cpoles; &csphere; &ecliptic; &equinox; &geocoords; &greatcircle; &horizon; &hourangle; &meridian; &precession; &zenith; &julianday; &leapyear; &sidereal; &timezones; &utime; &blackbody; &darkmatter; &flux; &luminosity; ¶llax; &retrograde; &ellipgal; &spiralgal; &magnitude; &stars; &colorandtemp; diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/blackbody.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/blackbody.docbook new file mode 100644 index 00000000000..05c2b71abe8 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/blackbody.docbook @@ -0,0 +1,126 @@ + + + + +Jasem Mutlaq
+
 + + + +Svartkroppsstrålning +Svartkroppsstrålning +Stjärnfärger och temperaturer + + +En svart kropp syftar på en ideal form av objekt som strålar ut termisk strålning. En perfekt svart kropp absorberar allt inkommande ljus och reflekterar ingenting. Ett sådant objekt ser ut att vara fullständigt svart i rumstemperatur (därav uttrycket svart kropp). Men om den hettas upp till en hög temperatur, börjar en svart kropp att glöda med termisk strålning. + +I själva verket avger alla objekt termisk strålning (så länge deras temperatur är över absoluta nollpunkten, eller -273,15 grader Celsius), men inget objekt strålar ut perfekt, utan istället är de bättre på att avge/uppta vissa ljusvåglängder än andra. Dessa skilda verkningsgrader gör det svårt att studera kopplingen mellan ljus, värme och materia med vanliga objekt. + +Tursamt nog, är det möjligt att konstruera en nästan perfekt svart kropp. Konstruera en låda som är gjord av ett termiskt ledande material, som metall. Lådan ska vara fullständigt sluten på alla sidor, så att insidan bildar ett hålrum som inte tar emot ljus från omgivningen. Gör därefter ett mycket litet hål någonstans på lådan. Ljuset som kommer ut ur detta hål, liknar nästan perfekt det från en ideal svart kropp, vid lufttemperaturen inne i lådan. + +I början av 1900-talet, studerade bland andra vetenskapsmännen Lord Rayleigh och Max Planck svartkroppsstrålning med en sådan apparat. Efter mycket arbete kunde Planck perfekt beskriva intensiteten hos ljuset som utstrålades av en svart kropp som en funktion av våglängden. Dessutom kunde han beskriva hur spektrat skulle ändra sig när temperaturen ändrades. Plancks arbete med svartkroppsstrålning är ett av de områden i fysiken som ledde fram till den underbara kvantmekaniken, men detta är tyvärr utanför det här avsnittets område. + +Vad Planck och andra fann var att när temperaturen hos en svart kropp ökar, så ökar den totala mängden ljus som avges per sekund, och våglängden för spektrats topp skiftar mot blåare färger (se figur 1). + + + + + + +Figur 1 + + + +En järnstång blir till exempel orangeröd när den hettas upp till en hög temperatur, och färgen skiftar efter hand till blå och vit när den hettas upp ytterligare. + +År 1893, kvantifierade den tyska fysikern Wilhelm Wein sambandet mellan svartkroppstemperaturen och våglängden för spektraltoppen med följande ekvation: + + + + + + + + + +där T är temperaturen i Kelvin. Wiens lag (som också är känd som Wiens deplacementslag) säger att våglängden av den maximala utstrålningen från en svart kropp är omvänt proportionell mot dess temperatur. Det här verkar rimligt: ljus med kortare våglängd (högre frekvens) motsvarar fotoner med högre energi, vilket man kan förvänta sig från ett objekt med högre temperatur. + +Solen har till exempel medeltemperaturen 5800 K, så dess våglängd för maximal utstrålning anges av: + + + + + +Den här våglängden faller i det gröna området av det synliga ljuset, men solens kontinuum strålar både ut fotoner som är längre och kortare än lambda(max), och det mänskliga ögat tolkar solens färg som gul eller vit. + +År 1879, visade den österikiske fysikern Stephan Josef Stefan att luminositeten, L, för en svart kropp är proportionell mot fjärdepotensen av dess temperatur T. + + + + + + + + + +där A är ytans area, alfa är en proportionalitetskonstant, och T är temperaturen i Kelvin. Om man alltså dubblar temperaturen (t.ex. från 1000 K till 2000 K) så ökar den totala energin som strålas ut från en svart kropp med faktorn 2^4 eller 16. + +Fem år senare, härledde den österikiske fysikern Ludwig Boltzman samma ekvation, och den är nu känd som Stefan-Boltzmans lag. Om man tänker sig en sfärisk stjärna med radien R, så är luminositeten för en sådan stjärna: + + + + + + + + + +där R är stjärnans radie i cm, och alfa är Stefan-Boltzmans konstant, som har värdet: + + + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/blackbody.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/blackbody.png new file mode 100644 index 00000000000..de553dd96c5 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/blackbody.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-angdist.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-angdist.docbook new file mode 100644 index 00000000000..b2187f7514d --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-angdist.docbook @@ -0,0 +1,39 @@ + +Modulen Vinkelavstånd +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen Vinkelavstånd + + + +Räknarmodulen Vinkelavstånd + + + + + + Vinkelavstånd + + + + +Verktyget Vinkelavstånd används för att mäta vinkeln mellan två godtyckliga punkter på himlen. Du anger helt enkelt ekvatoriella koordinater för önskat par av punkter, och trycker därefter på knappen Beräkna för att erhålla vinkeln mellan de två punkterna. +Modulen innehåller också ett körläge. I körläget anger du en indatafil som innehåller fyra tal per rad: RA- och Dek-värden för par av punkter. Som alternativ kan du ange ett enda värde för någon av de fyra koordinaterna i räknarens ruta (motsvarande värden i indatafilen ska hoppas över om de anges i räknaren). +När du väl har angett ett indatafilnamn och ett utdatafilnamn, tryck helt enkelt på knappen Kör för att skapa utdatafilen. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-angdist.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-angdist.png new file mode 100644 index 00000000000..7e61c4925bb Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-angdist.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-apcoords.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-apcoords.docbook new file mode 100644 index 00000000000..11fec6a858d --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-apcoords.docbook @@ -0,0 +1,45 @@ + +Modulen för skenbara koordinater +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen för skenbara koordinater + + + +Räknarmodulen för skenbara koordinater + + + + + + Skenbara koordinater + + + + +Modulen för skenbara koordinater konverterar katalogkoordinaterna för en punkt på himlen till dess skenbara koordinater för godtyckligt datum. Koordinaterna för objekt på himlen är inte fasta, på grund av precession, nutation och avvikelser. Den här modulen tar hänsyn till dessa effekter. +För att använda modulen, skriv först in önskat måldatum och tid i rutan Måldatum/tid. Skriv därefter in katalogkoordinater i rutan Katalogkoordinater. Du kan också ange katalogens epok här (oftast 2000.0 för moderna objektkataloger). Tryck till sist på knappen Beräkna, så visas objektets koordinater för måldatumet i rutan Skenbara koordinater. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-apcoords.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-apcoords.png new file mode 100644 index 00000000000..5c869365497 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-apcoords.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-dayduration.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-dayduration.docbook new file mode 100644 index 00000000000..c2075244156 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-dayduration.docbook @@ -0,0 +1,31 @@ + +Modulen för dagslängd +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen för dagslängd + + + +Räknarmodulen för dagslängd + + + + + + Dagslängd + + + + +Den här modulen beräknar dagens längd, samt tider för soluppgång, solövergång (middag), och solnedgång för godtyckligt kalenderdatum, och godtycklig plats på jorden. Skriv först in önskade geografiska koordinater och datum, och tryck sedan på knappen +Beräkna. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-daylength.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-daylength.png new file mode 100644 index 00000000000..3b9bb2f37a7 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-daylength.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-ecliptic.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-ecliptic.docbook new file mode 100644 index 00000000000..d7ca8580d63 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-ecliptic.docbook @@ -0,0 +1,45 @@ + +Modulen Ekliptiska koordinater +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen Ekliptiska koordinater + + + +Räknarmodulen Ekliptiska koordinater + + + + + + Ekliptiska koordinater + + + + +Den här modulen konverterar mellan Ekvatoriella koordinater och Ekliptiska koordinater. Välj först vilka koordinater som ska vara indata i rutan Välj indatakoordinater. Fyll därefter antingen i motsvarande koordinatvärden i rutan Ekliptiska koordinater eller Ekvatoriella koordinater. Tryck till sist på knappen Beräkna, så fylls motsatsens koordinater i. +Modulen innehåller ett körläge för att konvertera flera koordinatpar på en gång. Du måste skapa en indatafil, där varje rad innehåller två värden: paret med indatakoordinater (antingen ekvatoriella eller ekliptiska). Ange därefter vilka koordinater du använder som indata, och identifiera indata- och utdatafilnamnen. Tryck till sist på knappen Kör för att skapa utdatafilen, som kommer att innehålla de konverterade koordinaterna (ekvatoriella eller ekliptiska, motsatsen till vad du valde som indatavärden). + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-ecliptic.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-ecliptic.png new file mode 100644 index 00000000000..503540c5c5b Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-ecliptic.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-eqgal.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-eqgal.docbook new file mode 100644 index 00000000000..d61e72c4b51 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-eqgal.docbook @@ -0,0 +1,42 @@ + +Modulen för ekvatoriella/galaktiska koordinater +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen för ekvatoriella/galaktiska koordinater + + + +Räknarmodulen för ekvatoriella/galaktiska koordinater + + + + + + Ekvatoriella/galaktiska koordinater + + + + +Den här modulen konverterar från ekvatoriella koordinater till galaktiska koordinater, och omvänt. Välj först vilka koordinater som ska vara indata i rutan Inmatningsval. Fyll sedan i motsvarande koordinatvärden, antingen i rutan Galaktiska koordinater eller Ekvatoriella koordinater. Tryck till sist på knappen Beräkna, och de andra koordinaterna fylls i. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-eqgal.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-eqgal.png new file mode 100644 index 00000000000..ae116136e0c Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-eqgal.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-equinox.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-equinox.docbook new file mode 100644 index 00000000000..3a572323db6 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-equinox.docbook @@ -0,0 +1,37 @@ + +Modulen Dagjämningar och solstånd +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen Dagjämningar och solstånd + + + +Modulen Dagjämningar och solstånd + + + + + + Dagjämningar och solstånd + + + + +Modulen Dagjämningar och solstånd beräknar datum och tid för en dagjämning eller solstånd för ett givet år. Du anger vilken händelse (vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning eller vintersolstånd) som ska undersökas, och året. Tryck därefter på knappen Beräkna för att erhålla datum och tid för händelsen, och längden för motsvarande årstid i dagar. +Modulen innehåller ett körläge. För att använda det, skapa en indatafil vars rader var och en innehåller ett år då dagjämning eller solstånd ska beräknas. Ange därefter indata- och utdatafilnamnen, och tryck på knappen Kör för att skapa utdatafilen. Varje rad i utdatafilen innehåller indataåret, datum och tid för varje händelse, och längden för varje årstid. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-equinox.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-equinox.png new file mode 100644 index 00000000000..647e4c02a6d Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-equinox.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-geodetic.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-geodetic.docbook new file mode 100644 index 00000000000..c25c50225de --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-geodetic.docbook @@ -0,0 +1,45 @@ + +Modulen för geodetiska koordinater +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen för geodetiska koordinater + + + +Räknarmodulen för geodetiska koordinater + + + + + + Geodetiska koordinater + + + + +Det normala geografiska koordinatsystemet antar att jorden är ett perfekt klot. Det är nästan sant, så för de flesta ändamål är geografiska koordinater utmärkta. Om mycket hög precision är nödvändig, måste man ta hänsyn till jordens verkliga form. Jorden är en ellipsoid, med avståndet runt ekvatorn ungefär 0,3 % längre än storcirkeln som går genom polerna. Det geodetiska koordinatsystemet tar hänsyn till den ellipsoida formen, och uttrycker positionen på jordens yta med kartesiska koordinater (x, y och z). +För att använda modulen, välj först vilka koordinater som ska vara indata i rutan Inmatningsval. Fyll sedan i motsvarande koordinatvärden, antingen i rutan Kartesiska koordinater eller Geografiska koordinater. När du trycker på knappen Beräkna, fylls de andra koordinaterna i. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-geodetic.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-geodetic.png new file mode 100644 index 00000000000..6490e8f0de6 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-geodetic.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-horizontal.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-horizontal.docbook new file mode 100644 index 00000000000..6b85e8a99bf --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-horizontal.docbook @@ -0,0 +1,42 @@ + +Modulen för horisontella koordinater +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen för horisontella koordinater + + + +Räknarmodulen för horisontella koordinater + + + + + + Horisontella koordinater + + + + +Den här modulen konverterar från ekvatoriella koordinater till horisontella koordinater, och omvänt. Välj först datum, tid och geografiska koordinater för beräkningen i rutan Indata. Fyll sedan i ekvatoriella koordinater som ska konverteras i rutan Ekvatoriella koordinater. När du trycker på knappen Beräkna, visas motsvarande horisontella koordinater i rutan Horisontella koordinater. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-horizontal.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-horizontal.png new file mode 100644 index 00000000000..2d45162665b Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-horizontal.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-julian.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-julian.png new file mode 100644 index 00000000000..906ca69f915 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-julian.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-julianday.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-julianday.docbook new file mode 100644 index 00000000000..ae765ac4a36 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-julianday.docbook @@ -0,0 +1,45 @@ + +Modulen för Juliansk dag +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen för Juliansk dag + + + +Räknarmodulen för Juliansk dag + + + + + + Juliansk dag + + + + +Den här modulen konverterar mellan kalenderdatum, Juliansk dag, och justerad Juliansk dag. Den justerade Julianska dagen är helt enkelt lika med den Julianska dagen - 2 400 000,5. För att använda modulen, välj vilket av de tre datumen som ska vara indata, och fyll i dess värde. Tryck sedan på knappen Beräkna, så visas motsvarande värden för övriga två datum. + + +Övning: +Vilket kalenderdatum motsvaras av MJD = 0,0? + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-planetcoords.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-planetcoords.docbook new file mode 100644 index 00000000000..b0add563d7f --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-planetcoords.docbook @@ -0,0 +1,43 @@ + +Modulen Planetkoordinater +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen Planetkoordinater + + + +Modulen Planetkoordinater + + + + + + Planetkoordinater + + + + +Modulen Planetkoordinater beräknar positionsdata för alla större kroppar i solsystemet, för vilken tid och datum som helst och för vilken geografisk plats som helst. Välj helt enkelt Kropp i solsystemet från kombinationsrutan, och ange önskat datum, önskad tid och geografisk plats (värdena är förinställda till &kstars; inställningar). Tryck därefter på Beräkna för att avgöra ekvatoriella, horisontella och ekliptiska koordinaterna för kroppen. +Modulen innehåller ett körläge. Du måste skapa en indatafil, där varje rad anger värden för indataparametrarna (kropp i solsystemet, datum, tid, longitud och latitud). Du kan välja att ange ett konstant värde för några av parametrarna i räknarens fönster (dessa parametrar ska hoppas över i indatafilen). Du kan också ange vilka av utdataparametrarna (ekvatoriella, horisontella och ekliptiska koordinater) ska beräknas. Ange till sist indata- och utdatafilnamnen, och tryck på knappen Kör för att skapa utdatafilen med de beräknade värdena. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-planetcoords.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-planetcoords.png new file mode 100644 index 00000000000..11a5ab7cbe8 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-planetcoords.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-precess.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-precess.docbook new file mode 100644 index 00000000000..431e4913fa4 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-precess.docbook @@ -0,0 +1,43 @@ + +Modulen för precession +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen för precession + + + +Räknarmodulen för precession + + + + + + Precession + + + + +Den här modulen liknar modulen för skenbara koordinater, men den inför bara precessionseffekten, inte nutation eller avvikelse. +För att använda modulen, skriv först in indatakoordinaterna och deras epok i rutan Ursprungliga koordinater. Du måste också fylla i målepoken i rutan Precesserade koordinater. Tryck sedan på knappen Beräkna, så visas objektets koordinater, precesserade till målepoken i rutan Precesserade koordinater. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-precess.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-precess.png new file mode 100644 index 00000000000..a8f81aba7c3 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-precess.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-sidereal.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-sidereal.docbook new file mode 100644 index 00000000000..c3710a0cb15 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-sidereal.docbook @@ -0,0 +1,37 @@ + +Modulen för siderisk tid +Verktyg +Astronomiräknare +Modulen för siderisk tid + + + +Räknarmodulen för siderisk tid + + + + + + Siderisk tid + + + + +Den här modulen konverterar mellan universell tid och lokal siderisk tid. Välj först om du vill använda universell tid eller siderisk tid som inmatningsvärde i rutan Inmatningsval. Du måste också ange geografisk longitud, och ett datum för beräkningen, förutom antingen den universella eller sideriska tiden. När du trycker på Beräkna, så visas motsvarande värde för den andra tiden. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-sidereal.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-sidereal.png new file mode 100644 index 00000000000..085119bd5ce Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calc-sidereal.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calculator.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calculator.docbook new file mode 100644 index 00000000000..c755452a966 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/calculator.docbook @@ -0,0 +1,102 @@ + +Astronomiräknaren +Verktyg +Astronomiräknaren + + +&kstars; astronomiräknare tillhandahåller flera moduler som ger dig direkt åtkomst till algoritmer som används av programmet. Modulerna är organiserade enligt ämne: Koordinatkonvertering +Vinkelavstånd +Skenbara koordinater +Ekliptiska koordinater +Ekvatoriella/galaktiska koordinater +Horisontella koordinater +Precession + +Jordkoordinater +Godetiska koordinater + +Solsystemet +Planetkoordinater + +Tidräknare +Dagslängd +Dagjämningar och solstånd +Juliansk dag +Siderisk tid + + +&calc-angdist; &calc-apcoords; &calc-ecliptic; &calc-eqgal; &calc-horiz; &calc-precess; &calc-geodetic; &calc-planetcoords; &calc-dayduration; &calc-equinox; &calc-julian; &calc-sidereal; + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/cequator.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/cequator.docbook new file mode 100644 index 00000000000..a4834594bfa --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/cequator.docbook @@ -0,0 +1,34 @@ + + +Jason Harris + +Himmelsekvatorn +Himmelsekvatorn +Ekvatoriella koordinater + +Himmelsekvatorn är en tänkt storcirkel på himmelssfären. Himmelsekvatorn är det grundläggande planet i det +ekvatoriella koordinatsystemet, så den definieras som samlingen av alla punkter med deklinationen noll grader. Den är också projektionen av jordens ekvator på himlen. +Himmelsekvatorn och ekliptikan har en vinkel på 23,5 grader på himlen. Punkterna där de skär varandra är vår- och höstdagjämningarna. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/color_indices.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/color_indices.png new file mode 100644 index 00000000000..ecc2c573d93 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/color_indices.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/colorandtemp.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/colorandtemp.docbook new file mode 100644 index 00000000000..7c711c6736d --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/colorandtemp.docbook @@ -0,0 +1,123 @@ + + + + +Jasem Mutlaq
+
 + + + +Stjärnfärger och temperaturer +Stjärnfärger och temperaturer +Svartkroppsstrålning Magnitudskala + +Stjärnor verkar vara enbart vita vid första ögonkastet. Men om man tittar noga, märker man en hel rad färger: blått, vitt, rött och till och med gyllene. På vintern i stjänrbilden Orion, syns en vacker kontrast mellan den röda Betelgeuse i Orions "armhåla", och den blåa Bellatrix vid skuldran. Vad som gör att stjärnor uppvisar olika färger förblev ett mysterium ända till för tvåhundra år sedan, när fysiker inhämtat tillräcklig förståelse för ljusets natur och egenskaper hos materia vid oerhört höga temperaturer. + +Närmare bestämt, var det svartkroppsstrålningens fysik som gjorde det möjligt för oss att förstå den stellära färgvariationen. Kort efter svartkroppsstrålningen förståtts, observerades det att stjärnspektra liknar strålningskurvor för svartkroppar vid olika temperaturer ytterst väl, från några få tusen Kelvin till ungefär 50 000 Kelvin. Den uppenbara slutsatsen är att stjärnor liknar svartkroppar, och att stjärnornas färgvariation är en direkt följd av deras yttemperatur. + +Kalla stjärnor (t.ex. spektralklass K och M) strålar ut det mesta av sin energi i det röda och infraröda området av det elektromagnetiska spektrat, och verkar därför röda, medan heta stjärnor (dvs. spektralklass O och B) strålar vid blåa och ultravioletta våglängder, vilket gör att de verkar vara blåa eller vita. + +För att uppskatta yttemperaturen hos en stjärna, kan man använda det kända sambandet mellan temperatur för en svartkropp, och ljusvåglängden där dess spektrum har sin topp. Alltså när man ökar temperaturen hos en svartkropp, så flyttas toppen för dess spektrum till kortare (blåare) ljusvåglängder. Det här illustreras i figur 1, där intensiteten för tre tänkta stjärnor är uppritad i förhållande till våglängd. "Regnbågen" anger våglängdsområdet som är synligt för det mänskliga ögat. + + + + + + +Figur 1 + + + +Den här enkla metoden är principiellt riktig, men kan inte användas för att erhålla noggranna stjärntemperaturer, eftersom stjärnor inte är perfekta svartkroppar. Förekomst av olika grundämnen i en stjärnas atmosfär gör att vissa ljusvåglängder absorberas. Eftersom dessa absorptionslinjer inte fördelas jämt över spektrum, så kan de förskjuta spektraltoppen. Dessutom är det en tidskrävande process att ta fram ett användbart spektrum för en stjärna, och det är alltför ineffektivt för stora mängder stjärnor. + +En alternativ metod utnyttjar fotometri för att mäta intensiteten för ljus som får passera olika filter. Varje filter tillåter bara en specifik del av ljusspektrat att passera, medan alla övriga stoppas. Ett fotometrisystem med bred användning kallas Johnson UBV-systemet. Det använder tre bandpassfilter för områdena U ("ultraviolett"), B ("blått") och V ("synligt") av det elektromagnetiska spektrat. + +I processen med UVB-fotometri ingår användning av ljuskänsliga material (som film eller CCD-kameror) och att rikta ett teleskop mot stjärnan för att mäta intensiteten hos ljuset som passerar genom vart och ett av de individuella filtren. Den här proceduren ger tre skenbara ljusstyrkor eller flöden (mängd energi per kvadratcentimeter per sekund) som betecknas med Fu, Fb och Fv. Förhållandena mellan flödena Fu/Fb och Fb/Fv är kvalitativa mått på stjärnans "färg", och dessa förhållanden kan användas för att upprätta en temperaturskala för stjärnor. I allmänhet, ju större Fu/Fb och Fb/Fv förhållande för en stjärna, desto högre är dess yttemperatur. + +Stjärnan Bellatrix i Orion har till exempel Fb/Fv = 1.22, vilket anger att den är ljusare genom B filtret än genom V filtret. Dessutom är dess Fu/Fb förhållande 2,22, så den är ljusast genom U filtret. Det här anger att stjärnan måste vara verkligt het, eftersom positionen för spektraltoppen måste vara någonstans i området för U filtret, eller vid en ännu kortare våglängd. Yttemperaturen hos Bellatrix (bestämd genom att jämföra dess spektrum med detaljerade modeller som tar hänsyn till dess absorptionslinjer) är ungeför 25 000 Kelvin. + +Vi kan upprepa den här analysen för stjärnan Betelgeuse. Dess Fb/Fv och Fu/Fb förhållanden är 0,15 och 0,18, så den är ljusast i V och mörkast i U. Alltså måste spektraltoppen för Betelgeuse vara någonstans i området för V-filtret, eller vid en ännu längre våglängd. Yttemperaturen hos Betelgeuse är bara 2 400 Kelvin. + +Astronomer föredrar att uttrycka stjärnfärger som en skillnad i magnituder, i stället för ett förhållande mellan flöden. Därför, om vi återgår till den blåa Bellatrix, har vi ett färgindex som är lika med + +B - V = -2,5 log (Fb/Fv) = -2,5 log (1,22) = -0,22, + +På liknande sätt är färgindex för den röda Betelgeuse + +B - V = -2,5 log (Fb/Fv) = -2,5 log (0,18) = 1,85 + +Färgindex, liksom magnitudskalan går baklänges. Heta och blå stjärnor har mindre och negativa B-V värden, jämfört med kallare och rödare stjärnor, enligt nedanstående illustration. + +En astronom kan sedan använda färgindex för en stjärna, efter att ha korrigerat för rödskift och interstellärt utdöende, för att erhålla en noggrann temperatur för stjärnan. Förhållandet mellan B-V och temperaturen åskådliggörs av figur 2. + + + + + + +Figur 2 + + + +Solen med yttemperaturen 5 800 K har ett B-V index på 0,62. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/commands.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/commands.docbook new file mode 100644 index 00000000000..92e36250b28 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/commands.docbook @@ -0,0 +1,2073 @@ + +Kommandoreferens + + +Menykommandon +KommandonMeny + + +Menyn <guimenu +>Arkiv</guimenu +> + + + + &Ctrl;N Arkiv Nytt fönster +Öppna ett nytt &kstars;-fönster + + + + &Ctrl;W Arkiv Stäng fönster +Stäng &kstars; fönster + + + + &Ctrl;D Arkiv Ladda ner data... +Visar verktyget Ladda ner extra data + + + + &Ctrl;O Arkiv Öppna FITS... +Visar en FITS-bild i FITS-redigeringsverktyget + + + + &Ctrl;I Arkiv Spara himmelsbild... +Skapa en bild på disk från aktuell skärm + + + + &Ctrl;R Arkiv Kör skript... +Kör angivet Kstars-skript + + + + &Ctrl;P Arkiv Skriv ut... +Skickar den nuvarande himmelskartan till skrivaren (eller till en Postscript/PDF-fil) + + + + &Ctrl;Q Arkiv Avsluta +Avslutar &kstars; + + + + + + +Menyn <guimenu +>Tid</guimenu +> + + + + &Ctrl;E Tid Ställ in tid till nuvarande +Synkronisera tiden med systemklockan + + + + &Ctrl;S Tid Ställ in tid... +Välj tid och datum + + + +Tid Starta/stoppa klockan +Växla mellan att tiden går och står stilla + + + + + + +Menyn <guimenu +>Pekning</guimenu +> + + + + Z Pekning Zenit +Centrera skärmen på zenit-punkten (rakt upp) + + + + N Pekning Norr +Centrera skärmen ovanför norra punkten på horisonten. + + + + E Pekning Öster +Centrera skärmen ovanför östra punkten på horisonten. + + + + S Pekning Söder +Centrera skärmen ovanför södra punkten på horisonten. + + + + W Pekning Väster +Centrera skärmen ovanför västra punkten på horisonten. + + + + &Ctrl;M Pekning Ställ in fokus manuellt... +Centrera skärmen på specifika himmelskoordinater + + + + &Ctrl;F Pekning Sök objekt +Hitta ett namngivet objekt med fönstret Sök objekt + + + + &Ctrl;T Pekning Koppla in/Stoppa följning +Aktiverar eller inaktiverar följning. Under följning förblir skärmen centrerad på den nuvarande positionen eller det nuvarande objektet. + + + + + + +Menyn <guimenu +>Visa</guimenu +> + + + + + Visa Zooma in +Zoomar in skärmen + + + + - Visa Zooma ut +Zoomar ut skärmen + + + + &Ctrl;Z Visa Förvald zoom +Återställ förvalt zoomläge + + + + &Ctrl;&Shift;Z Visa Zooma till vinkelstorlek... +Zooma till angiven synfältsvinkel + + + + &Ctrl;&Shift;F Visa Fullskärmsläge +Växla fullskärmsläge + + + + Mellanslag Visa Horisontella/Ekvatoriella koordinater +Växla mellan horisontella och ekvatoriella +koordinatsystem + + + + + +Menyn <guimenu +>Enheter</guimenu +> + + + + +Enheter Teleskopguide... +Öppnar Teleskopguiden, som tillhandahåller en stegvis guide för att hjälpa dig ansluta till och styra ditt teleskop från &kstars;. + + + +Enheter Enhetshanterare... +Öppnar enhetshanteraren, som låter dig starta/stänga av drivrutiner och ansluta till andra INDI-servrar. + + + +Enheter INDI-inställningsruta +Öppnar INDI-inställningsrutan, som låter dig styra alla funktioner som en enhet stöder. + + + +Enheter Ta bildsekvens... +Ta bilder från en CCD-kamera eller webbkameraenhet + + + +Enheter Anpassa INDI... +Öppnar en dialogruta för att anpassa INDI-relaterade funktioner, som automatisk uppdatering av enheter. + + + + + + +Menyn <guimenu +>Verktyg</guimenu +> + + + + &Ctrl;C Verktyg Räknare... + +Visar fönstret med astronomiräknaren, som ger dig fullständig tillgång till många av de matematiska funktioner som används av &kstars;. + + + + + &Ctrl;L Verktyg Observationslista... + +Öppnar verktyget observationslista, som ger dig bekväm tillgång till några vanliga funktioner för en lista med objekt som du väljer. + + + + + &Ctrl;V Verktyg AAVSO-ljuskurvor... + +Visar verktyget skapa AAVSO-ljuskurvor, som låter dig ladda ner en ljuskurva för alla variabla stjärnor från American Association of Variable Star Observers. + + + + + &Ctrl;A Verktyg Elevation mot tid... + +Visar verktyget elevation mot tid, som kan rita upp kurvor som representerar elevationen hos ett godtyckligt objekt som funktion av tiden. Det här är användbart för att planera observationssessioner. + + + + + &Ctrl;U Verktyg Vad händer i natt... + +Visar verktyget Vad händer i natt?, som presenterar en summering av objekten som kan observeras från din geografiska plats ett givet datum. + + + + + &Ctrl;B Verktyg Skriptbyggare... + +Visar verktyget Skriptbyggare, som tillhandahåller ett grafiskt gränssnitt för att bygga &kstars; DCOP-skript. + + + + + &Ctrl;Y Verktyg Solsystemet... + +Visar verktyget Visning av solsystemet, som visar en översiktsbild av solsystemet det aktuella simuleringsdatumet. + + + + + &Ctrl;J Verktyg Jupiters månar... + +Visar Verktyget för Jupiters månar, som visar positionen för Jupiters fyra största månar som en funktion av tiden. + + + + + + + +Menyn <guimenu +>Inställningar</guimenu +> + + + +Inställningar Informationsrutor Visa/dölj informationsrutor +Visa eller dölj alla tre informationsrutorna + + + +Inställningar Informationsrutor Dölj/Visa tid +Visa eller dölj tidsinformationsrutan + + + +Inställningar Informationsrutor Dölj/Visa fokus +Visa eller dölj fokusinformationsrutan + + + +Inställningar Informationsrutor Dölj/Visa plats +Visa eller dölj platsinformationsrutan + + + +Inställningar Verktygsrader Dölj/Visa huvudverktygsrad +Visa eller dölj huvudverktygsraden + + + +Inställningar Verktygsrader Dölj/Visa vyverktygsrad +Visa eller dölj vyverktygsraden + + + +Inställningar Statusrad Dölj/Visa statusrad +Visa eller dölj statusraden + + + +Inställningar Statusrad Dölj/Visa Az/Elev-fält +Visa eller dölj muspekarens horisontella koordinaterna i statusraden. + + + +Inställningar Statusrad Visa/dölj RA/Dek-fält +Visa eller dölj muspekarens horisontella koordinaterna i statusraden. + + + +Inställningar Färgscheman +Den här undermenyn innehåller alla definierade färgscheman, inklusive dina egna scheman. Välj något alternativ för att ställa in det färgschemat. + + + +Inställningar Synfältssymboler +Den här undermenyn listar tillgängliga synfältssymboler. Synfältssymbolen ritas i skärmens centrum. Du kan välja i listan med fördefinierade symboler (Ingen symbol, 7x35 kikare, En grad, Hubble WFPC2 eller 30 m vid 1,3 cm), eller kan du definiera dina egna symboler (eller ändra befintliga symboler) med alternativet Redigera synfältssymboler.... + + + + &Ctrl;G Inställningar Geografisk... + +Välj en ny geografisk position + + + + +Inställningar Anpassa &kstars;... +Ändra inställningsalternativ + + + +Inställningar Startguide... +Öppnar Inställningsguiden, som låter dig enkelt ställa in din geografiska plats och ladda ner några ytterligare datafiler. + + + + + + + +Menyn <guimenu +>Hjälp</guimenu +> +&help.menu.documentation; + + +Objektmeny +ObjektmenyBeskrivning + +Att klicka med höger musknapp visar en sammanhangsberoende meny, vilket betyder att dess innehåll varierar beroende på vilket objekt som du klickar på. Vi listar alla möjliga alternativ i menyn här, med motsvarande objekttyp [inom hakparenteser]. + + + +[Alla] +Identifikation och typ: De översta en till tre raderna är avsatta för namn på objektet, och dess typ. För stjärnor visas också spektralklassen här. + + + +[Alla] +Uppgångs-, övergångs- och nedgångstider för objektet för nuvarande simuleringsdatum visas på de följande tre raderna. + + + +[Alla] +Centrera och följ: Centrera skärmen på den här positionen, och aktivera följning. Samma sak som att dubbelklicka. + + + +[Alla] +Vinkelavstånd till...: I detta läge ritas en streckad linje från det första målobjektet till nuvarande musposition. När du använder den sammanhangsberoende menyn för det andra objektet, lyder alternativet Beräkna vinkelavstånd. Väljes alternativet visas vinkelavståndet mellan de två objekten i statusraden. Du kan trycka på tangenten Esc för att lämna vinkelavståndsläge utan att mäta en vinkel. + + + +[Alla] +Information: Visa fönstret Information om objekt för det här objektet. + + + +[Alla] +Lägg till beteckning: Lägg till en permanent beteckning till objektet. Om objektet redan har en tillagd beteckning, lyder alternativet Ta bort beteckning. + + + +[Alla] +Visa... bild: Ladda ner en bild av objektet från Internet, och visa den i bildvisningsverktyget. Texten "..." ersätts av en kort beskrivning av bildens ursprung. Ett objekt kan ha flera bildlänkar tillgängliga i sin sammanhangsberoende meny. + + + +[Alla] +... sida: Visa en webbsida om objektet i din förvalda webbläsare. Texten "..." ersätts med en kort beskrivning av sidan. Ett objekt kan ha flera webblänkar tillgängliga i sin sammanhangsberoende meny. + + + +[Alla namngivna objekt] + +Himmelsobjekt +Internetlänkar +Anpassning +Lägg till länk...: Det här låter dig lägga till dina egna länkar till menyn för ett godtyckligt objekt. Det öppnar ett litet fönster där du skriver in länkens webbadress, och texten som du vill ska synas i menyn. Det finns också ett par knappar som gör att du kan ange om webbadressen är en bild eller ett HTML-dokument, så att &kstars; vet om webbläsaren eller bildvisaren ska startas. Du kan använda det här för att lägga till länkar till filer på din lokala disk, så funktionen kan användas för att bifoga observationsloggar eller annan egen information till objekt i &kstars;. Dina egna länkar laddas automatiskt när &kstars; startas, och lagras i katalogen ~/.kde/share/apps/kstars/, i filerna myimage_url.dat och myinfo_url.dat. Om du skapar en omfattande lista med egna länkar, fundera på att skicka in dem till oss. Vi skulle gärna vilja lägga till dem i nästa version av &kstars;! + + + + + + + + +Tangentbordskommandon +Kommandon +Tangentbord + + +Navigeringstangenter +Navigeringskontroll +Tangentbord + + +Piltangenterna +Använd piltangenterna för att panorera skärmen. Om skifttangenten hålls nere fördubblas hastigheten. + + ++ / - +Zooma in/ut + + + +&Ctrl;Z +Återställ förvalt zoomläge + + + +&Ctrl;&Shift;Z +Zooma till angiven synfältsvinkel + + + +0–9 +Centrera skärmen på en större kropp i solsystemet: +0: Solen +1: Merkurius +2: Venus +3: Månen +4: Mars +5: Jupiter +6: Saturnus +7: Uranus +8: Neptunus +9: Pluto + + + + + +Z +Centrera skärmen på zenit-punkten (rakt upp) + + + +N +Centrera skärmen ovanför norra punkten på horisonten. + + + +E +Centrera skärmen ovanför östra punkten på horisonten. + + + +S +Centrera skärmen ovanför södra punkten på horisonten. + + + + +W +Centrera skärmen ovanför västra punkten på horisonten. + + + +&Ctrl;T +Växla följningsläge + + + +< +Flytta tillbaka simuleringsklockan ett tidssteg + + + + +> +Flytta fram simuleringsklockan ett tidssteg + + + + + + + +Snabbtangenter i menyer +Kommandon +Meny +Snabbtangenter + + + + +&Ctrl;N +Öppna ett nytt &kstars;-fönster + + + +&Ctrl;W +Stäng ett &kstars; fönster + + + +&Ctrl;D +Ladda ner extra data + + + +&Ctrl;O +Visa en FITS-bild i FITS-editorn + + + +&Ctrl;I +Exportera himmelsbild till en fil + + + +&Ctrl;R +Kör ett &kstars; DCOP-skript + + + +&Ctrl;P +Skriv ut den nuvarande himmelskartan + + + +&Ctrl;Q +Avslutar &kstars; + + + +&Ctrl;E +Synkronisera simuleringsklockan med nuvarande systemtid + + + +&Ctrl;S +Ställ in simuleringsklockan till en given tid och ett givet datum + + + +&Ctrl;&Shift;F +Växla fullskärmsläge + + +Mellanslag +Växla mellan horisontella och ekvatoriella +koordinatsystem + + +F1 +Visa &kstars; handbok + + + + + + +Åtgärder för markerat objekt +Himmelsobjekt +Tangentbordsåtgärder + +Var och en av följande tangenter utför en åtgärd för det markerade objektet. Det markerade objektet är det som senast klickades (identifierat i statusraden). Som ett alternativ, om du håller nere tangenten skift utförs åtgärderna istället för det centrerade objektet. + + + + +D +Visa fönstret med detaljinformation för markerat objekt + + + +L +Ändra namnbeteckning för markerat objekt + + + +O +Lägg till markerat objekt i observationslistan + + + +P +Öppna det markerat objektets meny + + + +T +Växla spår för markerat objekt (bara för kroppar i solsystemet) + + + + + + +Verktygssnabbtangenter + + + +&Ctrl;F +Visa fönstret Sök objekt, för att ange ett himmelsobjekt som ska centreras + + +&Ctrl;M + +Visa verktyget Ställ in fokus manuellt, för att ange Ra/Dek- eller Az/El-koordinater för centrering + + + +[ / ] +Börja eller sluta en mätning av vinkelavstånd på muspekarens nuvarande position. Vinkelavståndet mellan start- och slutpunkterna visas i statusraden. + + + +&Ctrl;G +Visa fönstret Ange geografisk plats + + + +&Ctrl;C +Visa Astronomiräknaren + + + +&Ctrl;V +Visa Skapa AAVSO-ljuskurvor + + + +&Ctrl;A +Visa verktyget Elevation mot tid + + + +&Ctrl;U +Visa verktyget Vad händer i natt + + + +&Ctrl;B +Visa verktyget Skriptbyggare + + + +&Ctrl;Y +Visa Visning av solsystemet + + + +&Ctrl;J +Visa verktyget Jupiters månar + + + +&Ctrl;L +Visa verktyget Observationslista + + + + + + + +Muskommandon +Kommandon +Mus +Navigeringskontroll +Mus + + +Flytta musen +Himmelskoordinaterna (RA/Dek och Az/Elev) för muspekaren uppdateras i statusraden + + +Hålla musen stilla +En tillfällig beteckning läggs till för objektet närmast muspekaren. + + +Vänsterklicka + + +Himmelsobjekt +Identifiera +Identifierar objektet närmast muspekaren i statusraden. + + +Dubbelklicka + + +Himmelsobjekt +Centrera +Centrera och följ positionen eller objektet närmast musklicket. Dubbelklick på en informationsruta rullar den för att visa/dölja ytterligare information. + + +Högerklicka + + +Himmelsobjekt +Visa objektmeny för +Öppnar den sammanhangsberoende menyn för positionen eller objektet närmast muspekaren. + + +Rulla mushjulet +Zooma skärmen in eller ut. Om du inte har ett mushjul, kan du hålla nere mittenknappen och dra vertikalt. + + +Klicka och dra + + + Dra himmelskartan + Panorera skärmen, och följ dragrörelsen. + + &Ctrl;+dra himmelskartan + Definiera en rektangel på kartan. När musknappen släpps, zoomas skärmen för att anpassa synfältet till rektangelns kanter. + + Dra en informationsruta + Informationsrutan flyttas på kartan. Informationsrutor fastnar vid fönsterkanter, så att de förblir vid kanten när fönstrets storlek ändras. + + + + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/config.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/config.docbook new file mode 100644 index 00000000000..85e5302d920 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/config.docbook @@ -0,0 +1,481 @@ + +Anpassa &kstars; + + +Ange geografisk plats + +Här är en skärmbild av fönstret Ange geografisk plats: +Ändra geografisk plats + + + + + + Fönstret Ange plats + + + + + +Det finns en lista med över 2500 fördefinierade städer tillgänglig att välja bland. Du ställer in din plats genom att markera en stad i listan. Varje stad representeras på världskartan som en liten punkt, och när en stad markeras i listan, visas ett rött hårkors på dess plats på kartan. + + +Verktyget geografisk plats +Filtrering +Det är inte praktiskt att leta igenom hela listan med 2500 platser efter en särskild stad. För att göra sökning enklare, kan listan filtreras genom att skriva in text i rutorna under kartan. På skärmbilden visas till exempel texten Ba i rutan Stadsfilter, medan M har skrivits in i rutan Regionsfilter, och USA finns i rutan Landsfilter. Observera att alla städer som visas i listan har stad, region och land som börjar med filtersträngarna som matats in, och att meddelandet under filterrutorna anger att 7 städer matchar filtren. Observera också att punkter på kartan som motsvarar de sju städerna har färgats vita, medan de som inte stämmer in förblir grå. Listan kan också filtreras genom placering på kartan. Genom att klicka var som helst på världskartan visas bara de städer som ligger inom två grader från den klickade platsen. För närvarande kan du söka enligt namn eller plats, men inte båda samtidigt. Med andra ord, när du klickar på kartan ignoreras namnfiltren, och tvärtom. +Verktyget geografisk plats +Egna platser +Information om longitud, latitud och tidszon för platsen som för närvarande är vald visas i rutorna längst ner i fönstret. Om du anser att något av dessa värden är felaktigt, kan du ändra dem och trycka på knappen Lägg till i lista för att lagra din egen version av platsen. Du kan också definiera en helt ny plats genom att trycka på knappen Rensa fält och skriva in data för den nya platsen. Observera att alla fält utom Delstat/region måste fyllas i innan den nya platsen kan läggas till i listan. &kstars; laddar automatiskt dina egna platser för alla framtida sessioner. Observera att för närvarande är det enda sättet att ta bort en egen plats, att ta bort motsvarande rad från filen ~/.kde/share/apps/kstars/mycities.dat. Om du lägger till egna platser (eller ändrar befintliga), skicka gärna filen mycities.dat så att vi kan lägga till dina platser i huvudlistan. + + + +Ställa in tiden + +Datum och tid +Simuleringsklockan +När &kstars; startar, ställs tiden in enligt datorns systemklocka, och &kstars; klocka går för att motsvara den verkliga tiden. Om du vill stoppa klockan, välj Stoppa klockan i menyn Tid, eller klicka helt enkelt på ikonen Paus i verktygsraden. Du kan få klockan att gå snabbare eller långsammare än normalt, eller till och med få den att gå baklänges, med tidsstegsrutan i verktygsraden. Den här rutan har två uppsättningar uppåt- och neråtknappar. Den första stegar genom alla 83 tillgängliga tidssteg, en i taget. Den andra hoppar till nästa högre (eller lägre) tidsenhet, vilket låter dig snabbare göra stora ändringar i tidssteget. + +Datum och tid +Ställa in +Du kan ställa in tid och datum genom att välja Ställ in tid... i menyn Tid, eller genom att klicka på ikonen Tid i verktygsraden. Fönstret Ställ in tid använder &kde;:s vanliga datumväljarkomponent, tillsammans med tre rutor för att ange timmar, minuter och sekunder. Om du vill synkronisera simuleringstiden till den aktuella datortiden, välj bara Ställ in tid till aktuell i menyn Tid. + + +Datum och tid +Utökat datumintervall +&kstars; kan hantera mycket avlägsna datum bortom de vanliga gränserna som orsakas av QDate. För närvarande kan du ställa in datum mellan åren -50000 och +50000. Vi kanske utökar det här området ytterligare i framtida utgåvor. Var dock medveten om att noggrannheten hos simuleringen blir mer och mer försämrad ju avlägsnare datum som betraktas. Det är särskilt sant för positioner hos solsystemets kroppar. + + + +Fönstret Anpassa &kstars; + +Fönstret Anpassa &kstars; Fönstret Anpassa &kstars; låter dig ändra en stor mängd visningsalternativ.Du kan komma åt fönstret med skiftnyckel ikonen i verktygsraden, eller genom att välja Anpassa &kstars;... i menyn Inställningar. Fönstret visas nedan: +Fönstret Anpassa &kstars; + + + + + + Fönstret Anpassa &kstars; + + + + + +Fönstret Anpassa &kstars; är uppdelat i fem flikar: Kataloger, Hjälplinjer, Solsystemet, Färger och Avancerat. + +Fönstret Anpassa &kstars; +Fliken Kataloger +Under fliken Kataloger, avgör du vilka objektkataloger som visas på kartan. Rutan Stjärnor låter dig också ange den svaga magnitudgränsen för stjärnor, och gränsen för magnituden då namnet och/eller magnituden visas. Under rutan för stjärnor, styr rutan Avlägsna himmelsobjekt visningen av flera kataloger med objekt som inte är stjärnor. Normalt innehåller listan Messier-, NGC- och IC-katalogerna. Du kan lägga till egna objektkataloger genom att trycka på knappen Lägg till katalog. För detaljerade anvisningar om hur man skapar en katalogdatafil, se filen README.customize, som levereras med &kstars;. + +Fönstret Anpassa &kstars; +Fliken Solsystemet +Under fliken Solsystem kan du ange om solen, månen, planeterna, kometer och asteroider visas, och om de större kropparna ritas som färgade cirklar eller verkliga bilder. Du kan också välja om kroppar i solsystemet har tillhörande namnbeteckningar, och styra hur många kometer och asteroider som får beteckningar. Det finns ett alternativ för att automatiskt lägga till ett tillfälligt banspår, så fort en kropp i solsystemet följs, och en annan för att välja om färgen på planetspår tonas bort i himlens bakgrundsfärg. + +Fönstret Anpassa &kstars; +Fliken Hjälplinjer +Fliken Stödlinjer låter dig välja om annat än objekt visas (t.ex. stjärnbildslinjer, stjärnbildsnamn, vintergatans kontur, himmelsekvatorn, ekliptikan, horisontlinjen och ogenomskinlig mark). Du kan också välja om du vill se latinska stjärnbildsnamn, standardiserade IAU-förkortningar med tre bokstäver, eller svenska namn. + +Fönstret Anpassa &kstars; +Fliken Färger +Färgscheman +Anpassning +Fliken Färger låter dig ange färgschemat, och definiera egna färgscheman. Fliken är uppdelad i två rutor: +Den vänstra rutan visar en lista på alla objekt med justerbara färger som visas. Klicka på något objekt för att visa ett färgvalsfönster för att justera dess färg. Under listan finns kombinationsrutan Läge för stjärnfärger. Normalt ritar &kstars; stjärnor med en realistisk färgton enligt stjärnans spektralklass. Men du kan också välja att rita stjärnorna som ifyllda vita, svarta eller röda cirklar. Om du använder realistiska stjärnfärger, kan du välja mättnadsnivån för stjärnfärgerna med rutan Intensitet för stjärnfärger. +Den högra rutan visar definierade färgscheman. Det finns tre fördefinierade scheman: det förvalda, ett stjärnkartsschema med svarta stjärnor på en vit bakgrund, och Nattseende, som bara använder röda färgtoner för att skydda ditt mörkerseende. Dessutom kan du spara den nuvarande färginställningen som ett eget schema, genom att klicka på knappen Spara nuvarande färger. Den frågar dig efter ett namn på det nya schemat, och därefter syns ditt schema i alla framtida &kstars;-sessioner. För att ta bort ett eget schema, markerad det helt enkelt i listan, och tryck på knappen Ta bort färgschema. +Fönstret Anpassa &kstars; +Fliken Avancerat +Fliken Avancerat tillhandahåller detaljstyrning av det subtilare beteendet hos &kstars;. +Atmosfärisk refraktion Kryssrutan Korrigera för atmosfärisk refraktion styr om positioner för objekt korrigeras för atmosfärseffekter. Eftersom atmosfären är ett sfäriskt skal, böjs ljus från yttre rymden när det passerar genom atmosfären till våra teleskop eller ögon på jordytan. Effekten är störst för objekt nära horisonten, och ändrar faktiskt beräknad upp- eller nergångstid för objekt med några minuter. I själva verket, när du ser en solnedgång är solens verkliga position redan en bra bit under horisonten, men atmosfärens refraktion gör att det verkar som om solen fortfarande syns på himlen. Observera att atmosfärisk refraktion aldrig används med ekvatoriella koordinater. +Animerad panorering Kryssrutan Använd animerad panorering styr hur skärmen ändras när ett nytt fokus väljs på kartan. Normalt ser du himlen driva, eller panorera, till den nya positionen. Om du avmarkerar alternativet, hoppar skärmen omedelbart till positionen för ett nytt fokus. +Objekt på himlen +Beteckningar +Automatisk + +Om kryssrutan Lägg till beteckning för centrerat objekt är markerad, läggs automatiskt en beteckning till när ett objekt följs av programmet. Beteckningen tas bort när objektet inte längre följs. Observera att du för hand också kan lägga till en beteckning som blir kvar för vilket objekt som helst med dess meny. +Objekt på himlen +Dölja +Det finns tre tillfällen då &kstars; måste rita om visningen av himlen mycket snabbt: När ett nytt fokus väljs (och Använd animerad panorering är markerad), när himlen dras med musen och när tidssteget är stort. I dessa fall, måste positionerna för alla objekt räknas om så snabbt som möjligt, vilket kan orsaka stor belastning för processorn. Om processorn inte hinner med att hantera beräkningarna, kommer skärmen verka slö eller hoppig. För att mildra detta, döljer &kstars; vissa objekt vid dessa situationer med snabb omritning, under förutsättning att kryssrutan Dölj objekt vid förflyttning är markerat. Tröskeln för tidsskalan då objekt döljs avgörs av rutan Dölj också om tidsskalan är större än:. Du kan ange objekt som ska gömmas i rutan Anpassa dolda objekt. + + + +Anpassa skärmen + +Det finns flera sätt att ändra skärmen som du vill ha den. + + +FärgschemanVälja +Välj ett annat färgschema i menyn Inställningar Färgscheman. Det finns fyra fördefinierade färgscheman, och du kan definiera dina egna i fönstret Anpassa &kstars;. + +Verktygsrader +Anpassning +Välj om verktygsraderna ritas i menyn Inställningar Verktygsrader. Som de flesta verktygsrader i KDE, kan de också dras omkring och fästas vid vilken fönsterkant som helst, eller till och med kopplas loss helt från huvudfönstret. + +InformationsrutorAnpassning +InformationsrutorRulla upp +Välj om informationsrutorna ritas i menyn Inställningar Informationsrutor. Dessutom kan du ändra de tre informationsrutorna med musen. Varje ruta har ytterligare rader med data som normalt är dolda. Du kan välja om dessa ytterligare rader ska vara synliga genom att dubbelklicka på en ruta för att rulla upp den. Du kan också ändra plats för en ruta genom att dra den med musen. När en ruta når en fönsterkant, fastnar den vid kanten när fönsterstorleken ändras. + + +SynfältssymbolerBeskrivning +Välj en synfältssymbol med menyn InställningarSynfältssymboler. En synfältssymbol ritas i fönstrets centrum för att ange var skärmen pekar. Olika symboler har olika vinkelstorlek: du kan använda en symbol för att visa vad som skulle synas i ett visst teleskop. Om du till exempel väljer synfältssymbolen 7x35 kikare, ritas en cirkel på skärmen som är 9,2 grader i diameter. Det är synfältet för 7x35 kikare. + +SynfältssymbolerAnpassning +Du kan definiera dina egna synfältssymboler (eller ändra befintliga symboler) med menyalternativet Redigera synfältssymboler..., som startar editorn för synfältssymboler. + +Editorn för synfältssymboler + + + + + + Editorn för synfältssymboler + + + + +Listan med definierade synfältssymboler visas till vänster. Till höger finns knappar för att lägga till nya symboler, redigera den markerade symbolens egenskaper, och ta bort den markerade symbolen från listan (om du tar bort alla symboler, återställs de fyra standardsymbolerna nästa gång du startar &kstars;). Under de tre knapparna finns en grafisk förhandsgranskning som visar den markerade symbolen i listan. När knapparna Ny... eller Redigera... klickas, visas fönstret Ny synfältssymbol: + + +Ny synfältssymbol + + + + + + Ny synfältssymbol + + + + + +SynfältssymbolerDefiniera ny +Det här fönstret låter dig ändra de fyra egenskaper som definierar en synfältssymbol: namn, storlek, form och färg. Vinkelstorleken för symbolen kan antingen skrivas in direkt i redigeringsrutan Synfält, eller så kan du använda flikarna Okular och Kamera för att beräkna synfältets vinkel, givet inställningen av parametrarna för ditt teleskop och okular, eller teleskop och kamera. De fyra tillgängliga formerna är Cirkel, Kvadrat, Hårkors, och Måltavla. När du väl har specificerat alla fyra parametrarna, tryck på Ok, så visas symbolen i listan med definierade symboler. Den är också tillgänglig i menyn Inställningar Synfältssymboler. + + + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/cpoles.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/cpoles.docbook new file mode 100644 index 00000000000..e2b7a07c5c1 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/cpoles.docbook @@ -0,0 +1,64 @@ + + +Jason Harris + +Himmelspolerna +Himmelspolerna +Ekvatoriella koordinater + +Himlen verkar driva ovanför från öster till väster, och fullbordar en hel cirkel över himlen på 24 (sideriska) timmar. Det här fenomenet beror på jordens rotationen kring sin axel. Jordens axel sammanfaller med himmelssfären i två punkter. De här punkterna är himmelspolerna. Alltmedan jorden snurrar, förblir de fasta på himlen, och alla andra punkter verkar rotera runt dem. Himmelspolerna är också polerna i det ekvatoriella koordinatsystemet, vilket betyder att de har deklinationer som är +90 grader och -90 grader (för norra och södra himmelspolen). Den norra himmelspolen har för närvarande nästan samma koordinater som den ljusstarka polstjärnan (på latin Polaris). Det här gör att polstjärnan är användbar för navigering: den är inte bara hela tiden över den norra punkten på horisonten, utan dess höjdvinkel är alltid (nästan) samma som observatörens geografiska latitud (dock är polstjärnan bara synlig från platser på norra halvklotet). Det faktum att polstjärnan är nära polen är en ren tillfällighet. I själva verket, på grund av precession, är polstjärnan bara nära polen en liten del av tiden. + +Övningar: +Använd fönstret Sök objekt (&Ctrl;F) för att hitta polstjärnan. Observera att dess deklination är nästan (men inte precis) +90 grader. Jämför elevationen när du fokuserar på polstjärnan med din positions geografiska latitud. De är alltid inom en grad från varandra. De är inte exakt likadana eftersom polstjärnan inte befinner sig exakt vid polen (du kan peka exakt på polen genom att byta till ekvatoriella koordinater, och trycka på uppåtpilen tills himlen slutar panorera). Använd rutan Tidsteg i verktygsraden för att accelerera tiden till ett steg på 100 sekunder. Du kan se att hela himlen verkar rotera runt polstjärnan, medan den själv verkar nästan stillastående. Vi nämnde att himmelspolen är polen för det ekvatoriella koordinatsystemet. Vad tror du att polen för det horisontella (elevation/azimut) koordinatsystemet är? (Zenit). + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/credits.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/credits.docbook new file mode 100644 index 00000000000..a1e4b3b3e62 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/credits.docbook @@ -0,0 +1,107 @@ + +Tack till och licens + +&kstars; +Program copyright 2001-2003 &kstars;-gruppen kstars@30doradus.org + +&kstars;-gruppen +Jason Harris kstars@30doradus.org + +Jasem Mutlaq mutlaqja@ku.edu + +Pablo de Vicente pvicentea@wanadoo.es + +Heiko Evermann heiko@evermann.de + +Thomas Kabelmann tk78@gmx.de + +Mark Hollomon mhh@mindspring.com + +Carsten Niehaus cniehaus@gmx.de + + + + +Datakällor: + +Objektkataloger och tabeller över planetpositioner: NASA Astronomical Data Center + + +Detaljerad information om källor för alla bilder som används i programmet ges i filen README.images. + + + +Referenser: +Practical Astronomy With Your Calculator av Peter Duffet-Smith +Astronomical Algorithms av Jean Meeus + + + +Särskilda tack: Till &kde;- och &Qt;-utvecklarna för att ha gett världen en uppsättning med fria bibliotek för grafiska gränssnitt som saknar motstycke. Till KDevelop-gruppen, för deras utmärkta integrerade utvecklingsmiljö, som gjorde utvecklingen av &kstars; så mycket lättare och roligare. Till alla på diskussionsgruppen för KDevelop, &kde;:s e-postlistor och irc.kde.org, för att ha besvarat våra många frågor. Tack till Anne-Marie Mahfouf, för att ha inbjudit &kstars; att bli en del av &kde;-utbildningspaketet. Till sist, tack till alla som har skickat felrapporter och annan återmatning. Tack, allesamman. + +Dokumentation copyright 2001-2003 Jason Harris och Kstars-gruppen kstars@30doradus.org + +Översättning Stefan Asserhäll stefan.asserhall@comhem.se +&underFDL; &underGPL; diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/csphere.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/csphere.docbook new file mode 100644 index 00000000000..14ce0ef69de --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/csphere.docbook @@ -0,0 +1,28 @@ + + +Jason Harris + +Himmelssfären +Himmelssfären +Himmelskoordinatsystem + +Himmelssfären är en tänkt sfär med enorm radie, centrerad runt jorden. Alla objekt som kan ses på himlen kan tänkas ligga på ytan av den här sfären. Vi vet förstås att objekten på himlen inte finns på ytan av en sfär centrerad runt jorden, så varför bry sig om en sådan konstruktion? Allt vi ser på himlen är så långt borta, att avstånden är omöjliga att avgöra genom att bara titta på dem. Eftersom deras avstånd är obestämda, behöver man bara veta riktningen mot objektet för att hitta det på himlen. På detta sätt är modellen med himmelssfären en mycket praktisk modell för att kartlägga himlen. Riktningen till olika objekt på himlen kan kvantifieras genom att skapa ett himmelskoordinatsystem. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/darkmatter.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/darkmatter.docbook new file mode 100644 index 00000000000..471e03c5125 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/darkmatter.docbook @@ -0,0 +1,84 @@ + + + +Jasem Mutlaq
+
 + + + +Mörk materia +Mörk materia + + +Vetenskapsmän är nu helt införstådda med idén att 90 % av universums massa består av materia som inte kan ses. + +Trots utförliga kartor över det nära universum som täcker spektrat från radiovågor till gammastrålning, så kan vi bara redogöra för 10 % av massan som måste finnas därute. Som astronomen Bruce H. Margon, från Washingtons universitet, sa till New York Times år 2001: Det är rätt pinsamt ett behöva erkänna att vi inte kan hitta 90 procent av universum. + +Beteckningen som har givits den här saknade massan är mörk materia, och de båda orden summerar ganska väl allt man för närvarande vet om den. Man vet att det finns materia, eftersom man kan se effekten av dess inflytande på gravitationen. Men materian avger inte någon påvisbar elektromagnetisk strålning alls, alltså är den mörk. Det finns flera olika teorier för att förklara den saknade massan, från exotiska subatomiska partiklar, till en samling isolerade svarta hål eller till mindre exotiska bruna och vita dvärgar. Beteckningen saknad massa kan vara missvisande, eftersom massan själv inte saknas, bara ljus från den. Men exakt vad är mörk materia, och hur vet man att den verkligen finns om den inte syns? + +Historien började 1933, när astronomen Fritz Zwicky studerade rörelser hos avlägsna och massiva galaxhopar, i synnerhet Coma-hopen och Virgo-hopen. Zwicky uppskattade massan för varje galax i hopen baserat på deras luminositet, och summerade alla galaxers massa för att få en total massa för hopen. Därefter gjorde han en andra, oberoende uppskattning av hopens massa, baserad på spridningen av hastigheter för de enskilda galaxerna i hopen. Förvånande nog, så var den här andra uppskattningen av dynamisk massa, 400 gånger större än uppskattningen baserad på ljuset från galaxerna. + +Även om bevisen var starka redan på Zwickys tid, var det inte förrän på 1970-talet som vetenskapsmän började utforska den här avvikelsen i detalj. Det var vid den här tiden som existensen av mörk materia började tas på allvar. Existensen av sådan materia skulle inte bara lösa upp massbristen i galaxhopar, den skulle också ha långtgående konsekvenser för hela universums utveckling och öde. + +Ett annat fenomen som tycktes kräva mörk materia var rotationskurvorna för spiralgalaxer. Spiralgalaxer innehåller en stor stjärnpopulation som kretsar runt galaxens centrum i nästan cirkulära banor, på ett sätt som liknar hur planeter kretsar runt en stjärna. Likt planetbanor, så förväntas stjärnor med större galaktiska banor ha långsammare banhastighet (det här är bara ett sätt att uttrycka Keplers tredje lag). I själva verket gäller Keplers tredje lag bara stjärnor nära randen av en spiralgalax, eftersom den antar att massan som omsluts av banan är konstant. + +Astronomer har dock gjort observationer av banhastigheterna för stjärnor i de yttre delarna av ett stort antal spiralgalaxer, och ingen av dem följer Keplers tredje lag, som förväntat. Istället för att banhastigheterna avtar vid större radier, så hålls de märkvärdigt konstanta. Slutsatsen är att massan som omsluts av banor med större radie ökar, Även för stjärnor som verkar vara nära kanten på en galax. Fastän de är nära den ljusa delen av galaxen, har galaxen en massprofil som uppenbarligen fortsätter en bra bit bortom området som innehåller stjärnor. + +Här är ett annat sätt att betrakta det hela: Tänk dig stjärnorna nära randen av en spiralgalax, med typiska observerade hastigheter på 200 kilometer per sekund. Om galaxen bara bestod av materien som man kan se, skulle dessa stjärnor mycket snabbt flyga iväg från galaxen, eftersom deras banhastigheter är fyra gånger större än galaxens flykthastighet. Eftersom man inte ser att galaxer snurrar isär, så måste det finnas massa i galaxen som man inte tar hänsyn till när delarna man kan se läggs ihop. + +Flera olika teorier har dykt upp i litteraturen för att förklara den saknade massan, såsom svagt interagerande massiva partiklar (WIMP - Weakly Interacting Massive Particles), massiva kompakta halo-objekt (MACHO - MAssive Compact Halo Objects), ursprungliga svarta hål, massiva neutriner med flera. Var och en har sina för- och nackdelar. Ingen ensam teori har ännu accepterats av den astronomiska gemenskapen, eftersom man hittills saknar möjlighet att prova en teori mot en annan på ett avgörande sätt. + + +Man kan se galaxhoparna som Professor Zwicky studerade för sin upptäckt av mörk materia. Använd &kstars; fönster Sök Objekt (&Ctrl;F) och visa M 87 för att hitta Virgo-hopen, eller visa NGC 4884 för att hitta Coma-hopen. Du kan behöva zooma in för att kunna se galaxerna. Observera att Virgo-hopen verkar vara mycket större på himlen. I verkligheten är Coma den större hopen, den ser bara mindre ut eftersom den är längre bort. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/dcop.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/dcop.docbook new file mode 100644 index 00000000000..d70d4083e6c --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/dcop.docbook @@ -0,0 +1,248 @@ + +Att styra Kstars: DCOP-gränssnittet +Ett av målen med &kstars; är att förbättra möjligheten att spela upp komplicerade beteenden från ett skript. Det gör det möjligt att skapa virtuella turer av himlarna, och gör det möjligt för lärare att skapa klassrumsdemonstrationer för att åskådliggöra vissa astronomiska företeelser. Det är redan nu möjligt att skriva sådana skript i &kstars;, även om inte alla önskade funktioner är inkluderade. Det kommer också så småningom finnas ett grafikbaserat skriptbyggarverktyg, men för närvarande måste skripten skrivas för hand. Det här kapitlet förklarar hur &kstars;-skripts skrivs. +&kde;:s arkitektur tillhandahåller det nödvändiga ramverket för att skapa program som kan hanteras via skript, med DCOP-gränssnittet. DCOP betyder Desktop Communication Protocol (Protokoll för skrivbordskommunikation). Med DCOP kan &kde;-program styras av andra program, från ett terminalfönster eller via ett textbaserat skript. + + +DCOP-funktioner +&kstars; DCOP-gränssnitt omfattar följande funktioner: + lookTowards( const QString riktning ): Peka skärmens fokus i en riktning som anges av argumentet. Det här kan vara namnet på vilket objekt som helst på himlen, eller något av följande riktningsord eller förkortningar: zenith (eller z, för zenit), north (n, för norr), northeast (ne, för nordöst), east (e, för öst), southeast (se, för sydöst), south (s, för söder), southwest (sw, för sydväst), west (w, för väster), northwest (nw, för nordväst). + + setRaDec( double ra, double dek ): Peka skärmens fokus på de angivna ekvatoriella koordinaterna. + + setAltAz(double alt, double az): Peka skärmens fokus på de angivna horisontella koordinaterna. + + zoomIn(): Öka skärmens zoomnivå. + + zoomOut(): Minska skärmens zoomnivå. + + defaultZoom(): Återställ skärmen till zoomnivå = 3 (normalvärdet). + + setLocalTime(int år, int månad, int dag, int timme, int minut, int sekund): Ställ in simuleringsklockan till det angivna datumet och den angivna tiden. + + waitFor( double t ): Gör paus under t sekunder innan följande skriptkommandon behandlas. + + waitForKey( const QString k ): Stanna körning av skriptet till användaren trycker på den angivna tangenten. För närvarande kan du inte ange tangentkombinationer (som &Ctrl;C). Använd bara enkla tangenter. Du kan skriva space för att ange mellanslag. + + setTracking( bool följ ): Välj om följningsläge är aktivt eller inte. + + changeViewOption( const QString alternativ, const QString värde ): Ändra ett visningsalternativ. Det finns många dussin alternativ tillgängliga. I stort sett allting som du kan ändra i fönstret Anpassa &kstars; kan också ändras här. Det första argumentet är alternativets namn (namnen kommer från inställningsfilen kstarsrc), och det andra argumentet är önskat värde. Argumenttolken är konstruerad för att vara robust, så om du av misstag skickar in felaktig data bör den misslyckas utan allvarliga konsekvenser. + + setGeoLocation( const QString stad, const QString område, const QString land ): Ändra observationsplats till den angivna staden. Om ingen stad passar ihop med argumentsträngarna, händer ingenting. + + stop() [clock]: Stanna simulatorns klocka. + + start() [clock]: Starta simulatorns klocka. + + setScale(float s) [clock]: Ställ in hastigheten hos simuleringsklockan. s = 1,0 motsvarar realtid, 2,0 är dubbelt så snabbt som realtid, etc. + + + + + +Att prova DCOP-funktionerna +Det är mycket enkelt att prova DCOP-funktionerna, med programmet kdcop. När du kör kdcop, ser du en trädlista med alla program som kör. Om &kstars; kör visas det. De flesta DCOP-funktionerna visas under rubriken KStarsInterface, men klockfunktionerna visas under clock. Dubbelklicka på en funktion för att köra den. Om funktionen kräver argument, visas ett fönster där du kan skriva in dem. + + + +Att skriva ett DCOP-skript +DCOP-funktioner kan också anropas från UNIX kommandorad, och dessa kan infogas i ett skript. Vi skapar ett exempelskript som byter till ekvatoriella koordinater, pekar skärmen på månen, zoomar in lite grand och accelererar klockan till 1 timme per sekund. Efter att ha följt månen 20 sekunder, så stannas klockan och skärmen zoomar ut. Du kan använda det här skriptet som en mall för att skapa nya skript. Hela skriptet visas först, och därefter förklaras dess olika delar. + +#!/bin/bash +#KStars skript: Följ månen! +# +KSTARS=`dcopfind -a 'kstars*'` +MAIN=KStarsInterface +CLOCK=clock#1 +dcop $KSTARS $MAIN changeViewOption UseAltAz false +dcop $KSTARS $MAIN lookTowards Moon +dcop $KSTARS $MAIN defaultZoom +dcop $KSTARS $MAIN zoomIn +dcop $KSTARS $MAIN zoomIn +dcop $KSTARS $MAIN zoomIn +dcop $KSTARS $MAIN zoomIn +dcop $KSTARS $MAIN zoomIn +dcop $KSTARS $CLOCK setScale 3600. +dcop $KSTARS $CLOCK start +dcop $KSTARS $MAIN waitFor 20. +dcop $KSTARS $CLOCK stop +dcop $KSTARS $MAIN defaultZoom +## + + +Spara skriptet i en fil. Filnamnet kan vara vad som helst. Det är lämpligt med något beskrivande, som följmånen.kstars. Skriv sedan in följande kommando för att göra skriptet körbart: chmod följmånen.kstars . Skriptet kan nu köras när som helst, genom att skriva ./följmånen.kstars i katalogen där skriptet finns. Observera att skriptet bara fungerar om en instans av &kstars; redan kör. Du kan använda kommandot dcopstart i ett skript för att starta en ny instans av &kstars;. +Nu till förklaringen av skriptet. Den översta raden identifierar filen som ett BASH-skalskript. Följande två rader är kommentarer (alla rader som börjar med # är kommentarer, och ignoreras av skalet). Följande tre rader definierar några bekvämlighetsvariabler som används senare. Variabeln KSTARS identifierar &kstars;-processen som för närvarande kör, med kommandot dcopfind. MAIN och CLOCK identifierar de två DCOP-gränssnitt som hör ihop med &kstars;. +Resten av skriptet är själva listan med DCOP-anrop. Det första kommandot ställer in skärmen att använda ekvatoriella koordinater genom att ändra alternativet UseAltAz till false (du kan alltså hitta en lista med alla alternativ som changeViewOption kan använda genom att titta i inställningsfilen kstarsrc). Nästa kommando centrerar skärmen på månen, och startar automatiskt följning. Därefter ställer vi in normal zoomnivå, och zoomar sedan in fem gånger. Sedan ställs klockans tidsskala in till 1 timme per sekund (3600 sekunder är en timme), och klockan startas (om den inte redan var igång). Nästa rad gör paus under 20 sekunder, medan vi följer månen när den rör sig på himlen. Till slut stannar vi klockan, och återställer zoomnivån till normalvärdet. +Vi hoppas att du trivs med Kstars skriptmöjligheter. Om du skapar ett intressant skript, skicka gärna in det med e-post till kstars@30doradus.org. Vi vill se vad du har gjort, och kanske publicerar några skript på vår webbsida. Om du dessutom har några idéer om hur hantering av skript kan förbättras (eller någon annan del av &kstars;), tala om det för oss på kstars-devel@lists.sourceforge.net eller skicka in ett förbättringsförslag med Bugzilla. + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/detaildialog.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/detaildialog.png new file mode 100644 index 00000000000..4ea46dd95b2 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/detaildialog.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/details.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/details.docbook new file mode 100644 index 00000000000..0f4068c9464 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/details.docbook @@ -0,0 +1,110 @@ + +Fönstret Information om objekt +Verktyg +Fönstret Information om objekt +Himmelsobjekt +Information + + +Fönstret Information om objekt + + + + + + Fönstret Information om objekt + + + + +Fönstret Information om objekt visar avancerad data tillgänglig för ett specifikt objekt på himlen. För att använda verktyget, högerklicka på vilket objekt som helst, och välj alternativet Information... i menyn som visas. +Fönstret är delat i ett antal flikar. Under fliken Allmänt, visas grundläggande data om nuvarande objekt. Det här omfattar namn och katalogbeteckningar, objekttyp och magnitud (styrka). Dessutom visas objektets ekvatoriella och horisontella koordinater, samt uppgångs-, nedgångs- och övergångstid. + +Himmelsobjekt +Internetlänkar +Anpassning +Under fliken Länkar, kan du hantera Internetlänkar som hör ihop med objektet. Bild- och informationslänkarna som hör ihop med objektet visas. Det är länkarna som syns i menyn vid ett högerklick på objektet. Du kan lägga till egna länkar till objektet med knappen Lägg till länk.... Då visas ett fönster där du fyller i webbadress och länktext för den nya länken (du kan också prova länken i webbläsaren från fönstret). Kom ihåg att den egna länken enkelt kan peka på en fil på din lokala disk, så du kan använda funktionen för att indexera personliga astronomiska bilder eller observationsloggar. +Du kan också ändra eller ta bort vilken länk som helst med knapparna Redigera länk... och Ta bort länk.... +Fliken Avancerat låter dig skicka frågor till professionella astronomiska databaser på Internet efter information om det aktuella objektet. För att använda databaserna, markera helt enkelt den önskade databasen i listan, och tryck på knappen Visa, för att se resultatet av frågan i ett webbläsarfönster. Frågan ställs med det huvudsakliga namnet för objektet som du klickade på för att öppna informationsdialogrutan. Följande databaser är tillgängliga för frågor: +High Energy Astrophysical Archive (HEASARC). Här kan du hämta data om aktuellt objekt från ett antal högenergi-observatorier, som täcker ultravioletta, röntgen och gammastrålningsdelarna av det elektromagnetiska spektrat. +Multimission Archive at Space Telescope (MAST). Space Telescope Science Institute erbjuder möjlighet att komma åt hela samlingen bilder och spektra som tagits med rymdteleskopet Hubble, samt flera andra rymdbaserade observatorier. +NASA astrofysiska datasystem (ADS). Den här otroliga bibliografiska databasen omfattar hela mängden litteratur som publicerats i internationella sakkunnigbedömda tidskrifter om astronomi och astrofysik. Databasen är uppdelad i fyra allmänna ämnesområden (astronomi och astrofysik, astrofysiska förhandsutgåvor, instrumentering, och fysik och geofysik). Vart och ett av dessa har tre underavdelningar som hanterar frågor till databasen på olika sätt. Nyckelordsökning returnerar artiklar som angav objektets namn som ett nyckelord. Titelordsökning returnerar artiklar som innehöll objektets namn i titeln, och Titel- och nyckelordsökning använder båda alternativen tillsammans. +NASA/IPAC extragalaktiska databas (NED). NED tillhandahåller inkapslad data och bibliografiska länkar om extragalaktiska objekt. Du bör bara använda NED om objektet är extragalaktiskt, dvs. om det själv är en galax. +Set of Identifications, Measurements, and Bibliography for Astronomical Data (SIMBAD). SIMBAD liknar NED, utom att det tillhandahåller data om alla sorters objekt, inte bara galaxer. +SkyView tillhandahåller bilder från alla himmelskartläggningar som har utförts i dussintals olika delar av spektrat, från gammastrålar till radiovågor. &kstars; gränssnitt hämtar en bild från vilken som helst av dessa kartläggningar, centrerad kring det valda objektet. + + +Till sist, under fliken Logg kan du skriva in text som hör till det här objektets informationsfönster. Du kan till exempel använda det för att bifoga personliga observationsanteckningar. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/devicemanager.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/devicemanager.png new file mode 100644 index 00000000000..31ff83759df Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/devicemanager.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/dumpmode.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/dumpmode.docbook new file mode 100644 index 00000000000..5eeaa08455c --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/dumpmode.docbook @@ -0,0 +1,76 @@ + +Kommandoradsläge för att skapa bilder +Bildlagringsläge + +Du kan använda &kstars; för att skapa en bild av himlen utan att starta programmets grafiska gränssnitt. För att använda funktionen, starta &kstars; från kommandoraden, och använd väljare för att specificera bildens filnamn, samt önskad bildstorlek: kstars --dump --filename kstars.png --height 640 --width 480 --script mitt_skript.kstars --date "4 Juli 1976 12:30:00" + +Om inget filnamn anges, skapas en fil som heter kstars.png. En bild som motsvarar filnamnets ändelse försöker skapas. Följande filändelser känns igen: png, jpg, jpeg, gif, pnm och bmp. Om filändelsen inte känns igen, används den förvalda bildtypen PNG. +På samma sätt, om bildens bredd och höjd inte anges, sätts de till 640 och 480. +Normalt läser &kstars; inställningsvärden som lagras i filen $KDEHOME/share/config/kstarsrc för att avgöra var bilden ska centreras, och hur den ritas upp. Det betyder att du måste köra &kstars; med det normala grafiska gränssnittsläget, och avsluta programmet när det är inställt med önskade alternativ för att skapa bilderna. Det är inte särskilt flexibelt, så vi tillhandahåller också möjlighet att köra ett &kstars; DCOP-skript för att ställa in scenen innan bilden skapas. Filnamnet som du anger som skript ska vara ett giltigt &kstars; DCOP-skript, såsom ett som skapats med verktyget Skriptbyggare. Skriptet kan användas för att ställa in var bilden pekar, ange geografisk plats, ställa in tid och datum, ändra zoomnivå och justera andra visningsalternativ. Vissa av DCOP-funktionerna är inte vettiga när det grafiska gränssnittet inte används (som waitForKey()). Om sådana funktioner hittas när skriptet tolkas, ignoreras de helt enkelt. +Normalt använder &kstars; datorns tid och datum för att skapa bilden. Som ett alternativ kan du ange en tid och ett datum med väljaren --date. Du kan också använda väljaren för att ange starttid i normalt grafiskt läge. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ecliptic.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ecliptic.docbook new file mode 100644 index 00000000000..a296210a3c4 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ecliptic.docbook @@ -0,0 +1,56 @@ + + +John Cirillo + +Ekliptikan +Ekliptikan +Ekliptiska koordinater + +Ekliptikan är en tänkt storcirkel på himmelssfären, som solen verkar flytta sig längs under året. Det är förstås jordens bana runt solen som verkligen orsakar ändringen i solens skenbara riktning. Ekliptikan lutar från himmelsekvatorn med 23,5 grader. De två punkterna där ekliptikan korsar himmelsekvatorn är kända som dagjämningspunkterna. Eftersom vårt solsystem är ganska platt, är planeternas banor också nära ekliptikans plan. Dessutom ligger zodiakens stjärnbilder längs ekliptikan. Det här gör att ekliptikan är en mycket användbar referenslinje för alla som försöker hitta planeterna eller zodiakens stjärnbilder, eftersom alla bokstavligen följer solen. På grund av ekliptikans lutningen med 23,5 grader, ändras solens elevation över horisonten vid middagstid under årets gång, när den följer ekliptikans väg över himlen. Detta orsakar årstiderna. På sommaren står solen högt upp på himlen vid middagstid, och förblir ovanför horisonten mer än tolv timmar. På vintern står solen tvärtom lågt på himlen vid middagstid, och förblir ovanför horisonten mindre än tolv timmar. Dessutom mottas solljuset vid jordens yta med en mer direkt vinkel på sommaren, vilket betyder att ett givet område på ytan tar emot mer energi per sekund på sommaren än på vintern. Skillnaden i dagens längd och mottagen energi per areaenhet leder till skillnaderna i temperatur som vi upplever på sommaren och vintern. + +Övningar: +Försäkra dig om att din plats är inställd till någonstans som inte ligger mycket nära ekvatorn för dessa experiment.Öppna fönstret Anpassa &kstars;, och byt till horisontella koordinater, med visning av marken. Öppna fönstret Ställ in tid (&Ctrl;S), och ändra datumet till någon dag mitt i sommaren, och tiden till 12:00 mitt på dagen. Tillbaka i huvudfönstret, peka mot den södra horisonten (tryck på S). Observera solhöjden ovanför horisonten mitt på dagen under sommaren. Ändra nu datum till någon dag mitt i vintern (men behåll tiden på 12:00 mitt på dagen). Solen står nu mycket lägre på himlen. Du märker också att dagarnas längd är olika, om du visar verktyget Vad händer i natt... för varje datum. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ellipticalgalaxies.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ellipticalgalaxies.docbook new file mode 100644 index 00000000000..3d9b769631f --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/ellipticalgalaxies.docbook @@ -0,0 +1,96 @@ + + +Jasem Mutlaq
+
 + + + +Elliptiska galaxer +Elliptiska galaxer + + +Elliptiska galaxer är sfäriska koncentrationer av stjärnor som liknar storskaliga klotformiga stjärnhopar. De saknar i stort sett intern struktur, stjärntätheten avtar jämnt från koncentrationen i centrum till den diffusa kanten, och de kan ha ett stort antal olika ellipsformer (eller längd-bredd förhållanden). Typiskt innehåller de mycket lite interstellär gas och stoft, och inga unga stjärnpopulationer (även om det finns undantag till dessa regler). Edwin Hubble kallade elliptiska galaxer för tidiga typer av galaxer, eftersom han trodde att de utvecklades till spiralgalaxer (som han kallade sena typer av galaxer). Nu tror astronomer i själva verket att motsatsen är fallet (dvs. att spiralgalaxer kan bli elliptiska galaxer), men Hubbles beteckningar, tidiga och sena typer, används fortfarande. + +Tidigare uppfattade som en enkel galaxtyp, vet man nu att elliptiska galaxer är riktigt komplexa objekt. En del av komplexiteten kommer från deras spännande historia: elliptiska galaxer anses vara slutprodukten av ihopslagningen av två spiralgalaxer. Man kan se en datorsimulerad MPEG-film av en sådan sammanslagning på den här NASA-HST webbsidan (varning: filen är 3,4 Mibyte). + +Elliptiska galaxer omfattar ett mycket brett område med storlekar och ljusstyrkor, från elliptiska jättegalaxer som är tusentals ljusår tvärsöver och nästan en biljon gånger ljusare än solen, till elliptiska dvärggalaxer som bara är något ljusare än en vanlig klotformig stjärnhop. De delas upp i flera morfologiska typer: + + + +cD-galaxer: +Enorma och ljusa objekt som kan uppmäta nästan 1 Megaparsek (3 miljoner ljusår) tvärsöver. Dessa titaner hittar man bara nära centrum för stora, tätta galaxhopar, och de är troligen ett resultat av många galaxer som slagits ihop. + + + +Normala elliptiska galaxer +Ihopdragna objekt med relativt hög central ljusstyrka på ytan. De omfattar elliptiska jättegalaxer (gE), elliptiska galaxer med intermediär luminositet (E), och små elliptiska galaxer. + + + +Elliptiska dvärggalaxer (dE) +Den här galaxtypen har fundamentala skillnader från normala elliptiska galaxer. Deras diameter är omkring 1 till 10 kiloparsek, med en ljusstyrka på ytan som är mycket lägre än normala elliptiska galaxer, vilket ger dem ett mycket diffusare utseende. De uppvisar samma karaktäristiska gradvis avtagande stjärntäthet från en relativt tät kärna, ut till en diffus rand. + + + +Sfäriska dvärggalaxer (dSph) +Ytterst svag luminositet, låg ljusstyrka på ytan, och har bara observerats i närheten av Vintergatan, och möjligen andra mycket näraliggande galaxgrupper, såsom Leo-gruppen. Deras absoluta magnitud är bara magnitud -8 till -15. Den sfäriska dvärggalaxen Draco har den absoluta magnituden -8,6, vilket gör den svagare än en vanlig klotformig stjärnhop i Vintergatan! + + + +Blåa kompakta dvärggalaxer (BCD) + +Små galaxer som är ovanligt blåa. De har fotometriska färger där B-V = 0,0 till 0,30 magnituder, vilket är typiskt för relativt unga stjärnor av spektralklass A. Det här anger att de aktivt skapar stjärnor just nu. Dessa system har också rikligt med interstellär gas (i motsats till andra elliptiska galaxer). + + + + +Du kan se exempel på elliptiska galaxer i &kstars;, genom att använda fönstret Sök objekt (&Ctrl;F). Sök efter NGC 4881, som är cD-jättegalaxen i Coma-galaxhopen. M 86 är en normal elliptiska galax i Virgo-galaxhopen. M 32 är en elliptisk dvärggalax, som är en satellit till vår granne, Andromeda galaxen (M 31). M 110 är en annan satellit, som är ett gränsfall till en sfärisk dvärggalax (den kallas gränsfall eftersom den är något ljusare än de flesta andra sfäriska dvärgar). + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/equinox.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/equinox.docbook new file mode 100644 index 00000000000..b0ca5516743 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/equinox.docbook @@ -0,0 +1,44 @@ + + +Jason Harris + +Dagjämningarna +Dagjämningarna +Himmelsekvatorn Ekliptikan +De flesta människor känner till vår- och höstdagjämningarna som datum i almanackan, som anger början på norra halvklotets vår och höst. Visste du att dagjämningarna också är positioner på himlen? Himmelsekvatorn och ekliptikan är två storcirklar på himmelssfären, med en vinkel på 23,5 grader. De två punkterna där de sammanfaller kallas för dagjämningspunkterna. Vårdagjämningen har koordinaterna RA=0,0 timmar, Dec=0,0 grader. Höstdagjämningen har koordinaterna RA=12,0 timmar, Dec=0,0 grader. Dagjämningarna är viktiga för att markera årstiderna. Eftersom de finns på ekliptikan, passerar solen genom varje dagjämningspunkt varje år. När solen passerar vårdagjämningspunkten (oftast den 21:a mars), korsar den himmelsekvatorn från söder till norr, vilket anger slutet på vintern för norra halvklotet. På samma sätt, när solen passerar höstdagjämningspunkten (oftast den 21:a september), korsar den himmelsekvatorn från norr till söder, vilket anger slutet på vintern för södra halvklotet. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/faq.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/faq.docbook new file mode 100644 index 00000000000..f41767b5c26 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/faq.docbook @@ -0,0 +1,235 @@ + +Vanliga frågor +&reporting.bugs; &updating.documentation; + + + +Vad är &kstars; ikon? + + +&kstars; ikon är en sextant, ett handburet teleskop som användes av navigatörer på segelfartyg på den tiden då stjärnor var viktiga för navigering. Genom att noggrant beräkna stjärnornas position, kunde navigatören få en tillförlitlig uppskattning av fartygets nuvarande longitud och latitud. + + + + + +Vad betyder de olika symbolerna för avlägsna himmelsobjekt? + + +Symbolerna anger typen av objekt: +streckad cirkel: öppen stjärnhop +cirkel med kors: klotformig stjärnhop +fyrkant: gasnebulosa +romb: supernovarest +cirkel med yttre linjer: planetär nebulosa +ellips: galax + + + + + + + +Vad betyder de olika färgerna för avlägsna himmelsobjekt? + + +I huvudsak anger de olika färgerna vilken katalog objektet hör till (Messier, NGC eller IC). Vissa objekt har dock en annan färg som anger att det finns extra bilder tillgängliga med menyn som visas med höger musknapp (standardfärgen för extra är röd). + + + + + +Varför finns det så många fler amerikanska städer jämfört med städer i andra länder? + + +När vi startade &kstars; kunde vi inte hitta en databas med longitud/latitud som täcker jordklotet likformigt. Dock håller &kstars; gemenskap på att snabbt lösa problemet! Vi har redan tagit emot listor på städer från många användare runt om i världen. Om du kan bidra till det här arbetet, skicka oss gärna din lista med städer och koordinater. + + + + + +Jag har lagt till en egen plats i &kstars; som jag inte längre vill ha. Hur tar jag bort den från programmet? + + +Du måste redigera filen ~/.kde/share/apps/kstars/mycities.dat och ta bort platsens rad från filen. + + + + + +Varför kan jag inte visa marken när jag använder ekvatoriella koordinater? + + +Ett kort svar är att det är en tillfällig begränsning. Det finns ett problem när de fyllda polygoner som representerar marken skapas, med ekvatoriellt läge. Det är dock inte särskilt vettigt att rita marken med ekvatoriella koordinater, vilket är orsaken att lösningen av problemet har fått en låg prioritet. + + + + + +Varför försvinner vissa objekt när jag panorerar skärmen? + + +När skärmen rör sig, måste &kstars; beräkna skärmkoordinaterna för varje objekt i databasen, vilket innebär en hel del ganska omfattande trigonometri. När skärmen panoreras (antingen med piltangenterna eller genom att dra med musen), kan skärmen bli långsam och ryckig, eftersom datorn har svårigheter att hänga med. Genom att utesluta många objekt, så reduceras beräkningslasten en hel del, vilket ger jämnare panorering. Du kan stänga av funktionen i fönstret Anpassa &kstars;, och du kan också anpassa vilka objekt som döljs. + + + + + +Jag förstår inte terminologin som används av &kstars;. Var kan jag lära mig mer om astronomin bakom programmet? + + +&kstars; handbok innehåller Astroinfo-projektet, en samling korta notiser med länkade astronomirelaterade begrepp, som kan utforskas med &kstars;. Astroinfo är tänkt som en gemensam ansträngning, som GNUpedia eller Everything2. Om du vill bidra till Astroinfo, gå gärna med i vår e-postlista: kstars-info@lists.sourceforge.net. + + + + + +Jag vill att &kstars; ska starta med en tid och ett datum som skiljer sig från datorns tid. Är det möjligt? + + +Ja. För att starta Kstars med en annan tid eller ett annat datum, använd väljaren --date, följt av en datumsträng som 4 juli 1976 12:30:00. + + + + + +Jag vill att &kstars; ska starta med simuleringsklockan stoppad. Är det möjligt? + + +Ja. För att starta Kstars med klockan stoppad, lägg helt enkelt till väljaren --paused på kommandoraden. + + + + + +Hur noggrant är &kstars;? + + +&kstars; är ganska noggrant, men inte (ännu) så noggrant som det skulle kunna vara. Problemet med beräkningar med hög precision är att man måste börja hantera ett stort antal faktorer som komplicerar saker och ting. Om du inte är en professionell astronom, kommer du troligen aldrig ha problem med noggrannheten eller precisionen. +Här är en lista på några av de komplicerande faktorer som begränsar programmets precision: +Planetpositionerna är bara noggranna för datum inom ungefär 4000 år från dagens datum. Planetpositionerna förutsägs med en Fourierliknande analys av banorna, enligt observationer under de senaste århundradena. Vi lärde oss i skolan att planeterna följer enkla elliptiska banor runt solen, men det är inte helt sant. Det skulle endast vara sant om det bara fanns en planet i solsystemet, och om solen och planeten båda var punktformiga massor. Som det är så drar planeterna hela tiden i varandra, och stör banorna lite grand, dessutom orsakar tidvatteneffekter precession. I själva verket anger nyligen utförda analyser att planeternas banor inte ens är stabila i det långa loppet (dvs. millioner eller milliarder år). Som en tumregel, kan du förvänta dig att positionen för en planet är noggrann till några få bågsekunder mellan datumen -2000 och 6000. Pluto är undantaget från detta, med en position som kanske är tio gånger mindre noggrann än positionen för övriga planeter, även om dess position för datum nära dagens datum ligger inom en bågsekund. Månens position är förmodligen svårast att förutsäga med hög noggrannhet. Det beror på att den störs en hel del av jorden. Dessutom, eftersom den är så nära, märks enkelt mycket små effekter för månen, effekter som skulle vara omöjliga att detektera för avlägsna kroppar. Objekten med sämst långtidsprecision i programmet är kometer och asteroider. Vi använder en mycket förenklad banmodell för mindre planeter, som inte omfattar störningar från andra kroppar. Därför är deras position bara tillförlitlig för datum nära dagens datum. Även för dessa datum kan man förvänta sig positionsfel bland de mindre planeterna på omkring 10 bågsekunder eller mer. + + + + + + + + +Varför måste jag ladda ner en förbättrad NGC/IC-katalog och Messier-objektbilder? Varför inte bara låta dem ingå som en del av &kstars; distribution? + + +Upphovsmannen till den nerladdningsbara NGC/IC-katalogen har givit ut den med begränsningen att den inte får användas kommersiellt. För de flesta användare av &kstars; är det inte ett problem. Det är dock tekniskt sett emot &kstars;s licens (GPL) att begränsa användning på detta sätt. Vi tog bort Messier-objektbilderna från standarddistributionen av två orsaker: för att helt enkelt reducera storleken för &kstars;, och dessutom på grund av liknande licensproblematik med några av bilderna. De elektroniska bilderna är väsentligt komprimerade till en mycket låg kvalitet jämfört med ursprungsformen, men jag har erhållit explicita rättigheter från bildernas upphovsmän att använda det fåtal bilder där det fanns några tvivel om det (se README.images). Ändå, för att vara helt på den säkra sidan, tog jag bort dem från standarddistributionen, och markerade nerladdningsarkivet som "fritt för icke-kommersiell användning". + + + + + +Jag njuter verkligen av de vackra bilderna som jag har laddat ner via &kstars;. Jag skulle vilja dela dem med resten av världen. Kan jag publicera en kalender med dessa bilder (eller finns det några begränsningar i hur bilderna kan användas)? + + +Det beror på bilden, men många av bilderna begränsar kommersiell användning. Bildvisningens statusrad innehåller oftast information om bildens copyright-innehavare, och vilka användningsbegränsningar som gäller. Som tumregel är allt som publiceras av NASA öppet (inklusive alla bilder från rymdteleskopet Hubble). För allt annat kan du vara rätt säker på att bilderna inte får användas kommersiellt utan tillåtelse. Om du tvekar, kontakta bildens copyright-innehavare direkt. + + + + + +Kan jag hjälpa till att bidra till framtida versioner av &kstars;? + + +Ja, definitivt! Presentera dig på vår e-postlista: kstars-devel@kde.org. Om du vill hjälpa till att koda, ladda ner kodens senaste CVS-version och dyk ner i den. Det finns flera README-filer i distributionen som förklarar några av kodens delsystem. Om du behöver idéer om vad som behöver göras, se filen TODO. Du kan skicka in programfixar till kstars-devel, och tveka inte att skicka eventuella frågor du har om koden dit också. Om du inte sysslar med programmering, kan vi fortfarande använda din hjälp med i18n, dokumentation, Astroinfo notiser, felrapporter och önskemål om funktioner. + + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/find.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/find.png new file mode 100644 index 00000000000..e4b8abb07d0 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/find.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fitsarea.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fitsarea.png new file mode 100644 index 00000000000..7cf33abfca2 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fitsarea.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fitsviewer.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fitsviewer.docbook new file mode 100644 index 00000000000..02f0ee0f8dc --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fitsviewer.docbook @@ -0,0 +1,143 @@ + +<acronym +>FITS</acronym +>-visningsverktyg +Verktyg +FITS-visning + + +FITS (Flexible Image Transport System) är standardformatet för att representera bilder och data i astronomi. + +Kstars FITS-visningsverktyg är integrerat med INDI-ramverket för sömlös visning och behandling av tagna FITS-bilder. Dessutom kan FITS-visningen användas för efterbehandling av rådata. Välj Öppna FITS... i menyn Arkiv, eller tryck på &Ctrl;O, för att öppna en FITS-fil. + +Funktioner i FITS-visningen: + + Stöd för 8, 16, 32, IEEE-32 och IEEE-64 bitars format. + Histogram med automatisk, linjär, logaritmisk och kvadratrotsskala. + Bildreduceringsverktyg. + Ljusstyrkekontroll och kontrastkontroll. + Panorering och zoomning. + Automatiska nivåer. + Statistik. + Information om FITS-huvud. + Ångra och Gör om. + + + + FITS-visningsverktyget + + + + + + FITS-visningsverktyg + + + + +Diagrammet ovan illustrerar FITS-visningens arbetsområde och fönster. Verktyget tillhandahåller grundläggande funktioner för att visa bilder och behandla dem. FITS-datadjup bevaras genom all behandling, inklusive funktionerna öppna och spara. Även om verktyget följer FITS-standarden, stöder det inte alla möjliga funktioner i FITS: + + Stöd för bara en bild per fil. + Bara stöd för 2-dimensionell data. 1-dimensionell och 3-dimensionell data ignoreras. + Inget stöd för WCS (världkoordinatsystem). + + +Det följande är en kortfattad beskrivning av verktygets funktionella enheter: + + Ljusstyrka och kontrast: Justerar ljusstyrka och kontrast. Funktionen kan vara processor- och minnesintensiv för mycket stora FITS-bilder. + Histogram: Visar enkanals FITS-histogram. Användaren kan skala om bilden genom att valfritt definiera en övre och undre gräns för beskärningsområdet. Omskalningen (linjär, logaritmisk eller kvadratrot) kan därefter utföras på området som innesluts av den övre och undre gränsen. + Bildreducering: Tar bort bakgrundsbrus och optiska anomalier från bilden. Obehandlade CCD-bilder behandlas ofta för att ta bort instrument- och temperaturbrus, förutom inneboende avvikelser i optiken. Funktionen stöder tre typer av obehandlade CCD-bilder: + + Mörka bilder + Planfältsbilder + Mörka planfältsbilder + + Användaren kan stapla flera bilder i varje kategori för att öka signal-brus förhållandet. Två kombinationsmetoder tillhandahålls: medelvärde och median. De två metoderna ger oftast liknande resultat, men medianmetoden försäkrar att data inte förvrängs på grund av slumpmässiga träffar av kosmisk strålning. + + Statistik: Tillhandahåller enkel statistik för minimala och maximala bildpunktsvärden och deras respektive position. FITS djup, dimension, medelvärde och standardavvikelse. + FITS-huvud: Visar FITS-huvudinformation. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/flux.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/flux.docbook new file mode 100644 index 00000000000..2a26951200c --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/flux.docbook @@ -0,0 +1,75 @@ + + + + +Jasem Mutlaq
+
 + + + +Flöde +Flöde +Ljusstyrka + + +Flöde är mängden energi som passerar genom en areaenhet varje sekund. + +Astronomer använder flöde för att ange skenbar ljusstyrka hos en himmelskropp. Skenbar ljusstyrka definieras som mängden ljus som tas emot från en stjärna ovanför jordens atmosfär som passerar genom en areaenhet varje sekund. Därför är den skenbara ljusstyrkan helt enkelt flödet vi tar emot från en stjärna. + +Flödet mäter mängden energi som passerar genom varje cm² (eller vilken areaenhet som helst) av ett objekts yta varje sekund. Det uppmätta flödet beror på avståndet från källan som strålar ut energin. Det gäller eftersom energin måste spridas i en rymdvolym innan den når oss. Låt oss anta att vi har en tänkt ballong som representerar en energimängd som strålas ut från en stjärna. Från början är punkterna i ett kvadratcentimeter stort område mycket nära varandra, och flödet (energi som avges per kvadratcentimeter per sekund) är stort. Efter avståndet d, har ballongens volym och yta ökat, vilket gör att punkterna skiljs från varandra. Följaktligen minskas antal punkter (eller energin) som finns i en kvadratcentimeter, som illustreras av figur 1. + + + + + + +Figur 1 + + + +Flödet är omvänt proportionellt mot avståndet med ett enkelt r²-förhållande. Därför tar vi emot 1/2² eller 1/4 av originalflödet, om avståndet fördubblas. Från en grundläggade synvinkel, är flödet ljusstyrkan per areaenhet. + + + + + +där (4 * pi * R²) är ytan av ett klot (eller en ballong!) med radien R. Flödet mäts i Watt/m²/s. Solens ljusstyrka är till exempel L = 3,90 * 10^26 W. Det betyder att solen strålar ut 3,90 * 10^26 Joule energi i rymden. Flödet vi tar emot som passerar genom en kvadratcentimeter från solen på avståndet 1 AU (1,496 * 10^13 cm) är alltså: + + + + + + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fovdialog.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fovdialog.png new file mode 100644 index 00000000000..ffbe1359da5 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/fovdialog.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/geocoords.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/geocoords.docbook new file mode 100644 index 00000000000..5a8030836bf --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/geocoords.docbook @@ -0,0 +1,66 @@ + + +Jason Harris + +Geografiska koordinater +Geografiska koordinater +LongitudGeografiska koordinatsystem +LatitudGeografiska koordinatsystem +Platser på jorden kan anges med ett sfäriskt koordinatsystem. Det geografiska koordinatsystemet (för kartläggning av jorden) är upplinjerat med jordens rotationsaxel. Det definierar två vinklar som mäts från jordens centrum. En vinkel, som kallas latitud, mäter vinkeln mellan vilken punkt som helst och ekvatorn. Den andra vinkeln, som kallas longitud, mäter vinkeln längs ekvatorn från en godtycklig punkt på jorden (Greenwich i England är den vedertagna nollpunkten för longituden i de flesta moderna samhällen). Genom att kombinera de här två vinklarna kan vilken plats som helst anges på jorden. Till exempel så har Baltimore i Maryland (U.S.A.) en latitud på 39,3 grader nord och en longitud på 76,6 grader väst. Alltså passerar en vektor som dras från jordens medelpunkt till en punkt 39,3 grader över ekvatorn och 76,6 grader väster om Greenwich i England genom Baltimore. Ekvatorn är naturligtvis en viktig del av det här koordinatsystemet, eftersom den representerar nollpunkten för latitudvinkeln, och punkten halvvägs mellan polerna. Ekvatorn är grundplanet för det geografiska koordinatsystemet. Alla sfäriska koordinatsystem definierar ett sådant plan. Linjer med konstant latitud kallas breddgrader. De spårar upp cirklar på jordens yta, men den enda breddgraden som är en storcirkel är ekvatorn (latitud = 0 grader). Linjer med konstant longitud kallas meridianer. Meridianen som passerar genom Greenwich är nollmeridianen (longitud = 0 grader). I motsats till breddgrader är alla meridianer storcirklar, och meridianer är inte parallella: de korsar varandra på nord- och sydpolen. + +Övning: +Vad är longituden för nordpolen? Dess latitud är 90 grader nord. +Det här är en trickfråga. Longituden är meningslös vid nordpolen (och sydpolen). Den har alla longituder samtidigt. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/geolocator.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/geolocator.png new file mode 100644 index 00000000000..e1b734a6360 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/geolocator.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/greatcircle.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/greatcircle.docbook new file mode 100644 index 00000000000..b4dbe764273 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/greatcircle.docbook @@ -0,0 +1,32 @@ + + +Jason Harris + +Storcirklar +Storcirklar +Himmelssfären + +Tänk dig ett klot, som jorden, eller himmelssfären. Skärningen mellan vilket plan som helst och klotet ger en cirkel på ytan av klotet. Om planet råkar innehålla klotets centrum, är skärningscirkeln en storcirkel. Storcirklar är de största cirklar som kan ritas på ett klot. Dessutom är den kortaste vägen mellan två godtyckliga punkter på ett klot alltid längs en storcirkel. Bland exempel på storcirklar på himmelssfären ingår: horisonten, himmelsekvatorn och ekliptikan. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/horizon.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/horizon.docbook new file mode 100644 index 00000000000..3732230dbfd --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/horizon.docbook @@ -0,0 +1,30 @@ + + +Jason Harris + +Horisonten +Horisonten +Horisontella koordinater + +Horisonten är linjen som skiljer jorden från himlen. Mer exakt är det linjen som skiljer alla riktningar som man har möjlighet att titta i två avdelningar: de som skär jorden och de som inte gör det. På många platser döljs horisonten av träd, byggnader, berg, etc. Om man befinner sig på ett skepp till havs, är horisonten dock fullständigt uppenbar. Horisonten är grundplanet i det horisontella koordinatsystemet. Med andra ord är det samlingen punkter som har en elevation på noll grader. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/hourangle.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/hourangle.docbook new file mode 100644 index 00000000000..f3423c6947a --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/hourangle.docbook @@ -0,0 +1,46 @@ + + +Jason Harris + +Timvinkel +Timvinkel +Lokal meridian Siderisk tid +Som förklaras i avsnittet siderisk tid, anger rektascensionen för ett objekt den sideriska tiden då det passerar förbi den lokala meridianen. Ett objekts timvinkel (HA) definieras som skillnaden mellan den nuvarande lokala sideriska tiden och objektets rektascension. HAobj = LST - RAobj På detta sätt anger timvinkeln för ett objekt hur lång siderisk tid har gått sedan objektet passerade den lokala meridianen. Den är också vinkelavståndet mellan objektet och meridianen, mätt i timmar (1 timme = 15 grader). Om ett objekt till exempel har en timvinkel på 2,5 timmar, passerade det den lokala meridianen för 2,5 timmar sedan, och är för närvarande 37,5 grader väster om meridianen. Negativa timvinklar anger tiden till nästa passage förbi den lokala meridianen. Naturligtvis betyder timvinkeln noll att objektet för närvarande är på den lokala meridianen. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/index.cache.bz2 b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/index.cache.bz2 new file mode 100644 index 00000000000..dd85e1551eb Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/index.cache.bz2 differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/index.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/index.docbook new file mode 100644 index 00000000000..203c7e836fd --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/index.docbook @@ -0,0 +1,327 @@ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +]> + + +Handbok &kstars; + + + +Jason Harris
&Jason.Harris.mail;
+ + + +Heiko Evermann
&Heiko.Evermann.mail;
+ +Huvudutvecklare + + +Thomas Kabelmann
&Thomas.Kabelmann.mail;
+ +Huvudutvecklare + + +Pablo de Vicente
&Pablo.de.Vicente.mail;
+ +Huvudutvecklare + + +Jasem Mutlaq
mutlaqja@ikarustech.com
+ +Huvudutvecklare + + +Carsten Niehaus
cniehaus@gmx.de
+ +Huvudutvecklare + + +Mark Holloman
&Mark.Holloman.mail;
+ +Huvudutvecklare + +Stefan Asserhäll
stefan.asserhall@comhem.se
 Översättning + + + +200120022003 +&Jason.Harris; och &kstars;-gruppen + + +&FDLNotice; + +2002-10-08 +1.0 + + +&kstars; är ett grafiskt skrivbordsplanetarium för &kde;. Det visar en noggrann simulering av natthimlen, inklusive stjärnor, stjärnbilder, stjärnhopar, nebulosor, galaxer, alla planeter, solen, månen, kometer och asteroider. Du kan se natthimlens utseende från var som helst på jorden, för vilket datum som helst. Användargränssnittet är mycket intuitivt och flexibelt. Skärmen kan panoreras och zoomas med musen, och du kan enkelt identifiera och följa objekt när de flyttar sig på himlen. &kstars; innehåller många kraftfulla funktioner, men ändå är gränssnittet rent och enkelt, och roligt att använda. + + + +KDE +tdeedu +Astronomi +Kstars + + + + + +Inledning + +&kstars; låter dig utforska natthimlen från din bekväma arbetsstol vid datorn. Den tillhandahåller en noggrann grafisk representation av natthimlen för vilket datum som helst, från var som helst på jorden. Skärmen visar 126 000 stjärnor till 9:e magnituden (väl under gränsen för blotta ögat), 13 000 avlägsna himmelsobjekt (Messier-, NGC- och IC-katalogerna), alla planeterna, solen och månen, hundratals kometer och asteroider, vintergatan, 88 stjärnbilder och stödlinjer som himmelsekvatorn, horisonten och ekliptikan. +&kstars; är dock mer än en enkel simulator av natthimlen. Skärmen erbjuder ett övertygande gränssnitt till ett antal verktyg, som du kan använda för att lära dig mer om astronomi och natthimlen. Det finns en anpassad meny, som hör ihop med varje synligt objekt, där objektspecifik information och åtgärder visas. Hundratals objekt tillhandahåller länkar i sina menyer till informativa webbsidor och vackra bilder tagna av rymdteleskopet Hubble och andra observatorier. Från objektmenyn kan du visa dialogrutan med detaljinformation, där du kan se objektets positionsdata, och hämta information om objektet från en enorm skatt med databaser över astronomisk data och litteraturreferenser på professionell nivå. Du kan till och med lägga till egna Internetlänkar, bilder och anteckningar, vilket gör &kstars; till ett grafiskt gränssnitt för dina observationsloggar och en personlig astronomisk anteckningsbok. +Verktyget astronomiräknaren tillhandahåller möjlighet att direkt komma åt många av de algoritmer som programmet använder bakom ridån, inklusive koordinatkonvertering och tidräknare. Verktyget för att skapa AAVSO-ljuskurvor laddar ner en ljuskurva för någon av de mer än 6000 variabla stjärnor som bevakas av AAVSO (American Association of Variable Star Observers). Ljuskurvorna skapas i farten, genom att direkt fråga AAVSO-servern, för att säkerställa att du har de allra senaste datapunkterna. +Du kan planera en observationssession med verktyget elevation mot tid, som ritar upp kurvor där elevationen representeras som en funktion av tiden för vilken grupp av objekt som helst. Om det ger för mycket detaljer, finns också verktyget Vad händer i natt?, där de objekt som är synliga från din geografiska plats en given natt summeras. Du kan lägga till dina favoritobjekt i verktyget Observationslista, som tillhandahåller ett bekvämt sätt att komma åt vanliga åtgärder för en lista av objekt. +&kstars; tillhandahåller också en Visning av solsystemet, som visar aktuell position för de större planeterna i solsystemet. Det finns också ett Verktyg för Jupiters månar, som visar position för Jupiters fyra största månar som funktion av tiden. +Vår viktigaste mål är att göra &kstars; till ett interaktivt utbildningsverktyg för att lära sig om astronomi och natthimlen. För att åstadkomma detta, innehåller &kstars; handbok Astroinfo-projektet, en samling korta notiser med länkade astronomirelaterade begrepp, som kan utforskas med &kstars;. Dessutom innehåller &kstars; &DCOP;-funktioner, som låter dig skapa komplexa skript, vilket gör &kstars; till ett kraftfullt "demonstrationsobjekt" för användning i klassrummet eller för allmän illustration av astronomibegrepp. +Dock är &kstars; inte bara till för studenter. Du kan styra teleskop och kameror med &kstars;, med hjälp av det eleganta och kraftfulla INDI-protokollet. &kstars; stöder flera populära teleskop, bland annat Meades LX200-familj och Celestron GPS. Flera populära CCD-kameror, webbkameror och datoriserade fokuseringsutrustningar stöds också. Enkla kommandon för att flytta eller följa objekt är direkt integrerade i huvudfönstrets objektmenyer, och INDI-inställningsrutan ger möjlighet att komma åt alla teleskopets funktioner. Många av funktionerna kan också styras med skript via &kde;:s &DCOP;-mekanism (vårt eget verktyg Skriptbyggaren tillhandahåller ett enkelt peka och klicka gränssnitt för skripten). INDI:s klient-serverarkitektur tillåter sömlös styrning av ett godtyckligt antal lokala teleskop eller fjärrteleskop från en enda &kstars;-session. +Vi är mycket intresserade av dina kommentarer. Rapportera gärna fel eller önskemål om funktioner till &kstars; e-postlista för utvecklare: kstars-devel@kde.org. Du kan också använda det automatiska felrapporteringsverktyget, som du kommer åt från hjälpmenyn. + + +&quicktour; +&config; +&commands; +&astroinfo; +&tools; +&dumpmode; +&indi; +&faq; +&credits; +&install; + + + + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indi.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indi.docbook new file mode 100644 index 00000000000..9b7cc337914 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indi.docbook @@ -0,0 +1,1419 @@ + +Styrning av astronomiska instrument med <acronym +>INDI</acronym +> +INDI-styrning +Översikt + + +Kstars tillhandahåller ett gränssnitt för att anpassa och styra astronomiska instrument via protokollet INDI. + +Protokollet INDI stöder en mängd astronomiska instrument som CCD-kameror och fokuseringsinstrument. För närvarande stöder Kstars följande instrument: + + +Teleskop som stöds + + + +Teleskop +Drivrutin +Version + + + + +LX200 8"-12" Classic +lx200classic +1.0 + + +Autostar-baserade teleskop +lx200autostar +1.0 + + +LX200 GPS 8"-16" +lx200gps +1.0 + + +LX200 Classic 16" +lx200_16 +1.0 + + +NexStar GPS, CGE, AS-GT +celestrongps +0.9 + + +New GT, NexStar 5i/8i +celestrongps +0.9 + + +Takahashi Temma +temma +0.1 + + +Astro-Physics AP +apmount +0.1 + + +Astro-Electronic FS-2 +lx200basic +0.1 + + +Argo Navis +lx200basic +0.1 + + +Losmandy Gemini +lx200basic +0.1 + + +Mel Bartels styrenheter +lx200basic +0.1 + + +Sky Commander +skycommander +0.1 + + + +
+ +Fokuseringsinstrument som stöds + + + +Fokuseringsinstrument +Drivrutin +Version + + + + +Meade LX200GPS Microfocuser +lx200gps +0.9 + + +Meade 1206 Primary Mirror Focuser +lx200generic +0.9 + + +JMI NGF serien +lx200generic +0.1 + + +JMI MOTOFOCUS +lx200generic +0.1 + + + +
+ + +CCD:er som stöds + + + +CCD +Drivrutin +Version + + + + +Finger Lakes Instruments CCD:er +fliccd +1.0 + + +Santa Barbara Instruments CCD:er +sbigccd +0.1 + + +Apogeum-CCD:er +apogee_ppi, apogee_pci, apogee_isa, apogee_usb +0.1 + + + +
+ + + Filterhjul som stöds + + + + Filterhjul + Drivrutin + Version + + + + + FLI filterhjul + fliwheel + 0.9 + + + +
+ + +Webbkameror som stöds + + + +Webbkamera +Drivrutin +Version + + + + +Alla enheter som fungerar med Video4Linux +v4ldriver +1.0 + + +Philips webbkameror +v4lphilips +1.0 + + +Meade Lunar Planetary Imager +meade_lpi +0.1 + + + + +
+ + +INDI-inställning +INDI +Inställning + +Kstars kan styra lokala enheter och fjärrenheter sömlöst via INDI:s klient-server arkitektur. INDI-enheter kan köras i tre olika lägen: + + +Lokalt: Det lokala läget är det vanligaste, och används för att styra lokala enheter (t.ex. en enhet som är kopplad till din dator). +Server: Serverläget etablerar en INDI-server för en viss enhet och väntar på anslutning från fjärrklienter. Du kan inte styra serverenheter, du kan bara starta och avsluta dem. +Klient: Klientläget används för att ansluta till INDI-fjärrservrar som kör INDI-enheter. Du kan styra fjärrenheter sömlöst som lokala enheter. + + +Du kan styra lokala enheter, upprätta INDI-servrar och ansluta till fjärrklienter från Enhetshanteraren i menyn Enheter. + +Här är en skärmbild av fönstret Enhetshanterare: + + +Köra drivrutiner + + + + + +Starta drivrutiner + + + + +Du kan styra enheter genom att bläddra i enhetsträdet, välja en särskild enhet, och därefter klicka på knappen Kör tjänst. Du kan välja körläge, antingen lokal eller server, enligt definitionen ovan. + +För att styra fjärrenheter, se avsnittet Fjärrstyrning av instrument. + + + +Teleskopinställning +INDI +Inställning + + +De flesta teleskop är utrustade med RS232-gränssnitt för fjärrstyrning. Anslut teleskopets RS232-kontakt till datorns serieport eller USB-port. Traditionellt ansluter RS232 till datorns serieport, men eftersom många nya bärbara datorer övergett serieporten till förmån för USB-portar eller Firewire-portar, kan man behöva skaffa en serieport till USB adapter för användning med nya bärbara datorer. + +När teleskopet anslutits till serieporten eller USB-porten, kan teleskopet sättas på. Du rekommenderas bestämt att ladda ner och installera det senaste fasta programmet för teleskopstyrenheten. + +Teleskopet måste justeras innan det kan användas på ett riktigt sätt. Justera teleskopet (med en eller två stjärnor) som visas i teleskopets handbok. + +&kstars; behöver kontrollera tid- och platsinställningar innan anslutning till teleskopet. Det försäkrar att följning och synkronisering mellan teleskopet och &kstars; är riktiga. Följande steg gör att du kan kommunicera med ett instrument som är direkt ansluten till datorn. För att ansluta till och fjärrstyra instrument, se avsnittet Fjärrstyrning av instrument. + +Du kan använda teleskopguiden och den kontrollerar all information som krävs medan den körs. Den kan automatiskt avsöka portar efter anslutna teleskop. Du kan köra guiden genom att välja Teleskopguide i menyn Enheter. + +Du kan alternativt ansluta till ett lokalt teleskop, genom att utföra följande steg: + + +Ställ in geografisk plats. Öppna fönstret Geografisk... genom att välja Ange geografisk plats... i menyn Inställningar, genom att klicka på jordklotet i verktygsraden, eller genom att trycka på &Ctrl;G. + +Ställ in lokal tid och datum. Du kan ändra till godtycklig tid och datum genom att välja Ställ in tid... i menyn Tid, eller genom att klicka på ikonen tid i verktygsraden. Fönstret Ställ in tid använder &kde;:s vanliga datumvalskomponent, tillsammans med tre rutor för att välja timmar, minuter och sekunder. Om du behöver återställa klockan till aktuell tid, välj bara Ställ in tid till aktuell i menyn Tid. + + +Klicka på menyn Enheter och välj Enhetshanterare. + + +Välj teleskopmodell i kolumnen Enhet. + + +Högerklicka på enheten och välj Kör tjänst. + + +Klicka på Ok för att stänga enhetshanterarens dialogruta. + + + + +Ofta använda inställningar +Du behöver inte ställa in geografisk plats och tid varje gång du ansluter till ett teleskop. Justera bara inställningarna efter behov. + +Du är nu redo att använda instrumentets funktioner. &kstars; tillhandahåller två bekväma valfria grafiska gränssnitt för att styra teleskop: + + +Styra teleskopet + +Styrning från himmelskarta: För varje enhet du kör i Enhetshanteraren, visas motsvarande alternativ i menyn som låter dig styra enhetens egenskaper. Du kan ge kommandon som Förflytta, Synkronisera och Följ direkt från himmelskartan. +Här är en skärmbild av menyn som visas med en aktiv LX200 Classic-enhet: + +Att styra instrument från himmelskartan + + + + + + + + + +INDI-inställningsruta: Rutan erbjuder användaren alla funktioner som stöds av en enhet. + +Rutan är uppdelad i tre huvudavdelningar: + + +Enhetsflikar: Varje ytterligare aktiv enhet upptar en flik i INDI-rutan. Flera enheter kan köra samtidigt utan att påverka andra enheters användning. + + +Egenskapsvisning: Egenskaper är nyckelelement i INDI-arkitekturen. Varje enhet definierar en uppsättning egenskaper för att kommunicera med klienten. Teleskopets nuvarande position är ett exempel på en egenskap. Liknande egenskaper finns ofta semantiskt i logiska block eller grupperingar. + + +Loggvisning: Enheter rapporterar status och bekräftar kommandon genom att skicka INDI-meddelanden. Varje enhet har sin egen loggvisning, och alla enheter delar en generell loggvisning. En enhet skickar oftast bara meddelanden till sin drivrutin, men en enhet har också möjlighet att skicka ett generellt meddelande om det är lämpligt. + + + +INDI-inställningsruta + + + + + + + + + +Du är inte begränsad till att använda ett gränssnitt istället för ett annat, eftersom båda kan användas samtidigt. Åtgärder från himmelskartan syns automatiskt i INDI-inställningsrutan och tvärtom. + +För att ansluta till teleskopet kan du antingen välja Anslut i enhetens meny, eller som ett alternativ kan du trycka på Anslut under enhetens flik i INDI-inställningsrutan. + +Normalt försöker Kstars ansluta till porten /dev/ttyS0. För att ändra anslutningsport, välj INDI-inställningsruta i menyn Enheter och ändra porten under enhetsfliken. + +&kstars; uppdaterar automatiskt teleskopets longitud, latitud och tid baserat på aktuella inställningar i &kstars;. Du kan aktivera eller inaktivera inställningarna i dialogrutan Anpassa INDI under menyn Enheter. + +Om &kstars; lyckas kommunicera med teleskopet, hämtas aktuell RA och Dek från teleskopet, och ett hårkors, som anger teleskopets position, visas på himmelskartan. + + +Synkronisera teleskopet +Om du justerade teleskopet, och den senaste riktstjärnan till exempel var Vega, ska hårkorset vara centrerat på Vega. Om hårkorset inte är på riktpunkten, kan du högerklicka på Vega på himmelskartan och välja Synkronisera i teleskopmenyn. Den här åtgärden talar om för teleskopet att synkronisera de interna koordinaterna för att stämma med Vegas koordinater, och nu bör teleskopets hårkors vara centrerat på Vega. + + +Det är allt: Teleskopet är klart att utforska himlarna. + + +VARNING +Använd aldrig teleskopet för att titta på solen. Att titta på solen kan orsaka permanent skada på ögonen, och även på utrustningen. + + + + +Inställning av CCD- och videohämtning +CCD-videostyrning +Inställning + + +Kstars stöder följande bildenheter: + + Finger Lakes Instruments CCD:er + Apogee CCD:er: Parallell, ISA, PCI och USB-lägen stöds. Du måste installera Apogee-drivrutiner för kärnan för ditt specifika läge (för USB behöver du bara libusb). + Enheter som fungerar med Video4Linux. De utökade funktionerna för Philips webbkameror stöds också. + + +Du kan köra CCD- och videoenheter från Enhetshanteraren i menyn Enheter. Som alla INDI-enheter, är viss styrning av enheten åtkomlig från himmelskartan. Enheten kan styras fullständigt från INDI-styrrutan. + +Standardformatet för att ta bilder är FITS. När en bild väl har tagits och laddats ner, visas den i Kstars FITS-visning. För att ta en följd av bilder, använd verktyget Ta bildsekvens i menyn Enheter. Verktyget är inaktivt till du upprättar en anslutning till en bildenhet. + + +FLICCD-drivrutinen kräver systemadministratörsrättigheter för att fungera riktigt. Observera att köra drivrutinen som systemadministratör anses vara en säkerhetsrisk. + + + + +Ta en bildsekvens +Ta bild +Bild + + +Verktyget Ta en bildsekvens kan användas för att hämta bilder från kameror och CCD:er interaktivt och i bakgrunden. Dessutom kan du välja vilka filter, om några, som du vill använda för bilderna. Verktyget förblir inaktivt till du upprättar en anslutning till en bildenhet. + + +Ta en bildsekvens + + + + + + + +Skärmbilden ovan avbildar ett exempel på en session för att ta bilder. Verktyget tillhandahåller följande alternativ: + + Kamera eller CCD + + Önskad bildenhet. + Bildprefixet som läggs till i början av varje tagen bilds filnamn. + Antal sekunder att exponera varje bild. + Antal bilder som ska tas. + Fördröjning i sekunder mellan på varandra följande bilder. + : Lägg till ISO-8601 tidsstämpel i filnamnet (t.ex. bild_01_20050427T09:48:05). + + + Filter + + Önskad filterenhet. + Den önskade filterplatsen. Du kan tilldela färgvärden till platsnummer med fönstret Anpassa INDI (t.ex. Plats nummer 1 = Röd, Plats nummer 2 = Blå, etc.). + + + + +Efter du har fyllt i önskade alternativ, kan du börja proceduren för att ta bilder genom att trycka på knappen Starta. Du kan avbryta när som helst genom att använda knappen Stoppa. Alla tagna bilder sparas i FITS standardkatalog:, som kan anges i fönstret Anpassa INDI. + +Om du har mer komplexa krav på tagning av bilder och villkor att uppfylla, rekommenderas du att skapa ett skript för att uppfylla dina speciella behov med verktyget skriptbyggaren i menyn Verktyg. + + + +Anpassa INDI +Anpassa +INDI + + +Fönstret Anpassa INDI låter dig ändra klientsidans INDI-specifika alternativ. Fönstret är uppdelat i fyra huvudkategorier: Allmänt, Automatiska uppdateringar av enhet, Skärm och Filterhjul: + + + Allmänt + + Ange katalogen där alla tagna FITS-bilder sparas. Om ingen katalog är angiven, lagras bilder i $HOME. + : Om markerad, visar Kstars tagna FITS-bilder i Kstars verktyg FITS-visning. Om du använder verktyget Ta bildsekvens, sparas alla tagna bilder på disk oavsett inställningen av det här alternativet. + Förvald teleskopport. När du ansluter till en lokal eller fjärrteleskoptjänst, fyller Kstars automatiskt i teleskopenhetens port med den angivna förvalda porten. + Förvald videoport. När du ansluter till en lokal eller fjärrvideotjänst, fyller Kstars automatiskt i webbkameraenhetensport med den angivna förvalda porten. + + + Automatiska uppdateringar av enheter + + Uppdatera teleskopets datum och tid, om det stöds, vid anslutning. + : Uppdatera teleskopets information om geografisk plats (nuvarande longitud och latitud), om det stöds, vid anslutning. + + + Skärm + + : Om markerad, visar Kstars teleskopets hårkors på himmelskartan. Hårkorset visas efter anslutningen till teleskopet har lyckats, och dess plats uppdateras periodiskt. Teleskopets namn visas intill hårkorset. Kstars visar ett hårkors per anslutet teleskop. För att ändra färg på teleskopets hårkors, öppna fönstret Anpassa Kstars. Välj fliken Färger, och ändra därefter färg på Målindikator till önskad färg. + : Om markerad, visar Kstars INID-statusmeddelanden i Kstars statusrad. + + + Filterhjul: Tilldela färgkoder till filterhjulets platser (t.ex. plats nummer 0 röd, plats nummer 1 blå, etc.). Du kan tilldela färgkoder för upp till 10 filterplatser (0 till 9). Välj ett platsnummer i kombinationsrutan för att tilldela en färgkod, och skriv in motsvarande färgkod i redigeringsfältet. Upprepa förfarandet för alla önskade platser, och tryck därefter på Ok. + + + + + + +INDI-koncept +Teleskopstyrning +Koncept + + +Det huvudsakliga nyckelbegreppet i INDI är att enheter har möjlighet att beskriva sig själva. Det åstadkoms genom att använda XML för att beskriva en generell hierarki som både kan representera konventionella och icke-konventionella enheter. I INDI kan alla enheter innehålla en eller flera egenskaper. Alla egenskaper kan innehålla en eller flera element. Det finns fyra typer av INDI-egenskaper: + +Textegenskap. +Nummeregenskap. +Omställningsegenskap (representeras med knappar och kryssrutor i det grafiska gränssnittet). +Ljusegenskap (representeras av färgade lysdioder i det grafiska gränssnittet) + + +Alla INDI-enheter delar den standardiserade omställningsegenskapen CONNECTION. Egenskapen CONNECTION har två omställningselement CONNECT och DISCONNECT. Kstars tolkar den generella XML-beskrivningen av egenskaper och bygger en representation i ett grafiskt gränssnitt som är lämpligt för direkt interaktion med användaren. + +INDI-inställningsrutan erbjuder många egenskaper för instrumentet som inte kan kommas åt från himmelskartan. Egenskaperna som erbjuds skiljer sig från ett instrument till ett annat. Trots det delar alla egenskaper gemensamma funktioner, som styr hur de visas och används: + + + +Rättighet: Alla egenskaper kan antingen vara läsbara, skrivbara eller både läs- och skrivbara. Ett exempel på en läs- och skrivbar egenskap är teleskopets rektascension. Du kan skriva in en ny rektascension och teleskopet panorerar eller synkroniserar till det nya värdet, beroende på aktuella inställningar. Dessutom uppdateras rektascensionen och skickas tillbaka till klienten medan teleskopet panorerar. + + +Tillstånd: Framför varje egenskap finns en tillståndsindikator (rund LED). Varje egenskap har ett tillstånd, och motsvarande färgkod: +Färgkodning av INDI-tillstånd + + + +Tillstånd +Färg +Beskrivning + + + + +Overksam +Grå +Enheten utför inte någon åtgärd med avseende på egenskapen + + +Ok +Grön +Senaste åtgärd som utfördes för egenskapen lyckades och aktiverades + + +Upptagen +Gul +Egenskapen utför en åtgärd + + +Larm +Röd +Egenskapen har ett kritiskt läge och behöver omedelbar uppmärksamhet + + + +
+ +Drivrutinen uppdaterar egenskapernas tillstånd i realtid om det behövs. Om teleskopet till exempel håller på att panorera till en riktpunkt, markeras egenskaperna RA och Dek båda som Upptagen. När panoreringen är klar och har lyckats, markeras egenskaperna som Ok. + + +Sammanhang: Numeriska egenskaper kan acceptera och behandla tal med två format: decimala och sexagesimala. Det sexagesimala formatet är bekvämt när tid eller ekvatoriella geografiska koordinater anges. Du kan använda vilket format som helst, för din bekvämlighet. Alla följande tal är till exempel ekvivalenta: + +-156,40 +-156:24:00 +-156:24 + + + +Tid: Standardtiden för all INDI-kommunikation är universell tid (UTC) angiven som ÅÅÅÅ-MM-DD TT:MM:SS enligt ISO 8601. &kstars; kommunicerar automatiskt med användning av riktig UTC-tid med drivrutiner. Du kan aktivera eller inaktivera automatisk tidsuppdatering med dialogrutan Anpassa INDI i menyn Enheter. + + + + + +Fjärrstyrning av instrument +Teleskopstyrning +Fjärrinstrument + + +Kstars tillhandahåller ett enkelt men kraftfullt lager för att fjärrstyra instrument. En detaljerad beskrivning av lagret finns i INDI-rapporten. + +Du måste ställa in både server- och klientdatorn för fjärrstyrning: + + + +Server: För att förbereda ett instrument för fjärrstyrning, följ samma steg som i Lokal- och serverinställning. När du startar en enhetstjänst i Enhetshanteraren, visas ett portnummer i kolumnen Port att lyssna på. Förutom portnumret, behöver du också serverns värddatornamn eller IP-adress. + + + +Klient: Välj Enhetshanterare i menyn Enheter och klicka på fliken Klient. Du kan lägga till, ändra eller ta bort värddatorer under fliken Klient. Lägg till en värddator genom att klicka på knappen Lägg till. Skriv in serverns värddatornamn eller IP-adress i fältet Värddator, och skriv in portnumret som erhölls från serverdatorn i steg 1. + + + + +INDI-klient + + + + + + + +När du lagt till en värddator, högerklicka på värddatorn för att Ansluta eller Koppla ner. Om en anslutning är upprättad, kan du styra teleskopet från Himmelskartan eller INDI-inställningsrutan, precis som beskrivs i avsnittet Lokal- och serverinställning. Så enkelt är det. + + +Köra en INDI-server från kommandoraden +Även om &kstars; låter dig enkelt upprätta en INDI-server, kan du också starta en INDI-server från kommandoraden. + +Eftersom INDI är en oberoende komponent, kan du köra en INDI-server på en värddator utan KStars. INDI kan kompileras separat för att köra på fjärrdatorer. Dessutom loggar drivrutiner meddelanden på standardfelutmatningen, vilket kan vara till hjälp i felsökningssituationer. Syntaxen för INDI-servern är följande: + +$ indiserver [väljare] [drivrutin ...] + +Väljare: +-p p : alternativ IP-port, standardvärde 7624 +-r n : maximalt antal omstartsförsök, standardvärde 2 +-v : mer information till standardfelutmatning + +Om du till exempel vill starta en INDI-server som kör en LX200 GPS-enhet och lyssnar på anslutningar på port 8000, skulle du köra följande kommando: + +$ indiserver -p 8000 lx200gps + + + +Säker fjärrstyrning + +Antag att vi vill köra en indiserver med INDI-drivrutiner på en annan dator, annan_dator, och ansluta dem till &kstars; som kör på den lokala datorn. + +Logga in på den andra datorn annan_dator från den lokala datorn, genom att skriva: + +$ ssh -L lokal_port:annan_dator:annan_port + +Det här kopplar ihop lokal_port på den lokala datorn med annan_port på annan_dator. Efter inloggningen, kör indiserver på den andra datorn: + +$ indiserver -p annan_port [drivrutin...] + +Tillbaka på den lokala datorn: starta &kstars;, och öppna därefter Enhetshanteraren och lägg till en värddator under fliken Klient. Värddatorn ska vara den lokala värddatorn (oftast 127.0.0.1) och portnumret ska vara lokal_port som används i stegen ovan. Högerklicka på värddatorn och välj Anslut i menyn som visas. &kstars; ansluter till den andra datorns INDI-server via en säker anslutning. Värddatorinformationen sparas för framtida sessioner. + + + + +Vanliga frågor om INDI +Teleskopstyrning +FAQ + + + + + +Vad är INDI? + + +INDI är styrprotokollet Instrument-Neutral Distributed-Interface utvecklat av Elwood C. Downey från ClearSky institutet. &kstars; använder drivrutiner som fungerar tillsammans med INDI-protokollet. INDI har många fördelar, bland annat lös koppling mellan hårdvaruenheter och drivrutiner i programvara. Klienter som använder drivrutiner (som &kstars;) är fullständigt omedvetna om enhetens egenskaper. Under körning kommunicerar &kstars; med drivrutiner och bygger ett fullständigt dynamiskt grafiskt gränssnitt baserat på tjänster som erbjuds av enheten. Därför kan nya drivrutiner skrivas eller uppdateras, och Kstars kan utnyttja dem utan några ändringar på klientsidan. + + + + + +Planerar ni stöd för fler instrument? + + +Ja. Vi planerar stöd för viktigare CCD-kameror och fokuseringsutrustningar, och utökat stöd för flera teleskop. Om du vill att INDI ska utökas med stöd för ett visst instrument, skicka gärna e-post till indi-devel@lists.sourceforge.net. + + + + + +Vilka åtgärder tillhandahåller Kstars för att styra teleskopet? + + +Det beror på vilket särskilt teleskop du använder, men de minimala tre åtgärderna är Panorera, Följa och Synkronisera, som du direkt kan utföra från himmelskartan. Teleskopet måste vara justerat för att åtgärderna ska utföras riktigt. Vissa teleskop erbjuder fler åtgärder som platshantering, panoreringslägen, fokusering, parkering, med mera. Du kan komma åt teleskopets utökade funktioner från INDI-inställningsrutani menyn Enheter. + + + + + +Vad är exakt skillnaden mellan Panorering, Följning och Synkronisering? + + +Kommandot Panorera beordrar teleskopet att gå till ett visst mål, och när teleskopet når målet, fortsätter teleskopet att följa målet med en siderisk hastighet (dvs. den hastighet som stjärnorna rör sig över himlen). Det fungerar bra för stjärnor, Messier-objekt och nästan allting utanför solsystemet. Men objekt i solsystemet rör sig på annat sätt över himlen, så teleskopet måste Följa objekten när de rör sig. +Därför måste du ge följkommandot om du vill följa ett objekt som inte har siderisk rörelse. Å andra sidan används Synkroniseraför att synkronisera teleskopets interna koordinater med de som ett objekt du väljer har. + + + + + +Kan jag styra mitt teleskop från en annan plats? + + +Ja. Du kan starta en INDI-server på datorn ansluten till teleskopet så lyssnar servern på begäran från &kstars;-klienter. När du är ansluten, kan du styra teleskopet direkt från himmelskartan. Proceduren beskrivs i detalj i avsnittet Fjärrstyrning av instrument. + + + + + +När jag försöker ansluta, rapporterar &kstars; att teleskopet inte är anslutet till serieporten eller USB-porten. Vad kan jag göra? + + +Meddelandet visas när &kstars; inte kan kommunicera med teleskopet. Här är några saker du kan göra: + + + +Kontrollera att du både har läs- och skrivrättighet för porten du försöker ansluta till. + + +Kontrollera anslutningskabeln. Försäkra dig om att den är i gott skick, och prova den med andra program. + + +Kontrollera teleskopets kraftförsörjning. Försäkra dig om att den är på, och att teleskopet får tillräckligt med kraft. + + +Ställ in riktig port med INDI-inställningsruta i menyn Enheter. Standardenheten är /dev/ttyS0. + + + Starta om &kstars; och försök igen. + + + + + + + +&kstars; rapporterar att teleskopet är uppkopplat och klart, men jag kan inte hitta teleskopets hårkors. Var finns det? + + +&kstars; hämtar teleskopets RA och Dek koordinater vid anslutning. Om justeringen gjorts riktigt, bör du se hårkorset omkring riktpunkten på stjärnkartan. Dock kan RA och Dek koordinaterna som erhålls av teleskopet vara felaktiga (till och med under horisonten) och du måste synkronisera teleskopet med nuvarande riktpunkt. Du kan använda menyn som visas med höger musknapp för att centrera och följa teleskopets hårkors på himmelskartan. + + + + + +Teleskopet rör sig oregelbundet eller inte alls. Vad kan jag göra? + + +Beteendet beror oftast på felaktiga inställningar. Gå igenom följande checklista: + + +Är teleskopet justerat? + + +Är teleskopets justeringsläge riktigt? Använd INDI-inställningsrutan för att kontrollera och ändra inställningarna (Elev/az, polär, land). + + +Är teleskopets tid- och datuminställningar riktiga? + + +Är teleskopets longitud- och latitudinställningar riktiga? + + +Är teleskopets UTC-justering riktig? + + +Är teleskopets RA- och Dek-axlar stadigt låsta? + + +Är teleskopets N/S-brytarinställning (om den finns) riktig för hemisfären? + + +Är kabeln mellan teleskopet och datorn i gott skick? + + + +Om du tror att alla inställningar är riktiga, men teleskopet fortfarande rör sig oregelbundet eller inte alls, skicka gärna en rapport till kstars-devel@kde.org. + + + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indicapture.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indicapture.png new file mode 100644 index 00000000000..26957e731b1 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indicapture.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indiclient.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indiclient.png new file mode 100644 index 00000000000..18825b0591b Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indiclient.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indicontrolpanel.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indicontrolpanel.png new file mode 100644 index 00000000000..7715c0b7a08 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indicontrolpanel.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indiscript.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indiscript.png new file mode 100644 index 00000000000..dfab8a90027 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/indiscript.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/install.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/install.docbook new file mode 100644 index 00000000000..62291d2124c --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/install.docbook @@ -0,0 +1,138 @@ + +Installation + + +Hur man skaffar &kstars; +&kstars; distribueras med &kde; som en del av tdeedu utbildningspaketet. +Vi gör också en oberoende utgåva då och då. De här oberoende utgåvorna kommer att vara tillgångliga som ett komprimerat arkiv på följande webbplats: .http://prdownloads.sourceforge.net/kstars/ +Oberoende utgåvor annonseras via e-postlistan kstars-announce@lists.sourceforge.net. Utgåvor tillhandahålls också på &kstars; hemsida, kde-apps.org och freshmeat.net. +&kstars; paketeras av många Linux/BSD-distributioner, inklusive Redhat, Suse och Mandrake. Vissa distributioner paketerar &kstars; som ett separat program, andra tillhandahåller bara tdeedu-paketet, som innehåller &kstars;. Om du vill ha den senaste CVS-utvecklingsversionen av &kstars;, följ då de här instruktionerna. + + + +Krav +För att köra &kstars; med lyckat resultat, behöver du &kde; +>=3.2 och &Qt; +>=3.2. +För att kompilera &kstars;, måste du också ha följande paket installerade: +tdelibs-devel +qt-devel +zlib-devel +fam-devel +png-devel +jpeg-devel +autoconf ( +>=2.5) + + +På min dator använder &kstars; ungefär 60 Mibyte systemminne med normalinställningarna. Den största delen av den här användningen beror på objektdatabasen som laddas. Du kan reducera minnesåtgången rejält genom att reducera styrkegränsen för stjärnor i inställningsfönstret, eller eliminera objektkataloger (NGC, IC, kometer, asteroider, etc.). Om &kstars; är inaktiv, använder den mycket lite CPU, men den använder så mycket som du har när du panorerar eller zoomar. + + + +Kompilering och installation + +För att kompilera och installera &kstars; på ditt system, skriv följande i baskatalogen för distributionen av &kstars;: % ./configure --prefix=$KDEDIR +% make +% make install + +Glöm inte bort prefixväljaren till configure. Om din KDEDIR variabel inte är satt, ange prefix till den katalog där &kde; är installerat. Det är oftast antingen /usr, /opt/kde eller /opt/kde3. Försäkra dig också om att du gör det sista steget som root. &kstars; använder autoconf och automake, så du bör inte ha några svårigheter med att kompilera det. Skulle du stöta på problem, rapportera dem till &kstars;:s e-postlista kstars-devel@kde.org. + + + +Anpassning +För närvarande finns det inga speciella inställningsalternativ eller krav. Om &kstars; klagar på att datafiler saknas, bli då root och kopiera alla filer i kstars/data/ till $(KDEDIR)/apps/kstars/ för hand. (Om du inte har rättigheter som root, kopiera dem till ~/.kde/share/apps/kstars/). + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/jmoons.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/jmoons.docbook new file mode 100644 index 00000000000..2255e4942a3 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/jmoons.docbook @@ -0,0 +1,39 @@ + +Verktyg för Jupiters månar +Verktyg +Verktyg för Jupiters månar + + + +Verktyg för Jupiters månar + + + + + + Verktyg för Jupiters månar + + + + +Det här verktyget visar positionen för Jupiters fyra största månar (Io, Europa, Ganymedes och Callisto) i förhållande till Jupiter, som en funktion av tiden. Tiden ritas vertikalt, enheterna är dagar och tid = 0,0 motsvarar aktuell simuleringstid. Den horisontella axeln visar vinkelavståndet från Jupiters position i bågminuter. Avståndet mäts längs Jupiters ekvators riktning. Varje månes position som en funktion av tiden, motsvarar en sinusformad väg i diagrammet, när månen rör sig i sin bana runt Jupiter. Varje spår tilldelas en egen färg för att skilja det från de övriga. Beteckningarna längst upp i fönstret anger färgen som används av varje måne. Diagrammet kan hanteras med tangentbordet. Tidsaxlarna kan expanderas och komprimeras med tangenterna + och -. Tiden som visas mitt i fönstret kan ändras med tangenterna [ och ]. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/jmoons.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/jmoons.png new file mode 100644 index 00000000000..54586ac29d7 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/jmoons.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/julianday.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/julianday.docbook new file mode 100644 index 00000000000..b228881347a --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/julianday.docbook @@ -0,0 +1,78 @@ + + +John Cirillo + +Juliansk dag +Juliansk dag + +Julianska dagar är ett sätt att beräkna aktuellt datum genom en enkel beräkning av antalet dagar som har gått sedan något avlägset, godtyckligt datum. Antal dagar kallas den julianska dagen förkortat som JD. Startpunkten, JD=0, är 1 januari, 4713 f. Kr. (eller 1 januari, -4712, eftersom det inte finns något år '0'). Julianska dagar är mycket användbara eftersom de gör det lätt att avgöra antal dagar mellan två händelser genom att helt enkelt subtrahera värdena för deras julianska dagar. Sådana beräkningar är svåra med den vanliga (gregorianska) kalendern, eftersom dagar grupperas i månader, som kan innehålla ett varierande antal dagar, och det finns en ytterligare komplikation i form av skottår. Att översätta från den vanliga (gregorianska) kalendern till julianska dagar och vice versa lämnas bäst till ett särskilt program som skrivits för att göra detta, som &kstars; Astronomiräknare. För de intresserade följer ett enkelt exempel på en översättning från ett gregoriansk datum till en juliansk dag: JD = D - 32075 + 1461*( Å + 4800 + ( M - 14 ) / 12 ) / 4 + 367*( M - 2 - ( M - 14 ) / 12 * 12 ) / 12 - 3*( ( Å + 4900 + ( M - 14 ) / 12 ) / 100 ) / 4 där D är dagen (1-31), M är månaden (1-12), och Å är året (1801-2099). Observera att den här formeln bara fungerar för datum mellan 1801 och 2099. Mer avlägsna datum kräver en mer komplicerad transformering. Ett exempel på juliansk dag är: JD 2440588, som motsvarar 1 januari, 1970. Julianska dagar kan också användas för att avgöra tiden. Tiden på dagen uttrycks som ett bråktal av en hel dag, med 12:00 mitt på dagen (inte midnatt) som nollpunkt. Alltså är klockan 15:00 den 1 januari 1970 JD 2440588.125 (eftersom 15:00 är tre timmar efter middag, och 3/24 = 0,125 dagar). Observera att den julianska dagen alltid avgörs från universell tid, inte lokal tid. Astronomer använder vissa julianska dagar som viktiga referenspunkter, så kallade epoker. En ofta använd epok kallas J2000, den julianska dagen för 1 januari, 2000, klockan 12:00 på dagen = JD 2451545.0. Mycket mer information om julianska dagar är tillgängligt på Internet. En bra startpunkt är U.S. Naval Observatory. Om den platsen inte är tillgänglig när du läser detta, försök att leta efter Julian Day med din favoritsöktjänst. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/leapyear.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/leapyear.docbook new file mode 100644 index 00000000000..c3cc9a657a5 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/leapyear.docbook @@ -0,0 +1,58 @@ + + +Jason Harris + +Skottår +Skottår + +Jorden har två huvudsakliga rörelsekomponenter. För det första så snurrar den runt sin rotationsaxel, och en fullständig rotation tar en dag att fullborda. För det andra så går den i en bana runt solen, och ett fullständig banvarv tar ett år att fullborda. Normalt består ett kalenderår av 365 dagar, men det visar sig att ett sant år (dvs. ett fullständigt varv för jorden runt solen, som också kallas ett tropiskt år) är lite längre än 365 dagar. Med andra ord, tiden det tar för jorden att fullborda ett omloppsvarv, gör den 365,24219 varv runt sin egen axel. Bli inte alltför förvånad över detta. Det finns ingen anledning att förvänta sig att jordrotationen och banrörelsen ska vara synkrona på något sätt. Det här gör det i alla fall något besvärligt att hantera kalendertid... Vad skulle hända om vi helt enkelt ignorerade den extra rotationen av 0,24219 i slutet på året, och bara definierade året att alltid vara 365,0 dagar? Kalendern är i grunden en kartläggning av jordens rörelse runt solen. Om vi ignorerar den extra biten i slutet på året, så kommer kalenderdatumet att driva lite längre efter jordens verkliga position runt solen. Efter några få årtionden, skulle datum för dagjämningspunkterna och solstånden ha drivit märkbart. I själva verket var det tidigare så att alla år verkligen definierades att ha 365,0 dagar, och kalendern drev iväg från de verkliga årstiderna som resultat. År 46 f. Kr. upprättade Julius Caesar den julianska kalendern, som omfattade världens första skottår: Han påbjöd att var fjärde år skulle vara 366 dagar långt, så att året var i medeltal 365,25 dagar långt. Det här löste egentligen kalenderdriftsproblemet. Problemet var dock inte fullständigt löst med den julianska kalendern, eftersom ett tropiskt år inte är 365,25 dagar, utan det är 365,24219 dagar. Man har fortfarande ett kalenderdriftsproblem, det tar bara många århundraden innan det blir märkbart. Så under 1582, påbjöd påven Gregorius XIII den gregorianska kalendern, som i stort var likadan som den julianska, men med ytterligare ett trick tillagt för skottår. Jämna århundraden (de som slutar med siffrorna 00) är bara skottår om de är delbara med 400. Alltså var år 1700, 1800 och 1900 inte skottår (även om de skulle ha varit det med den julianska kalendern), medan år 2000 var ett skottår. Det finns alltså fortfarande en liten kalenderdrift, men den uppgår till ett fel på bara tre dagar på 10.000 år. Den gregorianska kalendern används fortfarande som standardkalender i större delen av världen. + +En rolig trivialitet: När påven Gregorius påbjöd den gregorianska kalendern, hade den julianska kalendern följts i över 1500 år, och därför hade kalenderdatum redan drivit mer än en vecka. Påven Gregorius synkroniserade kalendern genom att helt enkelt eliminera tio dagar: Under 1582, var dagen efter fjärde oktober den femtonde oktober! + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/lightcurve.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/lightcurve.png new file mode 100644 index 00000000000..02cfe55c998 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/lightcurve.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/lightcurves.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/lightcurves.docbook new file mode 100644 index 00000000000..818ce213767 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/lightcurves.docbook @@ -0,0 +1,223 @@ + + + +Aaron Price
aavso@aavso.org +
 + + + +AAVSO-ljuskurvor +Verktyg +AAVSO-ljuskurvor + + + +Verktyget för AAVSO-ljuskurvor + + + + + + AAVSO-ljuskurvor + + + + + +Inledning +&kstars; kan visa ljuskurvor för variabla stjärnor från American Association of Variable Star Observers (AAVSO) observationsprogram. Programmet bevakar över 6 000 variabla stjärnor, och består av 10 miljoner observationer som går tillbaka nästan ett århundrade. &kstars; laddar ner de allra senaste data direkt från AAVSO-databasen via Internet, alltså är en nätverksanslutning nödvändig för att använda verktyget. +För att använda verktyget, välj en variabel stjärna antingen via beteckning eller namn i vänstra rutan, och ange start- och slutdatum som ska ritas upp. Välj typ av data som ska ritas upp i höger ruta (se nedan). När du har gjort ditt val, tryck på knappen Skapa kurva. &kstars; ansluter automatiskt till AAVSO-servern, som skapar ett diagram med en ljuskurva, och skickar den till din dator för att visas. Ett exempel på ett diagram med en ljuskurva visas nedan: + + +Exempel på en ljuskurva + + + + + + Exempel på en ljuskurva + + + + +Observera att ljuskurvorna ALDRIG får användas i forskning, rapporter, presentationer eller publikationer. De är bara avsedda som en informationskälla i &kstars;. De har inte validerats, eller gått igenom de starka kvalitetskontrollåtgärder som utförs av AAVSO. Vi är glada att kunna ge dig bra rådata, genom att helt enkelt begära det på http://www.aavso.org/adata/onlinedata/. +Specifika frågor om data i ljuskurvorna kan skickas till aavso@aavso.org. + + + +Om variabla stjärnor +Variabla stjärnor är stjärnor som ändrar sin ljusstyrka. En ljuskurva är ett diagram av en variabel stjärnas ljusstyrka under en viss tid. Genom att titta på en ljuskurva kan du se stjärnans beteende i det förgångna och försöka förutse hur den kommer att bete sig i framtiden. Astronomer kan också använda informationen för att modellera astrofysiska processer i stjärnan. Det här är viktigt för att hjälpa oss förstå hur stjärnor fungerar. + + + +Data + +Här är en sammanfattning av de olika typer av data som är tillgängliga i ljuskurvorna: +Visuella observationer: Det här är en observation av en variabel stjärna av en observatör med ett vanligt teleskop. Det betyder att en observatör såg stjärnan med ljusstyrkan y vid datum och tid x. + +Svagare än: Ibland är stjärnan för svag att kunna ses av observatören. När det inträffar, rapporterar observatören den svagaste stjärnan som ses i fältet. Det kallas svagare än, eftersom den variabla stjärnan var svagare än ljusstyrkan som rapporterades. + +Medelvärde: Det här är ett beräknat medelvärde av alla data som rapporterats. Talet behållare anger för datorn hur många dagar som ska användas i varje medelvärdesberäkning. Det måste justeras beroende på observationsfrekvensen. Felgränserna representerar 1 sigma standardavvikelse för felet. + +CCDV: Det här är observationer som rapporterats med en CCD som har ett Johnson V-filter. CCDV-observationer brukar vara mycket noggrannare än visuella observationer (men inte alltid). + +CCDB: CCD-observationer med ett Johnson B-filter. + +CCDI: CCD-observationer med ett Cousins Ic-filter. + +CCDR: CCD-observationer med ett Cousins R-filter. + +Avvikande data: Det här är data som har markerats av en AAVSO-redaktionsmedlem som avvikande enligt HQ-regler för validering av data. Kontakta aavso@aavso.org för mer information. + +Datum: Observationsdatabasen som ljuskurvorna baseras på uppdateras var 10:e minut, så att du kan få data nästan i realtid. Just nu är ljuskurvor bara tillgängliga tillbaka till 1961, men det kommer troligen att utökas längre bak i tiden i framtiden. + + + + + + +Uppdatera din lokala kopia av variabla stjärnor +AAVSO publicerar en fullständig lista med variabla stjärnor i sitt bevakningsprogram. Filen uppdateras månadsvis med nyupptäckta variabla stjärnor. Klicka på knappen Uppdatera lista i AAVSO-dialogrutan, för att synkronisera listan som &kstars; använder med AAVSO-originallistan. &kstars; försöker då ansluta till AAVSO-databasen och ladda ner den senaste listan. + +Den anpassade dataströmmen som tillhandahålls av AAVSO, implementerades för &kstars; av Aaron Price. Tack, Aaron! + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/luminosity.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/luminosity.docbook new file mode 100644 index 00000000000..9623fd44196 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/luminosity.docbook @@ -0,0 +1,42 @@ + + + + +Jasem Mutlaq
+
 + + + +Ljusstyrka +Ljusstyrka +Flöde + + +Ljusstyrka är mängden energi som avges av en stjärna varje sekund. + +Alla stjärnor utstrålar ljus över ett bredd frekvensområde i det elektromagnetiska spektrat, från radiovågor med låg energi upp till högenergetisk gammastrålning. En stjärna som i huvudsak strålar i spektrats ultravioletta område skapar en totalmängd energi som är flera magnituder större än den som skapas av en stjärna som i huvudsak strålar i infrarött. Därför är ljusstyrka ett mått på energin som avges av en stjärna i alla våglängder. Förhållandet mellan våglängd och energi formulerades av Einstein som E = h * v, där v är frekvensen, h är Plancks konstant och E är fotonenergin i Joule. Det innebär att kortare våglängder (och alltså högre frekvenser) motsvarar större energi. + +En våglängd på λ = 10 meter ligger till exempel i radioområdet av det elektromagnetiska spektrat, och har frekvensen f = c / λ = 3 * 10^8 m/s / 10 = 30 MHz, där c är ljusets hastighet. Energin för en sådan foton är E = h * v = 6,625 * 10^-34 Js * 30 MHz = 1,988 * 10^-26 Joule. Å andra sidan har synligt ljus mycket kortare våglängder och högre frekvens. En foton som har våglängden λ = 5 * 10^-9 meter (en grönaktig foton) har energin E = 3,975 * 10^-17 Joule, som är mer än en miljard gånger större än energin för en radiofoton. På liknande sätt har en foton från rött ljus (våglängden λ = 700 nm) mindre energi än en foton från violett ljus (våglängden λ = 400 nm). + +Ljusstyrka beror både på temperatur och ytans storlek. Det verkar riktigt, eftersom brinnande ved utstrålar mer energi än en tändsticka, även om båda har samma temperatur. På liknande sätt avger en järnstång som hettas upp till 2000 grader mer energi än om den bara hettas upp till 200 grader. + +Ljusstyrka är ett mycket grundläggande mått i astronomi och astrofysik. Mycket av vad som är känt om himmelsobjekt kommer från analys av deras ljus. Det beror på att de fysiska processer som sker inne i stjärnor registreras och överförs med ljus. Ljusstyrka mäts i energienheter per sekund. Astronomer föredrar att använda erg, istället för Watt, när ljusstyrkans mått anges. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/magnitude.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/magnitude.docbook new file mode 100644 index 00000000000..6629bacb356 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/magnitude.docbook @@ -0,0 +1,62 @@ + + +Girish V + +Magnitudskalan +Magnitudskalan +Flöde Stjärnfärger och temperaturer +För 2500 år sedan, så klassificerade den klassiska grekiska astronomen Hipparkos ljusstyrkan för de synliga stjärnorna enligt en skala från 1 till 6. Han kallade de allra ljusstarkaste stjärnorna på himlen för första magnituden, och de allra svagaste han kunde se sjätte magnituden. Förvånansvärt nog, två och ett halvt tusen år senare, är användningen av Hipparkos klassifikationssystem fortfarande utbredd bland astronomer, även om det har moderniserats och kvantifierats sedan dess. (Observera att magnitudskalan är baklänges mot vad man kan förvänta sig: ljusstarkare stjärnor har lägre magnitud än svagare stjärnor). +Magnitudskalan går baklänges mot vad man kan förvänta sig: ljusstarkare stjärnor har lägre magnituder än svagare stjärnor. + +Den moderna magnitudskalan är ett kvantitativt mått på ljusflödet som kommer från en stjärna, med en logaritmisk skala: m = m_0 - 2.5 log (F / F_0) Om du inte förstår matematiken, så säger det här bara att magnituden för en given stjärna (m) skiljer sig från en viss standardstjärna (m_0) med 2,5 gånger logaritmen av förhållandet mellan deras ljusflöden. Faktorn 2,5 * log, betyder att om förhållandet mellan ljusflöden är 100, så är skillnaden 5 i magnitud. Så en 6:e magnitudens stjärna är 100 gånger svagare än en 1:a magnitudens. Orsaken att Hipparkos enkla klassificering översätts till en relativt komplicerad funktion är att det mänskliga ögat reagerar logaritmiskt på ljus. Det finns flera olika magnitudskalor i användning, där var och en tjänar olika syften. Den vanligaste är skenbar magnitud. Detta är bara måttet på hur starka stjärnor (och andra objekt) ser ut för det mänskliga ögat. Skenbar magnitud definierar stjärnan Vega som magnitud 0,0, och tilldelar magnitud till alla andra objekt med ovanstående ekvation, och ett mått av förhållandet mellan ljusflödet för varje objekt och Vega. Det är svårt att förstå stjärnor enbart med användning av skenbar magnitud. Tänk dig två stjärnor på himlen med samma skenbara magnitud, så att de ser lika ljusa ut. Bara genom att titta på dem kan du inte veta om båda har samma inneboende ljusstyrka. Det är möjligt att en stjärna har större inneboende styrka, men är längre bort. Om vi känner avståndet till en stjärna (se avsnittet om parallax), kan vi ta hänsyn till det och tilldela en absolut magnitud som motsvarar den verkliga, inneboende ljusstyrkan. Den absoluta magnituden definieras som den skenbara magnitud stjärnan skulle ha om den observerades från ett avstånd av 10 parsek (1 parsek är 3,26 ljusår, eller 3,1 x 10^18 cm). Den absoluta magnituden (M), kan avgöras från den skenbara magnituden (m) och avståndet i parsek (d), med formeln: M = m + 5 - 5 * log(d), observera att M = m när d = 10. Den moderna magnitudskalan är inte längre baserad på det mänskliga ögat. Den är baserad på fotografiska plåtar och fotoelektriska fenomen. Vi kan se objekt med teleskop som är mycket svagare än vad Hipparkos kunde se med blotta ögat, så magnitudskalan har utökats bortom 6:e magnituden. I själva verket kan rymdteleskopet Hubble avbilda stjärnor som är nästan så svaga som 30:e magnituden, vilket är en biljon gånger svagare än Vega. En sista anmärkning: magnituden mäts oftast genom någon form av färgfilter, och magnituderna anges med en beteckning som beskriver filtret (dvs. m_V är magnituden genom ett synligt filter, som är grönaktigt, m_B är magnituden genom ett blått filter, m_pg är magnituden för en fotografisk plåt, etc.). + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-celestrongps.1.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-celestrongps.1.docbook new file mode 100644 index 00000000000..554ea3527f3 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-celestrongps.1.docbook @@ -0,0 +1,130 @@ + + +]> + + + +KDE användarhandbok + Ben Burton bab@debian.org +25:e maj, 2005 K-skrivbordsmiljön + + +celestrongps +1 + + + +celestrongps +Celestrong GPS drivrutin för INDI-teleskopstyrning + + + +celestrongps + + + +Beskrivning +&kstars; låter dig ställa in och styra astronomiska instrument som teleskop och fokuseringsutrustningar via INDI-protokollet. celestrongps är en drivrutin för att stödja vissa typer av extern hårdvara. +Drivrutinen är inte avsedd att köras direkt. Istället ska du använda &kstars; för att ställa in och styra dina astronomiska instrument. De flesta åtgärder kan hittas under menyn Enheter i &kstars;. +&kstars; startar INDI-servern internt, och INDI-servern startar i sin tur den här drivrutinen. +Mycket mer detaljerad information finns i &kstars;s handbok som beskrivs nedan. +&kstars; är ett grafiskt skrivbordsplanetarium för &kde; och utgör en del av &kde;:s officiella utbildningsmodul. + + + +Väljare + + +Skriv mer detaljerad utmatning på standardfelutmatningen + + + + + + +Se också +indiserver(1), kstars(1) + +Mer detaljerad användardokumentation är tillgänglig med help:/kstars (skriv antingen in webbadressen i &konqueror;, eller kör khelpcenter help:/kstars). + +Det finns också ytterligare information tillgänglig på webbsidan för &kde;:s utbildningsprojekt. + + + +Upphovsmän +celestrongps är skrivet av &Jasem.Mutlaq; + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-fliccd.1.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-fliccd.1.docbook new file mode 100644 index 00000000000..caa3e10ac90 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-fliccd.1.docbook @@ -0,0 +1,141 @@ + + +]> + + + +KDE användarhandbok + Ben Burton bab@debian.org +25:e maj, 2005 K-skrivbordsmiljön + + +fliccd +1 + + + +fliccd +Finger Lakes Instruments CCD drivrutin för INDI-teleskopstyrning + + + +fliccd + + + +Beskrivning +&kstars; låter dig ställa in och styra astronomiska instrument som teleskop och fokuseringsutrustningar via INDI-protokollet. fliccd är en drivrutin för att stödja vissa typer av extern hårdvara. +Drivrutinen är inte avsedd att köras direkt. Istället ska du använda &kstars; för att ställa in och styra dina astronomiska instrument. De flesta åtgärder kan hittas under menyn Enheter i &kstars;. +&kstars; startar INDI-servern internt, och INDI-servern startar i sin tur den här drivrutinen. +Mycket mer detaljerad information finns i &kstars;s handbok som beskrivs nedan. +&kstars; är ett grafiskt skrivbordsplanetarium för &kde; och utgör en del av &kde;:s officiella utbildningsmodul. + + + +Väljare + + +Skriv mer detaljerad utmatning på standardfelutmatningen + + + + + + +Se också +indiserver(1), kstars(1) + +Mer detaljerad användardokumentation är tillgänglig med help:/kstars (skriv antingen in webbadressen i &konqueror;, eller kör khelpcenter help:/kstars). + +Det finns också ytterligare information tillgänglig på webbsidan för &kde;:s utbildningsprojekt. + + + +Upphovsmän +fliccd är skrivet av &Jasem.Mutlaq; +Den här manualsidan är baserad på den skriven för Debian av BenBurton bab@debian.org + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-indiserver.1.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-indiserver.1.docbook new file mode 100644 index 00000000000..1030030bee6 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-indiserver.1.docbook @@ -0,0 +1,277 @@ + + +]> + + + +KDE användarhandbok + Ben Burton bab@debian.org +25:e maj, 2005 K-skrivbordsmiljön + + +indiserver +1 + + + +indiserver +INDI-server för teleskopstyrning av Kstars + + + +indiserver + + + +Beskrivning +&kstars; låter dig ställa in och styra astronomiska instrument som teleskop och fokuseringsutrustningar via INDI-protokollet. indiserver är en server som befinner sig mellan &kstars; användargränssnitt och hårdvarudrivrutinerna på låg nivå. +INDI-servern är en nätverksserver, och antingen lokala eller fjärrklienter kan ansluta till den för att styra astronomiska instrument. INDI-servern måste köra på datorn som är fysiskt ansluten till de astronomiska instrumenten. +Det finns oftast inget behov av att köra INDI-servern direkt. Genom att använda &kstars;s enhetshantering kan du ställa in astronomiska instrument och starta eller stoppa INDI-servern inne i &kstars;. +Mycket mer detaljerad information finns i &kstars;s handbok som beskrivs nedan. +&kstars; är ett grafiskt skrivbordsplanetarium för &kde; och utgör en del av &kde;:s officiella utbildningsmodul. + + + + +Väljare + + + +Alternativ IP-port. Förvalt värde är 7624. + + + + +Maximalt antal försök att starta om i händelse av problem. Förvalt värde är 2. + + + + +Var mer detaljerad med utmatning på standardfelutmatningen. + + + + +Namnen på INDI-drivrutiner att köra. +För närvarande tillgängliga är: + +celestrongps (Celestron GPS) +fliccd (Finger Lakes Instruments CCD) +lx200_16 (LX200 16") + +lx200autostar (LX200 Autostar) + +lx200classic (LX200 Classic) + +lx200generic (LX200 Generic) + +lx200gps (LX200 GPS) + +temma (Temma Takahashi) + +v4ldriver (Video4Linux generell drivrutin) + +v4lphilips (Philips webbkamera) + + + + + + + + + +Se också + +celestrongps(1), fliccd(1), lx200_16(1), lx200autostar(1), lx200classic(1), lx200generic(1), lx200gps(1), kstars(1), temma(1), v4ldriver(1), v4lphilips(1) + +Mer detaljerad användardokumentation är tillgänglig med help:/kstars (skriv antingen in webbadressen i &konqueror;, eller kör khelpcenter help:/kstars). + + + +Exempel +För att starta en INDI-server som kör en LX200 GPS drivrutin, och lyssnar efter anslutningar på porten 8000: +indiserver 8000 lx200gps + + +Upphovsmän + +Den här manualsidan är baserad på den skriven för Debian av BenBurton bab@debian.org + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200_16.1.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200_16.1.docbook new file mode 100644 index 00000000000..9abc45f1960 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200_16.1.docbook @@ -0,0 +1,140 @@ + + +]> + + + +KDE användarhandbok + Ben Burton bab@debian.org +25:e maj, 2005 K-skrivbordsmiljön + + +lx200_16 +1 + + + +lx200_16 +LX200 16" drivrutin för INDI-teleskopstyrning + + + +lx200_16 + + + +Beskrivning +&kstars; låter dig ställa in och styra astronomiska instrument som teleskop och fokuseringsutrustningar via INDI-protokollet. lx200_16 är en drivrutin för att stödja vissa typer av extern hårdvara. +Drivrutinen är inte avsedd att köras direkt. Istället ska du använda &kstars; för att ställa in och styra dina astronomiska instrument. De flesta åtgärder kan hittas under menyn Enheter i &kstars;. +&kstars; startar INDI-servern internt, och INDI-servern startar i sin tur den här drivrutinen. +Mycket mer detaljerad information finns i &kstars;s handbok som beskrivs nedan. +&kstars; är ett grafiskt skrivbordsplanetarium för &kde; och utgör en del av &kde;:s officiella utbildningsmodul. + + + +Väljare + + +Skriv mer detaljerad utmatning på standardfelutmatningen + + + + + + +Se också +indiserver(1), kstars(1) + +Mer detaljerad användardokumentation är tillgänglig med help:/kstars (skriv antingen in webbadressen i &konqueror;, eller kör khelpcenter help:/kstars). + +Det finns också ytterligare information tillgänglig på webbsidan för &kde;:s utbildningsprojekt. + + + +Upphovsmän +lx200_16 är skrivet av &Jasem.Mutlaq; +Den här manualsidan är baserad på den skriven för Debian av BenBurton bab@debian.org + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200autostar.1.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200autostar.1.docbook new file mode 100644 index 00000000000..3163a169c54 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200autostar.1.docbook @@ -0,0 +1,140 @@ + + +]> + + + +KDE användarhandbok + Ben Burton bab@debian.org +25:e maj, 2005 K-skrivbordsmiljön + + +lx200autostar +1 + + + +lx200autostar +LX200 Autostar drivrutin för INDI-teleskopstyrning + + + +lx200autostar + + + +Beskrivning +&kstars; låter dig ställa in och styra astronomiska instrument som teleskop och fokuseringsutrustningar via INDI-protokollet. lx200autostar är en drivrutin för att stödja vissa typer av extern hårdvara. +Drivrutinen är inte avsedd att köras direkt. Istället ska du använda &kstars; för att ställa in och styra dina astronomiska instrument. De flesta åtgärder kan hittas under menyn Enheter i &kstars;. +&kstars; startar INDI-servern internt, och INDI-servern startar i sin tur den här drivrutinen. +Mycket mer detaljerad information finns i &kstars;s handbok som beskrivs nedan. +&kstars; är ett grafiskt skrivbordsplanetarium för &kde; och utgör en del av &kde;:s officiella utbildningsmodul. + + + +Väljare + + +Skriv mer detaljerad utmatning på standardfelutmatningen + + + + + + +Se också +indiserver(1), kstars(1) + +Mer detaljerad användardokumentation är tillgänglig med help:/kstars (skriv antingen in webbadressen i &konqueror;, eller kör khelpcenter help:/kstars). + +Det finns också ytterligare information tillgänglig på webbsidan för &kde;:s utbildningsprojekt. + + + +Upphovsmän +lx200autostar är skrivet av &Jasem.Mutlaq; +Den här manualsidan är baserad på den skriven för Debian av BenBurton bab@debian.org + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200classic.1.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200classic.1.docbook new file mode 100644 index 00000000000..61a663652e9 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200classic.1.docbook @@ -0,0 +1,140 @@ + + +]> + + + +KDE användarhandbok + Ben Burton bab@debian.org +25:e maj, 2005 K-skrivbordsmiljön + + +lx200classic +1 + + + +lx200classic +LX200 Classic drivrutin för INDI-teleskopstyrning + + + +lx200classic + + + +Beskrivning +&kstars; låter dig ställa in och styra astronomiska instrument som teleskop och fokuseringsutrustningar via INDI-protokollet. lx200classic är en drivrutin för att stödja vissa typer av extern hårdvara. +Drivrutinen är inte avsedd att köras direkt. Istället ska du använda &kstars; för att ställa in och styra dina astronomiska instrument. De flesta åtgärder kan hittas under menyn Enheter i &kstars;. +&kstars; startar INDI-servern internt, och INDI-servern startar i sin tur den här drivrutinen. +Mycket mer detaljerad information finns i &kstars;s handbok som beskrivs nedan. +&kstars; är ett grafiskt skrivbordsplanetarium för &kde; och utgör en del av &kde;:s officiella utbildningsmodul. + + + +Väljare + + +Skriv mer detaljerad utmatning på standardfelutmatningen + + + + + + +Se också +indiserver(1), kstars(1) + +Mer detaljerad användardokumentation är tillgänglig med help:/kstars (skriv antingen in webbadressen i &konqueror;, eller kör khelpcenter help:/kstars). + +Det finns också ytterligare information tillgänglig på webbsidan för &kde;:s utbildningsprojekt. + + + +Upphovsmän +lx200classic är skrivet av &Jasem.Mutlaq; +Den här manualsidan är baserad på den skriven för Debian av BenBurton bab@debian.org + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200generic.1.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200generic.1.docbook new file mode 100644 index 00000000000..9cf1d8ba2a0 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-lx200generic.1.docbook @@ -0,0 +1,140 @@ + + +]> + + + +KDE användarhandbok + Ben Burton bab@debian.org +25:e maj, 2005 K-skrivbordsmiljön + + +lx200gps +1 + + + +lx200gps +LX200 GPS drivrutin för INDI-teleskopstyrning + + + +lx200gps + + + +Beskrivning +&kstars; låter dig ställa in och styra astronomiska instrument som teleskop och fokuseringsutrustningar via INDI-protokollet. lx200gps är en drivrutin för att stödja vissa typer av extern hårdvara. +Drivrutinen är inte avsedd att köras direkt. Istället ska du använda &kstars; för att ställa in och styra dina astronomiska instrument. De flesta åtgärder kan hittas under menyn Enheter i &kstars;. +&kstars; startar INDI-servern internt, och INDI-servern startar i sin tur den här drivrutinen. +Mycket mer detaljerad information finns i &kstars;s handbok som beskrivs nedan. +&kstars; är ett grafiskt skrivbordsplanetarium för &kde; och utgör en del av &kde;:s officiella utbildningsmodul. + + + +Väljare + + +Skriv mer detaljerad utmatning på standardfelutmatningen + + + + + + +Se också +indiserver(1), kstars(1) + +Mer detaljerad användardokumentation är tillgänglig med help:/kstars (skriv antingen in webbadressen i &konqueror;, eller kör khelpcenter help:/kstars). + +Det finns också ytterligare information tillgänglig på webbsidan för &kde;:s utbildningsprojekt. + + + +Upphovsmän +lx200gps är skrivet av &Jasem.Mutlaq; +Den här manualsidan är baserad på den skriven för Debian av BenBurton bab@debian.org + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-temma.1.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-temma.1.docbook new file mode 100644 index 00000000000..4e84e255481 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-temma.1.docbook @@ -0,0 +1,140 @@ + + +]> + + + +KDE användarhandbok + Ben Burton bab@debian.org +25:e maj, 2005 K-skrivbordsmiljön + + +temma +1 + + + +temma +Temma Takahashi drivrutin för INDI-teleskopstyrning + + + +temma + + + +Beskrivning +&kstars; låter dig ställa in och styra astronomiska instrument som teleskop och fokuseringsutrustningar via INDI-protokollet. temma är en drivrutin för att stödja vissa typer av extern hårdvara. +Drivrutinen är inte avsedd att köras direkt. Istället ska du använda &kstars; för att ställa in och styra dina astronomiska instrument. De flesta åtgärder kan hittas under menyn Enheter i &kstars;. +&kstars; startar INDI-servern internt, och INDI-servern startar i sin tur den här drivrutinen. +Mycket mer detaljerad information finns i &kstars;s handbok som beskrivs nedan. +&kstars; är ett grafiskt skrivbordsplanetarium för &kde; och utgör en del av &kde;:s officiella utbildningsmodul. + + + +Väljare + + +Skriv mer detaljerad utmatning på standardfelutmatningen + + + + + + +Se också +indiserver(1), kstars(1) + +Mer detaljerad användardokumentation är tillgänglig med help:/kstars (skriv antingen in webbadressen i &konqueror;, eller kör khelpcenter help:/kstars). + +Det finns också ytterligare information tillgänglig på webbsidan för &kde;:s utbildningsprojekt. + + + +Upphovsmän +temma är skrivet av &Jasem.Mutlaq; +Den här manualsidan är baserad på den skriven för Debian av BenBurton bab@debian.org + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-v4ldriver.1.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-v4ldriver.1.docbook new file mode 100644 index 00000000000..62827bdd26c --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-v4ldriver.1.docbook @@ -0,0 +1,140 @@ + + +]> + + + +KDE användarhandbok + Ben Burton bab@debian.org +25:e maj, 2005 K-skrivbordsmiljön + + +v4ldriver +1 + + + +v4ldriver +Video4Linux generell drivrutin för INDI-teleskopstyrning + + + +v4ldriver + + + +Beskrivning +&kstars; låter dig ställa in och styra astronomiska instrument som teleskop och fokuseringsutrustningar via INDI-protokollet. v4ldriver är en drivrutin för att stödja vissa typer av extern hårdvara. +Drivrutinen är inte avsedd att köras direkt. Istället ska du använda &kstars; för att ställa in och styra dina astronomiska instrument. De flesta åtgärder kan hittas under menyn Enheter i &kstars;. +&kstars; startar INDI-servern internt, och INDI-servern startar i sin tur den här drivrutinen. +Mycket mer detaljerad information finns i &kstars;s handbok som beskrivs nedan. +&kstars; är ett grafiskt skrivbordsplanetarium för &kde; och utgör en del av &kde;:s officiella utbildningsmodul. + + + +Väljare + + +Skriv mer detaljerad utmatning på standardfelutmatningen + + + + + + +Se också +indiserver(1), kstars(1) + +Mer detaljerad användardokumentation är tillgänglig med help:/kstars (skriv antingen in webbadressen i &konqueror;, eller kör khelpcenter help:/kstars). + +Det finns också ytterligare information tillgänglig på webbsidan för &kde;:s utbildningsprojekt. + + + +Upphovsmän +v4ldriver är skrivet av &Jasem.Mutlaq; +Den här manualsidan är baserad på den skriven för Debian av BenBurton bab@debian.org + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-v4lphilips.1.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-v4lphilips.1.docbook new file mode 100644 index 00000000000..8f5513d47f0 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/man-v4lphilips.1.docbook @@ -0,0 +1,141 @@ + + +]> + + + +KDE användarhandbok + Ben Burton bab@debian.org +25:e maj, 2005 K-skrivbordsmiljön + + +v4lphilips +1 + + + +v4lphilips +Video4Linux drivrutin för Philips webbkamera för INDI-teleskopstyrning + + + +v4lphilips + + + +Beskrivning +&kstars; låter dig ställa in och styra astronomiska instrument som teleskop och fokuseringsutrustningar via INDI-protokollet. v4lphilips är en drivrutin för att stödja vissa typer av extern hårdvara. +Drivrutinen är inte avsedd att köras direkt. Istället ska du använda &kstars; för att ställa in och styra dina astronomiska instrument. De flesta åtgärder kan hittas under menyn Enheter i &kstars;. +&kstars; startar INDI-servern internt, och INDI-servern startar i sin tur den här drivrutinen. +Mycket mer detaljerad information finns i &kstars;s handbok som beskrivs nedan. +&kstars; är ett grafiskt skrivbordsplanetarium för &kde; och utgör en del av &kde;:s officiella utbildningsmodul. + + + +Väljare + + +Skriv mer detaljerad utmatning på standardfelutmatningen + + + + + + +Se också +indiserver(1), kstars(1) + +Mer detaljerad användardokumentation är tillgänglig med help:/kstars (skriv antingen in webbadressen i &konqueror;, eller kör khelpcenter help:/kstars). + +Det finns också ytterligare information tillgänglig på webbsidan för &kde;:s utbildningsprojekt. + + + +Upphovsmän +v4lphilips är skrivet av &Jasem.Mutlaq; +Den här manualsidan är baserad på den skriven för Debian av BenBurton bab@debian.org + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/meridian.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/meridian.docbook new file mode 100644 index 00000000000..71c9e585a41 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/meridian.docbook @@ -0,0 +1,41 @@ + + +Jason Harris + +Den lokala meridianen +Den lokala meridianen +Timvinkel Himmelssfären +Meridianen är en tänkt storcirkel på himmelssfären som är vinkelrät mot den lokala horisonten. Den passerar genom den norra punkten på horisonten, genom himmelspolen, upp till zenit, och genom södra punkten på horisonten. Eftersom den är fast i den lokala horisonten, verkar stjärnor driva förbi den lokala meridianen när jorden snurrar. Man kan använda rektascensionen och den lokala sideriska tiden för att avgöra när de korsar den lokala meridianen (se timvinkel). + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/newfov.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/newfov.png new file mode 100644 index 00000000000..c6010540c55 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/newfov.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/observinglist.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/observinglist.docbook new file mode 100644 index 00000000000..680db564a54 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/observinglist.docbook @@ -0,0 +1,93 @@ + +Verktyg med observationslista +Verktyg +Verktyg med observationslista + + + +Verktyget med observationslista + + + + + + Verktyg med observationslista + + + + +Syftet med observationslistan är att tillhandahålla en bekväm möjlighet att komma åt några vanliga funktioner för en lista med objekt som du har valt. Objekt läggs till i listan genom att använda alternativet Lägg till i lista i den sammanhangsberoende menyn, eller genom att helt enkelt trycka på tangenten O för att lägga till objektet som för närvarande är markerat. +Objekt i listan kan sorteras enligt vilken som helst av datakolumnerna (Namn, Rektascension, Deklination, Magnitud och Typ). För att utföra en åtgärd med ett objekt, markera det i listan och tryck därefter på en av åtgärdsknapparna längst upp i fönstret. Vissa åtgärder kan utföras när flera objekt är markerad, andra fungerar bara när ett objekt är markerat. De tillgängliga åtgärderna är: + +Centrera + +Centrera skärmen på det markerade objektet, och börja följa det. + + + + +Teleskop + +Peka teleskopet på det markerade objektet. + + + + +Elevation mot tid + +Öppna verktyget för elevation mot tid, med markerade objekt inladdade. + + + + +Detaljinformation + +Öppna detaljinformationsfönstret för det markerade objektet. + + + + +Ta bort + +Ta bort markerade objekt från observationslistan. + + + + + + + +Observationslistan är en ny funktion och är fortfarande under utveckling. Vi planerar att lägga till fler funktioner, som att lägga till objekt i listan genom att välja ett område på himlen, och möjlighet att spara observationslistor på disk. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/observinglist.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/observinglist.png new file mode 100644 index 00000000000..7ad58582cb7 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/observinglist.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/parallax.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/parallax.docbook new file mode 100644 index 00000000000..284b5b67b9f --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/parallax.docbook @@ -0,0 +1,62 @@ + + +James Lindenschmidt + +Parallax +Parallax +Astronomisk enhetParallax +ParsekParallax + Parallax är den skenbara ändring av ett observerat objekts position som orsakas av ändringen i observatörens position. Håll till exempel din hand framför dig på armlängds avstånd, och observera ett objekt på andra sidan rummet bakom din hand. Luta nu huvudet mot höger axel, och handen syns till vänster om det avlägsna objektet. Luta huvudet mot vänster axel, och handen verkar flyttas till höger om det avlägsna objektet. + Eftersom jorden går i en bana runt solen, så observerar vi himlen från en position i rymden som hela tiden flyttar sig. Därför bör vi förvänta oss att se en årlig parallax, där positionerna för näraliggande objekt verkar vagga fram och tillbaka orsakat av vår förflyttning runt solen. Det här sker också, men avstånden även till de närmsta stjärnorna är så stort att man måste göra noggranna observationer med ett teleskop för att upptäcka detDe gamla grekiska astronomerna kände till parallaxen, men eftersom de inte kunde observera en årlig parallax, drog de slutsatsen att jorden inte kunde röra sig runt solen. Vad de inte insåg var att stjärnorna är miljontals gånger längre bort än solen, så att parallaxeffekten är omöjlig att se med blotta ögat.. + Moderna teleskop gör det möjligt för astronomer att använda den årliga parallaxen för att mäta avståndet till närliggande stjärnor, med triangulering. Astronomerna mäter noga positionen hos stjärnorna vid två datum, som ligger sex månader från varandra. Ju närmare stjärnan är till solen, desto större är den skenbara avvikelsen i position mellan de två datumen. + Under sexmånadersperioden har jorden förflyttat sig genom halva sin bana runt solen. Under tiden har dess position ändrats med 2 astronomiska enheter (förkortat AU. 1 AU är avståndet från jorden till solen, eller ungefär 150 miljoner kilometer). Det låter som ett verkligt långt avstånd, men till och med stjärnan som är närmast solen (alfa Centauri) är ungefär 40 biljoner kilometer bort. Därför är den årliga parallaxen mycket liten, typiskt mindre än en bågsekund, vilket är bara 1/3600 av en grad. Ett praktiskt avståndsmått för närliggande stjärnor är parsek, vilket är en förkortning av "parallaxbågsekund". En parsek är avståndet som en stjärna skulle ha om den observerade parallaxvinkeln var en bågsekund. Det är lika med 3,26 ljusår, eller 31 biljoner kilometerAstronomer tycker så bra om den här enheten att de nu använder kiloparsek för att mäta avstånd med galaktisk skala, och Megaparsek för att mäta intergalaktiska avstånd, även om avstånden är alltför stora för att ha en verklig, observerbar, parallax. Andra metoder krävs för att kunna avgöra dessa avstånd. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/popup.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/popup.png new file mode 100644 index 00000000000..bcf6efe888a Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/popup.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/precession.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/precession.docbook new file mode 100644 index 00000000000..b78ee6ed70b --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/precession.docbook @@ -0,0 +1,56 @@ + + +Jason Harris + +Precession +Precession + +Precession är den gradvisa ändringen i riktning för jordens rotationsaxel. Rotationsaxeln spårar en kon, som fullbordar en hel omkrets på 26.000 år. Om du någonsin har snurrat en topp eller en fyrsidig snurra, så är toppens vaggande rörelse när den snurrar precession. Eftersom riktningen på jordens rotationsaxel ändras, så ändras platserna för himmelspolerna. Anledningen till jordens precession är komplicerad. Jorden är inte ett perfekt klot, utan den är något tillplattad, vilket betyder att storcirkeln vid ekvatorn är längre än en storcirkelmeridian som passerar genom polerna. Dessutom befinner sig månen och solen utanför jordens ekvatorialplan. Som resultat orsakar månens och solens dragningskraft ett svagt vridmoment, förutom en linjär kraft, på den tillplattade jorden. Det här vridmomentet på den snurrande jorden leder till precessionsrörelsen. + +Övning: +Precession ses lättast genom att observera himmelspolen. För att hitta polen, byt först till ekvatoriella koordinater i fönstret Anpassa &kstars;, och håll sedan nere uppåtpilen till skärmen slutar panorera. Deklinationen som visas i mitten på informationsraden ska vara +90 grader, och den ljusstarka polstjärnan ska vara nästan mitt på skärmen. Försök att svepa med vänster och höger piltangent. Observera att himlen verkar rotera runt polen. Vi demonstrerar nu precession genom att ändra datum till ett mycket avlägset år, och observerar att platsen för himmelspolen inte längre är i närheten av polstjärnan. Öppna fönstret Ställ in tid (&Ctrl;S), och sätt datumet till år 8000 (för närvarande kan inte &kstars; hantera datum som är mycket avlägsnare än det här, men datumet är tillräckligt för vårt syfte). Observera att himlen nu är centrerad runt en punkt mellan stjärnbilderna Svanen och Cepheus. Verifiera att detta verkligen är polen genom att svepa åt vänster och höger: Himlen roterar runt den här punkten. År 8000 kommer inte den norra himmelspolen vara i närheten av polstjärnan. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/quicktour.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/quicktour.docbook new file mode 100644 index 00000000000..7bad744c451 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/quicktour.docbook @@ -0,0 +1,425 @@ + +En snabbtur genom &kstars; + +Det här kapitlet introducerar många av de viktiga funktionerna i &kstars;, med en guidad tur. + + +Här är en skärmbild av &kstars; huvudfönster: + + + + + + Huvudfönster + + + + +Skärmbilden ovan visar en typisk vy från programmet Kstars. Du kan se himlen centrerad på Betelgeuse, den starkaste stjärnan i stjärnbilden Orion. Orion har just gått upp ovanför den östra horisonten. Stjärnor visas med realistiska färger och relativ ljusstyrka. Om du tittar noga, kan du också se månen nära fönstrets vänstra kant. I tre av hörnen på himmelsfönstret finns textrader på skärmen som visar information om nuvarande tid och datum (LT; 06:44:58 2004-06-20), nuvarande geografisk plats (Tucson, Arizona, USA), och nuvarande objekt på skärmens centrum (Fokuserad på: Betelgeuse (alpha Orionis)). Ovanför himmelsfönstret finns två verktygsrader. Huvudverktygsraden innehåller genvägar för menyfunktioner, samt en tidsstegskomponent som styr hur snabbt simuleringsklockan går. Vyverktygsraden innehåller knappar som låter dig visa eller gömma olika sorters objekt på himlen. Det finns en statusrad längst ner i fönstret, som visar namnet på alla objekt som du klickar på, och himmelskoordinaterna (både rektascension/deklination och azimut/elevation) för muspekaren. + + +Inställningsguiden + +Inställningsguide Första gången du kör Kstars, visas en inställningsguide, som låter dig enkelt ställa in din geografiska plats och ladda ner några ytterligare datafiler. Du kan trycka på knappen Slutför när som helst för att avsluta inställningsguiden. + +Den första sidan i inställningsguiden låter dig välja geografisk plats vid start, genom att välja från listan med de mer än 2500 kända platserna till höger i fönstret. Listan med platser kan filtreras för att motsvara texten du skriver in i redigeringsrutorna Stad, Region och Land. Om din önskade plats inte finns med i listan, kan du tillfälligt välja en stad i närheten. Senare kan du lägga till din exakta plats för hand med verktyget Ange geografisk plats. Så fort du har valt en geografisk plats vid start, tryck på knappen Nästa. + +Den andra sidan i inställningsguiden låter dig ladda ner ytterligare data som inte ingår i &kstars;s standarddistribution. Tryck helt enkelt på knappen Ladda ner ytterligare data för att visa verktyget Hämta heta nyheter. När du är klar, tryck på knappen Slutför i inställningsguiden för att börja utforska &kstars;. + + +Verktyget Ladda ner ytterligare data är bara tillgängligt om du har installerat KDE 3.3.x. + + + + +Ta en titt runt omkring + +Navigeringskontroll +Grundläggande +När vi nu har ställt in tiden och platsen, låt oss ta en titt runt omkring. Du kan panorera skärmen med piltangenterna. Om du håller nere skifttangenten innan panorering, ökas panoreringshastigheten. Skärmen kan också panoreras genom att klicka och dra med musen. Observera att alla objekt visas inte medan skärmen panorerar. Det görs för att minska CPU-lasten för att beräkna objektens positioner igen, och gör panoreringen jämnare (du kan ställa in vad som göms under panorering i fönstret Anpassa &kstars;). Det finns sju sätt att ändra skärmens förstoring (eller zoomnivå): + + + + Använd tangenterna + och - + + + Tryck på knapparna för att zooma in/ut i verktygsraden + + + Välj Zooma In/Zooma ut i menyn Visa + + + Välj Zooma till vinkelstorlek... i menyn Visa. Det låter dig ange synfältsvinkeln för skärmen i grader. + + + Använd hjulet på musen + + + Dra musen uppåt eller neråt med mittenknappen nertryckt. + + + Håll nere &Ctrl; medan musen dras. Det låter dig definiera en rektangel på skärmen. När du släpper musknappen, zoomas skärmen för att motsvara rektangeln. + + + + Observera att när du zoomar in, kan du se svagare stjärnor än vid lägre zoomningsgrader. + +Zooma ut tills du kan se en grön kurva. Det här representerar din lokala horisont. Om du inte har ändrat &kstars; inställning, är skärmen helt grön under horisonten, vilket representerar fasta marken på jorden. En vit kurva visas också, som representerar himmelsekvatorn (en tänkt linje som delar himlen i norra och södra halvkloten). En mörkare kurva, som representerar ekliptikan, vägen som solen verkar följa över himlen under året, visas också. Solen finns alltid någonstans längs ekliptikan, och planeterna är aldrig långt borta från den. + + + +Objekt på himlen + +Objekt på himlen +Översikt +&kstars; visar tusentals himmelsobjekt: stjärnor, planeter, kometer, asteroider, kluster, nebulosor och galaxer. Du kan påverka visade objekt genom att utföra åtgärder med dem eller skaffa mer information om dem. Genom att klicka på ett objekt identifieras det i statusraden, och genom att helt enkelt hålla musen stilla över ett objekt läggs en tillfällig beteckning till på kartan. Ett dubbelklick centrerar skärmen på objektet och börjar följa det (så att det förblir centrerat allteftersom tiden går). Genom att högerklicka på ett objekt, visas objektets sammanhangsberoende meny som tillhandahåller fler alternativ. + + +Objektens menyer +ObjektmenyExempel + +Här är ett exempel på menyn som visas med högerklick, för Orionnebulosan: + + +Objektmeny för M 42 + + + + + + Objektmeny för M 42 + + + + +Utseendet hos objektmenyn beror till en del på vilken sorts objekt som högerklickas, men den grundläggande strukturen visas nedan. Du kan få mer detaljerad information om objektmenyn. + +Den övre delen innehåller informationstext (som inte kan markeras). De en till tre översta raderna visar objektets namn och objekttyp. De tre följande raderna visar objektets uppgångs-, övergångs- och nergångstider. Om uppgångs- och nergångstiderna anger "Polär bana", betyder det att objektet alltid är ovanför horisonten för aktuell plats. +Delen i mitten innehåller alternativ för att utföra åtgärder med objektet, som Centrera och följ, Detaljinformation... och Lägg till beteckning. Se beskrivningen av menyn för en fullständig lista och beskrivning av varje alternativ. + +Objekt på himlen +Internetlänkar +Objektmeny +Den nedre delen innehåller länkar till bilder och/eller informativa webbsidor om det valda objektet. Om du känner till ytterligare webbadresser med information eller en bild av objektet, kan du lägga till en egen länk i objektmenyn med alternativet Lägg till länk.... + + + +Söka objekt +Verktyget för att söka objekt +Objekt på himlen +Söka enligt namn +Du kan söka efter namngivna objekt med verktyget Sök objekt, som kan öppnas genom att klicka på ikonen sök i verktygsraden, genom att välja Sök objekt... i menyn Pekning, eller genom att trycka på &Ctrl;F. Fönstret Sök objekt visas nedan: +Fönstret Sök objekt + + + + + + Fönstret Sök objekt + + + + + +Fönstret listar alla namngivna objekt som &kstars; känner till. Många objekt listas bara med sitt katalognamn (till exempel NGC 3077), men vissa listas med ett vanligt namn (till exempel Virvelgalaxen). Du kan filtrera listan enligt namn eller typ av objekt. För att filtrera enligt namn, skriv in text i redigeringsrutan längst upp i fönstret. Listan innehåller då bara namn som börjar med texten. För att filtrera enligt typ, välj en typ i kombinationsrutan längst ner i fönstret. För att centrera skärmen på ett objekt, markera det önskade objektet i listan och tryck på Ok. Observera att om objektet finns under horisonten, varnar programmet dig, och du kanske inte ser något annat än marken. (Du kan göra marken osynlig i fönstret Visningsinställningar, eller genom att trycka på knappen Mark i vyverktygsraden). + + + +Centrera och följa +Objekt på himlen +Följning +&kstars; börjar automatiskt följa ett objekt så fort något centreras på skärmen, antingen genom att använda fönstret Sök objekt, genom att dubbelklicka på ett objekt eller genom att välja Centrera och följ i menyn som visas med höger musknapp. Du kan avbryta följning genom att panorera skärmen, genom att trycka på låsikonen i verktygsraden eller genom att välja Följ objekt i menyn Pekning. + + + +Banspår +Tillagd till centrerat objekt + +När &kstars; följer en kropp i solsystemet, läggs automatiskt ett banspår till, som visar kroppens väg över himlen. Du måste troligen ändra klockans tidssteg till ett stort värde (som 1 dag) för att se spåret. + + + + +Tangentbordsåtgärder +Objekt på himlen +Tangentbordsåtgärder +När du klickar på ett av kartans objekt, blir det markerat objekt, och dess namn identifieras i statusraden. Det finns ett antal snabbtangentkommandon som använder sig av det markerade objektet. + +C + +Centrera och följ det markerade objektet + + + + +D + +Visa informationsfönstret för det markerade objektet + + + + +L + +Växla en synligt namnbeteckning för det markerade objektet + + + + +O + +Lägg till det markerade objektet i observationslistan. + + + + +T + +Växla en synlig kurva på himlen, som visar objektets väg över himlen (gäller bara kroppar i solsystemet) + + + + + + + +Genom att hålla nere tangenten Alt, kan du utföra åtgärderna med det centrerade objektet istället för det markerade. + + + + + +Turens slut +Det här avslutar turen genom &kstars;, även om vi bara har skrapat på ytan av tillgängliga funktioner. &kstars; innehåller många användbara astronomiverktyg, det kan direkt styra ditt teleskop, och det erbjuder en stor mängd alternativ för inställning och anpassning. Dessutom innehåller den här handboken Astroinfo-projektet, en serie korta, sammanlänkade artiklar som förklarar några av de astrofysiska koncept som ligger bakom &kstars;. + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/retrograde.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/retrograde.docbook new file mode 100644 index 00000000000..610432c11b8 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/retrograde.docbook @@ -0,0 +1,31 @@ + + +John Cirillo + +Retrograd rörelse +Retrograd rörelse + + +Retrograd rörelse är en banrörelse för en kropp i motsatt riktning mot den som är normal för kroppar i rymden för ett givet system. När vi observerar himlen, förväntar vi oss att de flesta objekt verkar röra sig i en viss riktning när tiden går. Den skenbara rörelsen för de flesta kroppar på himlen är från öster till väster. Det är möjligt att ibland observera en kropp som rör sig från väster till öster, som en konstgjord satellit eller rymdskyttel med en östgående bana. Den här banan anses som en retrograd rörelse. Retrograd rörelse används oftast med avseende på rörelsen hos de yttre planeterna (Mars, Jupiter, Saturnus, och så vidare). Även om dessa planeter verkar röra sig från öster till väster varje natt, beroende på att jorden snurrar, driver de i själva verket sakta österut i förhållande till de stillastående stjärnorna, vilket kan observeras genom att notera positionen för planeterna under flera nätter i rad. Den här rörelsen är dock normal för dessa planeter, och anses inte vara retrograd rörelse. Eftersom jorden fullbordar sin bana på en kortare tid än de yttre planeterna, passerar vi då och då förbi en yttre planet, som en snabbare bil på en flerfilig motorväg. När detta inträffar verkar planeten som vi passerar först att stanna driften österut, och verkar sedan driva bakåt västerut. Det här är retrograd rörelse, eftersom den är i en riktning motsatt den typiska för planeter. Till sist, när jorden svänger förbi planeten i sin bana, verkar den återta sin normala drift från väster till öster under följande nätter. Den här typen av retrograd rörelse förbryllade de gamla grekiska astronomerna, och var en av orsakerna att de namngav de här kropparna planeter, som betyder vandrare på grekiska. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/screen1.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/screen1.png new file mode 100644 index 00000000000..bb40e24bd33 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/screen1.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/scriptbuilder.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/scriptbuilder.docbook new file mode 100644 index 00000000000..93ef34e21e8 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/scriptbuilder.docbook @@ -0,0 +1,475 @@ + +Verktyget Skriptbyggaren +Verktyg +Skriptbyggare + + +KDE-program kan styras externt från ett annat program, från en terminal, eller från ett skalskript med hjälp av protokollet för skrivbordskommunikation (Desktop COmmunication Protocol, DCOP). KStars utnyttjar den här funktionen för att tillåta att skapa skript med relativt komplicerade beteenden, som kan spelas upp när som helst. Detta kan till exempel användas för att skapa en demonstration i klassrummet för att illustrera astronomiska begrepp. +Problemet med DCOP-skript är att skriva dem är lite grand som programmering, och kan verka vara en skrämmande uppgift för de som saknar programmeringsvana. Skriptbyggaren tillhandahåller ett grafiskt gränssnitt där man kan peka och klicka för att skapa KStars DCOP-skript, vilket gör det mycket enkelt att skapa komplexa skript. + + +Introduktion till skriptbyggaren + +Innan förklaringen av hur skriptbyggaren används, följer en mycket kort inledning till alla grafiska komponenter: För mer information, använd funktionen "Vad är det här?". + + +Verktyget Skriptbyggare + + + + + + Verktyget Skriptbyggare + + + + +Skriptbyggaren visas i skärmbilden ovanför. Rutan till vänster är Aktuellt skript. Den visar listan med kommandon som utgör det aktuella arbetsskriptet. Rutan till höger är Funktionsbläddraren. Den visar listan med tillgängliga skriptfunktioner. Under funktionsbläddraren finns en liten ruta som visar kortfattad dokumentation av skriptfunktionen som är markerad i funktionsbläddraren. Panelen under rutan Aktuellt skript är rutan Funktionsargument. När en funktion är markerad i rutan Aktuellt skript, visar rutan objekt för att ange värden för alla argument som den markerade funktionen kräver. Längs fönstrets överkant finns en rad knappar som gäller skriptet som helhet. Från vänster till höger är de: Nytt skript, Öppna skript, Spara skript, Spara skript som... och Testa skript. Knapparnas funktion bör vara uppenbar, möjligen med undantag för den sista knappen. Genom att trycka på Testa skript, görs ett försök att köra aktuellt skript i KStars huvudfönster. Du bör flytta skriptbyggarens fönster ur vägen innan du trycker på knappen, så att du kan se resultatet. I fönstrets mitt finns en kolumn med knappar som hanterar individuella funktioner i skriptet. Uppifrån och ner är de: Lägg till funktion, Ta bort funktion, Kopiera funktion, Flytta upp och Flytta ner. Lägg till funktion lägger till funktionen som för närvarande är markerad i Funktionsbläddraren i rutan Aktuellt skript (du kan också lägga till en funktion genom att dubbelklicka på den). Övriga knappar hanterar funktionen som är markerad i rutan Aktuellt skript, genom att antingen ta bort den, duplicera den eller ändra dess position i det aktuella skriptet. + + + +Använda skriptbyggaren +För att illustrera hur skriptbyggaren används, presenterar vi ett kort handledningsexempel, där vi skapar ett skript som följer månen medan klockan går med accelererad hastighet. Om vi ska följa månen, måste vi först peka skärmen mot den. Funktionen lookToward används för att göra detta. Markera funktionen i funktionsbläddraren, och observera dokumentationen som visas i rutan under funktionsbläddraren. Tryck på knappen Lägg till funktion för att lägga till funktionen i rutan Aktuellt skript. Rutan Funktionsargument innehåller nu en kombinationsruta som heter Riktning. Detta är riktningen som skärmen ska peka. Kombinationsrutan innehåller bara kompassens kardinalpunkter, inte månen eller något annat objekt. Du kan antingen skriva in Moon i rutan för hand, eller trycka på knappen Objekt för att använda fönstret Sök objekt. Här kan du välja månen i listan med namngivna objekt. Observera att som vanligt aktiveras automatiskt följning vid centrering på ett objekt, så det finns inget behov av att lägga till funktionen setTracking efter lookToward. När vi nu har tagit hand om pekningen mot månen, vill vi som nästa steg få tiden att gå med en accelererad hastighet. Använd funktionen setClockScale för detta. Lägg till den i skriptet genom att dubbelklicka på den i funktionsbläddraren. Rutan Funktionsargument innehåller nu inställning av tidssteg för att ange önskat tidssteg för simulatorklockan. Ändra tidssteget till 3 timmar. Ja, nu har vi pekat på månen och accelererat klockan. Nu vill vi bara att skriptet ska vänta flera sekunder medan skärmen följer månen. Lägg till funktionen waitFor i skriptet, och använd panelen Funktionsargument för att ange att det ska vänta i 20 sekunder innan det fortsätter. För att avsluta, låt oss återställa klockans tidssteg till det normala värdet 1 sekund. Lägg till ytterligare ett anrop till setClockScale, och ställ in värdet 1 sek. I själva verket är vi inte riktigt klara än. Vi bör troligen försäkra oss om att skärmen använder ekvatoriella koordinater innan skriptet följer månen med ett accelererat tidssteg. Annars, om skärmen använder horisontella koordinater, roterar den mycket snabbt med stora vinklar när månen går upp eller går ner. Det kan vara mycket förvirrande, och kan undvikas genom att ställa in visningsalternativet UseAltAz till 0. För att ändra något visningsalternativ, använd funktionen changeViewOption. Lägg till funktionen i skriptet, och titta på rutan Funktionsargument. Där finns en kombinationsruta som innehåller en lista med alla alternativ som kan justeras av changeViewOption. Eftersom vi vet att vi vill använda alternativet UseAltAz, kunde vi helt enkelt välja det i kombinationsrutan. Listan är dock rätt lång, och det finns ingen förklaring av vad varje alternativ är till för. Därför kan det vara enklare att trycka på knappen Bläddringsträd, som visar ett fönster med en trädvy av tillgängliga alternativ, organiserade enligt ämne. Dessutom har varje alternativ en kort förklaring av vad det gör, och datatyp för alternativets värde. Vi hittar UseAltAz i kategorin Alternativ för himmelskartan. Markera bara alternativet och tryck på Ok, så väljes det i kombinationsrutan i rutan Funktionsargument. Till sist, ställ in värdet till 0 eller false. Ytterligare ett steg: Att ändra UseAltAz i slutet på skriptet gör ingen nytta. Vi måste ändra det innan någonting annat händer. Försäkra dig om att funktionen är markerad i rutan Aktuellt skript, och tryck på knappen Flytta upp till den är första funktionen. Nu när vi är klara med skriptet, bör vi spara det på disk. Tryck på knappen Spara skript. Då visas först ett fönster där du kan ange ett namn på skriptet, och fylla i ditt namn som författare. Skriv in Följa månen som namn, och ditt namn som författare, och tryck på Ok. Därefter ser du &kde;:s vanliga dialogruta för att spara en fil. Ange skriptets filnamn, och tryck på Ok för att spara det. Observera att om filnamnet inte slutar med .kstars, läggs ändelsen automatiskt till. Om du är nyfiken, kan du titta på skriptet med vilken texteditor som helst. När vi nu har ett fullständigt skript, kan vi köra det på ett antal olika sätt. Från en terminal kan du helt enkelt köra skriptet, under förutsättning att en instans av KStars för närvarande kör. Som ett alternativ kan du köra skriptet inne i KStars med alternativet Kör skript... i menyn Arkiv. + + + + Enhetsautomatisering med INDI + Enhetsschemaläggning och automatisering stöds för alla enheter som följer INDI. Du kan koordinera hur många enheter som helst för att utföra komplexa åtgärder med &kstars; skriptbyggare. Det kan åstadkommas genom att använda &kstars; INDI DCOP-gränssnitt. INDI DCOP-funktionerna kan delas upp i fem olika klasser. Det följande är en genomgång av funktionerna som stöds i Kstars och deras argument. Du rekommenderas att läsa igenom avsnittet INDI-koncept eftersom vi utnyttjar nyckelbegrepp från INDI i hela den här handledningen. + + Generella enhetsfunktioner: Funktioner för att upprätta eller stänga av enheter, etc. + + startINDI (QString deviceName, bool useLocal): Upprätta en INDI-enhet antingen i lokalläge eller serverläge. + shutdownINDI (QString deviceName): Stäng av en INDI-enhet. + switchINDI(QString deviceName, bool turnOn): Koppla upp eller koppla ner en INDI-enhet. + setINDIPort(QString deviceName, QString port): Ställ in INDI-enhetens anslutningsport. + setINDIAction(QString deviceName, QString action): Aktivera en INDI-åtgärd. Åtgärden kan vara vilket element som helst i en omställningsegenskap. + waitForINDIAction(QString deviceName, QString action): Gör paus i körning av skriptet till angiven åtgärdsegenskap returnerar med status Ok. + + + Teleskopfunktioner: Funktioner för att styra teleskoprörelser och status. + + setINDIScopeAction(QString deviceName, QString action): Ställ in teleskopets läge eller åtgärd. Tillgängliga alternativ är SLEW, TRACK, SYNC, PARK och ABORT. + setINDITargetCoord(QString deviceName, double RA, double DEC): Ställ in teleskopets JNow-målkoordinater till RA och DEC. + setINDITargetName(QString deviceName, QString objectName): Ställ in teleskopets JNow-målkoordinater till koordinaterna för objectName. Kstars slår upp objektnamnet i sin databas och hämtar RA och DEC när de har hittats. + setINDIGeoLocation(QString deviceName, double longitude, double latitude): Ställ in teleskopets geografiska plats till longitud och latitud som anges. Longituden mäts österut från Greenwich, i Storbritannien. Även om det är vanligt att använda negativa longituder för västra halvklotet, kräver dock INDI logitudvärden mellan 0 och 360 grader. Om du har en negativ longitud, addera helt enkelt 360 grader för att få värdet som INDI förväntar sig. Till exempel har Calgary i Kanada följande koordinater i &kstars;: Longitud -114 04 58 och latitud 51 02 58. Alltså skulle INDI behöva longituden 360 - 114,083 = 245,917 grader. + setINDIUTC(QString ddeviceName, QString UTCDateTime): Ställ in teleskopets UTC-tid med ISO 8601-format. Formatet är ÅÅÅÅ/MM/DDTTT:MM:SS.(t.ex. 2004-07-12T22:05:32). + + + Kamera/CCD-funktioner: Funktioner för att styra kamera/CCD-egenskaper och status. + + setINDICCDTemp(QString deviceName, int temp): Ställ in CCD-kretsens måltemperatur i grader Celsius. + setINDIFrameType(QString deviceName, QString type): Ställ in CCD-ramtyp. Tillgängliga alternativ är FRAME_LIGHT, FRAME_BIAS, FRAME_DARK och FRAME_FLAT. + startINDIExposure(QString deviceName, int timeout): Starta exponering med CCD eller kamera med längden som anges av timeout i sekunder. + + + Fokuseringsfunktioner: Funktioner för att styra fokuseringsenhetens rörelse och status. + + setINDIFocusSpeed(QString deviceName, QString action): Ange fokuseringsenhetens hastighet. Tillgängliga alternativ är FOCUS_HALT, FOCUS_SLOW, FOCUS_MEDIUM och FOCUS_FAST. + setINDIFocusTimeout(QString deviceName, int timeout): Ställ in tidsgränsen i sekunder för alla följande startINDIFocus-åtgärder. + startINDIFocus(QString deviceName, int focusDir): Flytta antingen fokuseringsenheten inåt (focusDir = 0) eller utåt (focusDir = 1). Åtgärdens hastighet och varaktighet anges av funktionerna setINDIFocusSpeed() och setINDIFocusTimeout(). + + + Filterfunktioner: Funktioner för att styra filterpositioner. + + setINDIFilterNum(QString deviceName, int filter_num): Ändra filterposition till filter_num. Användaren kan tilldela alias för filternummer i dialogrutan Anpassa INDI under menyn Enheter (t.ex. Filter 1 = Röd, Filter 2 = Grön, etc.). + + + + + +Observera att enhetsnamnet är det första argumentet i alla INDI-funktioner. Det tillåter att olika kommandon som ska skickas till olika INDI-enheter blandas i ett och samma skript. Verktyget Skriptbyggare tillhandahåller två alternativ för att underlätta att skapa och redigera INDI-skript: + + : Om markerad, lägger skriptbyggaren automatiskt till waitForINDIAction() efter varje åtgärd som känns igen. Om du till exempel lägger till funktionen switchINDI() i skriptet och alternativet är markerat, lägger skriptbyggaren till "waitForINDIAction CONNECTION" i skriptfilen precis efter switchINDI(). Det gör att skriptet gör paus efter switchINDI() har utförts till switchINDI() returnerar med ok status (dvs. anslutning till enheten lyckades). Det är ytterst viktigt att veta att skriptbyggaren inte automatiskt kan lägga till waitForINDIAction() för generella åtgärder som läggs till med funktionen setINDIAction(). Det beror på att Kstars inte kan avgöra överliggande egenskap för generella åtgärder. Därför måste du lägga till waitForINDIAction() för hand efter generella åtgärder när det önskas. + + : Om markerad fylls fältet enhetsnamn i alla efterföljande funktioner automatiskt i med det senaste enhetsnamnet. Det senaste enhetsnamnet ställs in varje gång funktionen startINDI() läggs till i det nuvarande skriptet. Vid arbete med flera enheter rekommenderas att alternativet inaktiveras. + + + +Nur är vi redo att skapa ett demonstrationsskript som styr teleskopet LX200 GPS, förutom Finger Lakes CCD-kamera. Vår uppgift är enkel. Vi ber teleskopet att panorera till och följa Mars, och därefter ber vi kameran att ta tre bilder 10 sekunder vardera åtskilda med 20 sekunder. +Eftersom det inte finns någon direkt återmatning från INDI DCOP-gränssnittet om förloppet, värden eller status för enhetsåtgärder och parametrar (förutom waitForINDIAction()), är enhetsautomatisering i Kstars likt ett styrsystem med öppen krets. I ett sådant system finns det oftast ingen direkt återmatning för att mäta systemets tillstånd och korrigera fel. Följaktligen måste du konstruera dina skript för enhetsautomatisering med stor eftertanke. Alla automatiseringsskript måste utsättas för noggrann utprovning innan de används. + + + Verktyget Skriptbyggare + + + + + + Verktyget Skriptbyggare + + + + +Demonstrationsskriptet visas på skärmbilden ovan. Observera att vi markerade och avmarkerade . Den första funktionen att lägga till är startINDI() som visas ovan. Vi vill köra våra enheter lokalt, så vi ändrar inte tjänstläget som tillhandahålls i funktionens argumentfönster. Vi skriver in vårt enhetsnamn, och börjar med teleskopet "LX200 GPS". Vi upprepar samma åtgärd igen för "FLI CCD". Funktionen waitFor() anges därefter. Det rekommenderas i allmänhet att använda funktionen waitFor() omedelbart efter startINDI() för att göra paus i skriptet 1-5 sekunder. Det säkerställer att alla egenskaper har byggts och är klara att ta emot kommandon. Det är också användbart för att styra fjärrenheter, eftersom det kan ta en viss tid att hämta och bygga egenskaper. I nästa funktion, switchINDI(), ansluter vi till alla enheter. + +Eftersom är markerad, behöver vi inte lägga till waitForINDIAction() efter switchINDI() för att säkerställa att vi bara fortsätter att köra skriptet efter vi har anslutit med lyckat resultat. Det beror på att skriptbyggaren gör det automatiskt åt oss när vi sparar skriptet. Låt oss nu ställa in teleskopets läge till följning. Klicka på funktionen setINDIScopeAction() och välj TRACK. Observera att vi måste ställa in teleskopet till följning innan koordinaterna som det ska följa anges. Funktionen setINDIScopeAction() tillhandahålls av bekvämlighetsskäl, eftersom den bara utför den generella funktionen setINDIAction() följt av nyckelordet TRACK i det här exemplet. Dock är fördelen att använda setINDIScopeAction() att Kstars automatiskt kan lägga till waitForINDIAction() efteråt när det krävs. Detta är inte automatiskt tillgängligt för generella åtgärder, som vi tidigare beskrivit. + +Därefter använder vi funktionen setINDITargetName() och anger Mars. Till sist omfattar de sista få stegen att fånga en bild under 10 sekunder, vilket kan göras genom att använda funktionen startINDIExposure() och vänta 20 sekunder mellan anropen, vilket kan göras genom att använda funktionen waitFor() med värdet 20. + +Nu kan vi spara skriptet och köra det när som helst. Det sparade skriptet liknar det följande: +
#!/bin/bash + #KStars DCOP-skript: Demoskript + #av Jasem Mutlaq + #senaste ändring: Tor Jan 6 2005 09:58:26 + # + KSTARS=`dcopfind -a 'kstars*'` + MAIN=KStarsInterface + CLOCK=clock#1 + dcop $KSTARS $MAIN startINDI "LX200 GPS" true + dcop $KSTARS $MAIN startINDI "FLI CCD" true + dcop $KSTARS $MAIN waitFor 3 + dcop $KSTARS $MAIN switchINDI "LX200 GPS" true + dcop $KSTARS $MAIN waitForINDIAction "LX200 GPS" CONNECTION + dcop $KSTARS $MAIN switchINDI "FLI CCD" true + dcop $KSTARS $MAIN waitForINDIAction "FLI CCD" CONNECTION + dcop $KSTARS $MAIN setINDIScopeAction "LX200 GPS" TRACK + dcop $KSTARS $MAIN waitForINDIAction "LX200 GPS" ON_COORD_SET + dcop $KSTARS $MAIN setINDITargetName "LX200 GPS" Mars + dcop $KSTARS $MAIN waitForINDIAction "LX200 GPS" EQUATORIAL_EOD_COORD + dcop $KSTARS $MAIN startINDIExposure "FLI CCD" 10 + dcop $KSTARS $MAIN waitForINDIAction "FLI CCD" EXPOSE_DURATION + dcop $KSTARS $MAIN waitFor 20 + dcop $KSTARS $MAIN startINDIExposure "FLI CCD" 10 + dcop $KSTARS $MAIN waitForINDIAction "FLI CCD" EXPOSE_DURATION + dcop $KSTARS $MAIN waitFor 20 + dcop $KSTARS $MAIN startINDIExposure "FLI CCD" 10 + dcop $KSTARS $MAIN waitForINDIAction "FLI CCD" EXPOSE_DURATION + +
+ + +INDI-biblioteket tillhandahåller tåliga skriptverktyg som gör det möjligt för utvecklare att komponera mycket komplexa skript. För mer detaljerad information, se INDI Developer Manual. + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/scriptbuilder.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/scriptbuilder.png new file mode 100644 index 00000000000..6204fa13378 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/scriptbuilder.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/sidereal.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/sidereal.docbook new file mode 100644 index 00000000000..3e9be148892 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/sidereal.docbook @@ -0,0 +1,85 @@ + + +Jason Harris + +Siderisk tid +Siderisk tid +Timvinkel + +Siderisk tid betyder bokstavligen stjärntid. Tiden som vi är vana vid i vardagslivet är soltid. Den grundläggande enheten för soltiden är en dag: tiden det tar för solen att färdas 360 grader runt himlen, beroende på jordens rotation. Mindre enheter av soltid är bara uppdelningar av dagen: + +1/24 dag = 1 timma +1/60 timma = 1 minut +1/60 minut = 1 sekund + +Det finns dock ett problem med soltid. Jorden snurrar i själva verket inte 360 grader på en soldag. Jorden är i en bana runt solen, och under en dag flyttar den sig ungefär en grad i banan (360 grader / 365,25 dagar för ett helt varv, ungefär en grad per dag). Alltså ändras riktningen mot solen ungefär en grad på 24 timmar. Därför behöver jorden snurra 361 grader för att det ska se ut som om solen har färdats alla 360 graderna över himlen. Inom astronomi tar vi hänsyn till hur lång tid det tar jorden att snurra med avseende på fixstjärnorna, inte solen. Alltså skulle vi vilja ha en tidskala som tar bort komplikationen med jordens bana runt solen, och bara fokusera på hur lång tid det tar jorden att snurra 360 grader med avseende på stjärnorna. Den här rotationsperioden kallas en siderisk dag. I medeltal är den 4 minuter kortare än en soldag, på grund av den extra graden som jorden måste rotera under en soldag. I stället för att definiera en siderisk dag som 23 timmar och 56 minuter, definierar vi sideriska timmar, minuter och sekunder som är samma bråkdel av dagen som sina motsvarigheter för soldagen. Därför är en solsekund = 1,00278 sideriska sekunder. Siderisk tid är användbar för att avgöra var stjärnor finns vid en given tid. Siderisk tid delar upp ett fullständigt varv av jorden i 24 sideriska timmar. På samma sätt är himmelskartan uppdelad i 24 timmars rektascension. Det här är ingen slump, lokal siderisk tid (LST) anger rektascensionen på himlen som för närvarande korsar den lokala meridianen. Om en stjärna alltså har rektascensionen 05h 32m 24s, befinner den sig på din meridian vid LST=05:32:24. Mer generellt talar skillnaden mellan ett objekts RA och den lokala sideriska tiden om för dig hur långt från meridianen objektet är. Till exempel är samma objekt vid LST=06:32:24 (en timme senare), en timmes rektascension väster om din meridian, som är 15 grader. Det här vinkelavståndet från meridianen kallas objektets timvinkel. + +Den lokala sideriska tiden visas av &kstars; i tidsinformationsrutan, med rubriken ST:. Observera att ändringen av sideriska sekunder inte är synkroniserade med ändringen i sekunder för lokal tid och universell tid. I själva verket, om du tittar på klockorna en stund, ser du att den sideriska sekunden verkligen är något kortare än LT och UT sekunder. Peka på zenit (tryck på Z eller välj zenit i menyn Plats). Zenit är punkten på himlen där man tittar rakt upp från marken, och det är en punkt på den lokala meridianen. Observera rektascensionen för zenit: den är exakt samma som den lokala sideriska tiden. + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/skycoords.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/skycoords.docbook new file mode 100644 index 00000000000..80a4be08ddb --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/skycoords.docbook @@ -0,0 +1,192 @@ + + +Jason Harris + +Himmelskoordinatsystem + +Himmelskoordinatsystem +Översikt +Ett grundläggande krav för att kunna studera himlen är att kunna avgöra var på himlen saker finns. För att ange positioner på himlen, har astronomer utvecklat flera koordinatsystem. Vart och ett använder ett rutnät med koordinater som projiceras på himmelssfären, analogt med det geografiska koordinatsystemet som används på jordens yta. Koordinatsystemen skiljer sig bara i sitt val av grundplan, som delar himlen i två likadana halvklot längs en storcirkel. (grundplanet för det geografiska koordinatsystemet är jordens ekvator). Varje koordinatsystem namnges efter sitt val av grundplan. + + +Det ekvatoriella koordinatsystemet +Himmelskoordinatsystem +Ekvatoriella koordinater +Himmelsekvator Himmelspoler Geografiska koordinatsystem +RektascensionEkvatoriella koordinater +DeklinationEkvatoriella koordinater + +Det ekvatoriella koordinatsystemet är troligen det mest använda himmelskoordinatsystemet. Det är också närmast släkt med det geografiska koordinatsystemet, eftersom de använder samma grundplan, och samma poler. Projektionen av jordens ekvator på himmelssfären kallas himmelsekvatorn. På samma sätt ger projektion av de geografiska polerna på himmelssfären de norra och södra himmelspolerna. Det finns dock en viktig skillnad mellan de ekvatoriella och geografiska koordinatsystemen: det geografiska systemet är fixerat vid jorden, och det roterar med jorden. Det ekvatoriella systemet är fixerat vid stjärnorna i själva verket är inte de ekvatoriella koordinaterna riktigt fixerade vid stjärnorna. Se precession. Dessutom om timvinkel används istället för rektascension, så är det ekvatoriella systemet fixerat vid jorden, inte stjärnorna., så det verkar rotera över himlen med stjärnorna, men det är förstås i verkligheten jorden som roterar under den stillastående himlen. Den latitudliknande vinkeln i det ekvatoriella systemet kallas deklination (med förkortningen Dek). Den mäter vinkeln för ett objekt ovanför eller under himmelsekvatorn. Den longitudliknande vinkeln kallas rektascension (förkortat RA). Den mäter vinkeln för ett objekt öster om vårdagjämningen. Till skillnad från longituder, mäts rektascensionen oftast i timmar istället för grader, eftersom den skenbara rotationen av det ekvatoriella koordinatsystemet är närbesläktat till siderisk tid och timvinkel. Eftersom ett helt varv på himlen tar 24 timmar att fullborda, går det (360 grader / 24 timmar) = 15 grader på en timmes rektascension. + + + +Det horisontella koordinatsystemet + +Himmelskoordinatsystem +Horisontella koordinater +Horisont Zenit +AzimutHorisontella koordinater +ElevationHorisontella koordinater +Det horisontella koordinatsystemet använder observatörens lokala horisont som grundplan. Det här delar upp himlen på ett bekvämt sätt i det övre halvklotet som kan ses, och det undre halvklotet som inte kan ses (eftersom jorden är i vägen). Polen för det övre halvklotet kallas zenit. Polen för det undre halvklotet kallas nadir. Vinkeln för ett objekt ovanför eller under horisonten kallas elevationen (förkortas alt). Vinkeln på ett objekt runt horisonten (mätt från norra punkten, mot öster) kallas azimut. Det horisontella koordinatsystemet kallas ibland också alt/az-koodinatsystemet. Det horisontella koordinatsystemet är fixerat vid jorden, inte stjärnorna. Därför ändras elevation och azimut för ett objekt med tiden, allteftersom objektet förefaller driva över himlen. Dessutom, eftersom det horisontella systemet definieras med den lokala horisonten, kommer samma objekt som betraktas från olika platser på jorden vid samma tid, att ha olika värden på elevation och azimut. Horisontella koordinater är mycket användbara för att avgöra uppgångs- och nergångstider för ett himmelsobjekt. När ett objekt har elevationen = 0 grader, går det antingen upp (om dess azimut är < 180 grader) eller går det ner (om dess azimut är > 180 grader). + + + +Det ekliptiska koordinatsystemet + +Himmelskoordinatsystem +Ekliptiska koordinater +Ekliptikan + +Det ekliptiska koordinatsystemet använder ekliptikan som grundplan. Ekliptikan är vägen som solen verkar följa över himlen under årets gång. Det är också en projektion av jordens banplan på himmelssfären. Latitudvinkeln kallas ekliptisk latitud, och longitudvinkeln kallas ekliptisk longitud. Liksom rektascensionen i det ekvatoriella systemet, är nollpunkten för den ekliptiska longituden vårdagjämningen. Vad tror du att ett sådant koordinatsystem kan vara användbart till? Om du gissade att kartlägga objekt i solsystemet, har du alldeles rätt! Varje planet (utom Pluto) går runt solen i ungefär samma plan, så att de alltid verkar vara någonstans nära ekliptikan (dvs. de har alltid små ekliptiska latituder). + + + +Det galaktiska koordinatsystemet + +Himmelskoordinatsystem +Galaktiska koordinater + + +Vintergatan Det galaktiska koordinatsystemet använder vintergatan som grundplan. Latitudvinkeln kallas galaktisk latitud, och longitudvinkeln kallas galaktisk longitud. Det här koordinatsystemet är användbart för att studera själva galaxen. Man kanske vill veta hur stjärntätheten ändras som en funktion av galaktisk latitud, eller hur mycket vintergatans skiva är tillplattad. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/skymapdevice.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/skymapdevice.png new file mode 100644 index 00000000000..8c9e28c84b8 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/skymapdevice.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/solarsys.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/solarsys.docbook new file mode 100644 index 00000000000..d535a765508 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/solarsys.docbook @@ -0,0 +1,43 @@ + +Visning av solsystemet +Verktyg +Visning av solsystemet + + + +Visning av solsystemet + + + + + + Visning av solsystemet + + + + +Det här verktyget visar en modell av vårt solsystem som det ser ut ovanifrån. Solen ritas som en gul punkt i mitten av diagrammet, och planeternas banor ritas som ellipser med riktig form och orientering. Aktuell position för varje planet längs sin bana ritas som en färgad punkt tillsammans med en beteckning. Skärmen kan zoomas in och ut med tangenterna + och -, och kan centreras om med piltangenterna, eller genom att dubbelklicka var som helst i fönstret med musen. Du kan också centrera på en planet med tangenterna 0–9 (0 är solen, och 9 är Pluto). Om du centrerar på en planet, följs den medan tiden går i verktyget. +Visning av solsystemet har sin egen klocka, oberoende av klockan i &kstars; huvudfönster. Det finns en komponent för att styra tidssteget, som liknar den i huvudfönstrets verktygsrad. Dock används normalt tidssteget 1 dag av komponenten (så att planeternas rörelser syns), och den börjar med klockan stoppad när verktyget visas. + +Den nuvarande modellen som används för Plutos bana är bara användbar för datum inom omkring 100 år från dagens datum. Om du låter solsystemets klocka gå framåt förbi intervallet, ser du att Pluto beter sig mycket konstigt. Vi är medvetna om problemet, och kommer snart att försöka förbättra Plutos banmodell. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/solarsystem.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/solarsystem.png new file mode 100644 index 00000000000..b6de919c9e7 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/solarsystem.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook new file mode 100644 index 00000000000..a74cbfe353e --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook @@ -0,0 +1,92 @@ + + + +Mike Choatie + + +Spiralgalaxer +Spiralgalaxer + + +Spiralgalaxer är enorma ansamlingar av miljarder stjärnor, de flesta tillplattade i en skivform, med en ljus, sfärisk utbuktning med stjärnor i centrum. Inne i skivan finns det typiskt ljusa armar där de yngsta, starkaste stjärnorna hittas. Armarna sträcks ut från centrum i ett spiralmönster, som ger galaxerna deras namn. Spiralgalaxer ser lite grand ut som orkaner, eller som vatten som släpps ut i ett avlopp. De är några av de vackraste objekten på himlen. +Galaxer klassificeras med ett stämgaffeldiagram. Gaffelns skaft klassificerar elliptiska galaxer längs en skala från de rundaste, som kallas E0, till de som verkar plattast, som anges som E7. Stämgaffelns spetsar används för att klassificera de två typerna spiralgalaxer: normala spiralgalaxer och stavgalaxer. En stavgalax är en där kärnans utbuktning sträckts ut i en linje, så att den bokstavligen ser ut som att den har en stav med stjärnor i sin mitt. Båda typer av spiralgalaxer har underklasser beroende på hur framträdande deras centrala utbuktning av stjärnor, deras totala ytljusstyrka, och hur tätt deras spiralarmar ligger. Dessa kännetecken hör samman, så en Sa-galax har en stor central utbuktning, en hög ytljusstyrka, och tätt liggande spiralarmar. En Sb-galax har en mindre utbuktning, en ljussvagare skiva och glesare armar än en Sa-galax, och så vidare för Sc och Sd. Stavgalaxer använder samma klassificeringsmetod, som anges av typerna SBa, SBb, SBc och SBd. Det finns en annat galaxklass som kallas S0, som morfologiskt är en övergångstyp mellan verkliga spiralgalaxer och elliptiska galaxer. Dess spiralarmar ligger så tätt att de inte kan urskiljas. S0-galaxer har skivor med konstant ljusstyrka. De har också en ytterst dominerande utbuktning. Galaxen Vintergatan, som är hem för jorden och alla stjärnor på vår himmel, är en spiralgalax, och tros vara en stavgalax. Namnet Vintergatan hänvisar till ett stråk med mycket svaga stjärnor på himlen. Stråket är resultatet av att titta längs planet för vår galax' skiva, från vårt perspektiv inifrån den. Spiralgalaxer är mycket dynamiska objekt. De är drivhus för stjärnbildning, och innehåller många unga stjärnor i sina skivor. Den centrala utbukningen tenderar bestå av äldre stjärnor, och den diffusa halon består av de allra äldsta stjärnorna i universum. Stjärnbildning är aktiv i skivorna, eftersom det är där gas och stoft finns i störst koncentration - gas och stoft är byggblocken vid stjärnbildning. Moderna teleskop har visat att många spiralgalaxer härbärgerar ytterst massiva svarta hål i sina centrum, med massor som kan överskrida en miljard solar. Det är känt att både elliptiska och spiralgalaxer innehåller dessa exotiska objekt: I själva verket anser många astronomer nu att alla stora galaxer innehåller ytterst massiva svarta hål i sina kärnor. Det är känt att vår egen Vintergata har ett svart hål i sitt centrum, med en massa flera miljoner gånger större än en stjärnas massa. + + +Det finns många storartade exempel på spiralgalaxer att betrakta i &kstars;, och många har vackra bilder tillgängliga i sina objektmenyer. Du hittar dem genom att använda fönstret Sök objekt. Här är en lista med några spiralgalaxer som har fina bilder tillgängliga: +M64, Blåtiran (typ Sa) +M 31, Andromedagalaxen (typ Sb) +M 81, Bodes galax (typ Sb) +M 51, Virvelgalaxen (typ Sc) +NGC 300 (typ Sd) [använd DSS-bildlänk] +M 83 (typ SBa) +NGC 1530 (typ SBb) +NGC 1073 (typ SBc) + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/star_colors.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/star_colors.png new file mode 100644 index 00000000000..94d82d45bfa Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/star_colors.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/stars.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/stars.docbook new file mode 100644 index 00000000000..c35db7e5bf7 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/stars.docbook @@ -0,0 +1,111 @@ + + +Jason Harris + +Stjärnor: Svar på grundläggande frågor +Stjärnor + + + + + +Vad är stjärnor? + + +Stjärnor är gigantiska klot med (i huvudsak) vätgas, som hålls ihop av sin egen gravitation. Stjärnor är också termonukleära kraftverk. Kärnfusion äger rum djupt inne i en stjärnas mitt, där tätheten är extrem och temperaturen når tiomiljontals grader Celsius. + + + + + +Är solen en stjärna? + + +Ja, solen är en stjärna. Den är den dominerande centralpunkten i vårt solsystem. Jämfört med andra stjärnor är vår sol ganska vanlig. Den verkar så mycket större och ljusare för oss, eftersom den är miljontals gånger närmare än alla andra stjärnor. + + + + + +Varför lyser stjärnor? + + +Ett kort svar är: Stjärnor lyser eftersom de är mycket varma. Det är egentligen inte mer komplicerat än så. Alla objekt som värms upp till tusentals grader avger ljus, precis som stjärnorna gör. + + + + + +Nästa uppenbara fråga är: Varför är stjärnor så varma? + + +Det är en svårare fråga. Det vanliga svaret är att stjärnorna får sin värme från den termonukleära fusionsreaktionen i deras inre. Detta kan dock inte vara den ursprungliga orsaken till stjärnornas värme, eftersom en stjärna måste vara varm från början för att kärnfusion ska kunna starta. Fusionen kan bara bibehålla den varma temperaturen, den kan inte göra en stjärna varm. Ett riktigare svar är att stjärnor är varma eftersom de har kollapsat. Stjärnor formas av diffusa gasnebulosor. Medan nebulosans gas kondenseras så att en stjärna formas, avges materialets potentiella gravitationsenergi, först som kinetisk energi, och till sist som värme när tätheten ökar. + + + + + +Är alla stjärnor likadana? + + +Stjärnor har mycket gemensamt: De är alla kollapsade klot med varm, tät gas (i huvudsak väte), och kärnfusionsreaktioner sker i eller nära mitten av varje stjärna på himlen. Men stjärnor uppvisar också en stor variation för vissa egenskaper. De ljusstarkaste stjärnorna lyser nästan 100 miljoner gånger ljusare än de svagaste stjärnorna. Stjärnornas yttemperatur går från bara ett fåtal tusen grader till nästan 50 000 grader Celsius. Dessa skillnader beror till stor del på skillnader i massa: Massiva stjärnor är både varmare och ljusare än stjärnor med mindre massa. Temperaturen och ljusstyrkan beror också på stjärnans utvecklingsstadium. + + + + + +Vad är huvudsekvensen? + + +Huvudsekvensen Huvudsekvensen är utvecklingsstadiet då stjärnans fusion av väte pågår i dess inre. Det är det första (och längsta) stadiet i en stjärnas liv (om inte stadierna som protostjärna inräknas). Vad som händer med en stjärna efter den får slut på väte i kärnan, beskrivs i avsnittet om stellär utveckling (som snart kommer). + + + + + +Hur länge lever stjärnor? + + +En stjärnas livstid beror väldigt mycket på dess massa. Massivare stjärnor är varmare och skiner mycket ljusare, vilket gör att de förbrukar sitt kärnbränsle mycket fortare. De största stjärnorna (grovt sett 100 miljoner gånger massivare än solen), får slut på bränslet efter bara några få miljoner år, medan de minsta stjärnorna (med ungefär 10 procent av solens massa), med sin mycket blygsammare förbrukningshastighet, kommer att skina (om än svagt) under biljoner år. Observera att detta är mycket längre än universum ännu har funnits. + + + + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/timezones.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/timezones.docbook new file mode 100644 index 00000000000..5586a322eb7 --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/timezones.docbook @@ -0,0 +1,32 @@ + + +Jason Harris + +Tidzoner +Tidzoner + +Jorden är rund, och den är alltid belyst till hälften av solen. Eftersom jorden snurrar, ändras dock halvan som belyses hela tiden. Vi upplever detta som att dagarna går var vi än befinner oss på jordens yta. Vid ett givet ögonblick finns det platser på jorden som passerar från den mörka halvan till den belysta (som ses som gryning på ytan). I samma ögonblick, på motsatt sida av jorden, passerar platser från den belysta halvan till den mörka (som ses som skymning på platsen). Alltså, vid ett givet ögonblick, ser olika platser på jorden olika delar av dagen. Soltid definieras därför lokalt, så att klockan på vilken plats som helst beskriver tiden på dagen på ett konsekvent sätt. Den här lokaliseringen av tid åstadkoms genom att dela globen i 24 vertikala skivor som kallas tidzoner. Den lokala tiden är samma i en given zon, men tiden i varje zon är en timme tidigare än tiden i den angränsande zonen österut. I själva verket är detta en idealiserad förenkling. Verkliga tidzonegränser är inte raka vertikala linjer, eftersom de ofta följer nationsgränser och andra politiska hänsyn. Observera att eftersom den lokala tiden alltid ökar med en timme när man förflyttar sig mellan zoner österut, när man väl flyttat sig genom alla 24 tidzonerna, är man en hel dag tidigare än där man började. Vi hanterar den här paradoxen genom att definiera den internationella datumlinjen, som är en tidzonegräns i Stilla havet, mellan Asien och Nordamerika. Platser precis öster om den här linjen är 24 timmar efter platser precis väster om linjen. Det här orsakar en del intressanta fenomen. En direktflygning från Australien till Kalifornien anländer innan den avgår. Dessutom ligger Fidjiöarna tvärs över datumlinjen, så om man har en dålig dag på västsidan av Fidji, kan man gå över till östsidan och få chansen att uppleva samma dag en gång till. + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/tools.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/tools.docbook new file mode 100644 index 00000000000..8a9b578cb7a --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/tools.docbook @@ -0,0 +1,73 @@ + +Kstars verktyg + +Verktyg &kstars; levereras med ett antal verktyg som låter dig utforska några mer avancerade aspekter av astronomi och natthimlen. + + +Detaljinformation om objekt +Astronomiräknare +AAVSO-ljuskurvor +Uppritning av elevation mot tid +Vad händer i natt? +Skriptbyggare +Visning av solsystemet +Verktyget Jupiters månar +Verktyget Observationslista +FITS-visning + +&tool-details; &tool-calculator; &tool-aavso; &tool-altvstime; &tool-whatsup; &tool-scriptbuilder; &tool-solarsys; &tool-jmoons; &tool-observinglist; &tool-fitsviewer; diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/utime.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/utime.docbook new file mode 100644 index 00000000000..037dd90c05d --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/utime.docbook @@ -0,0 +1,54 @@ + + +Jason Harris + +Universell tid +Universell tid +Tidzoner + +Tiden på våra klockor är väsentligen ett mått på den nuvarande positionen för solen på himlen, som skiljer sig för platser med olika longitud eftersom jorden är rund (se tidzoner). Det är dock ibland nödvändigt att definiera en global tid, som är samma för alla platser på jorden. Ett sätt att göra detta är att ta en plats på jorden och anta lokal tid för den platsen som universell tid, förkortat UT. (Namnet är något av en felbeteckning, eftersom universell tid inte har mycket att göra med universum. Det är kanske bättre att tänka på den som global tid). Den geografiska platsen som är vald för att representera universell tid är Greenwich i England. Valet är godtyckligt och av historiska skäl. Universell tid blev ett viktigt begrepp när europeiska fartyg började segla över det öppna havet, långt från kända landmärken. En navigatör kunde beräkna fartygets longitud genom att jämföra den lokala tiden (uppmätt från solens position) med tiden borta i hemmahamnen (upprätthållen av en noggrann klocka ombord på fartyget). Greenwich var platsen för Englands Kungliga observatorium, som hade hand om noggrann tidshållning, så att fartyg i hamn kunde kalibrera om sina klockor innan de seglade ut. + +Övning: +Välj geografisk plats till Greenwich, England med fönstret Ställ in plats (&Ctrl;G). Observera att den lokala tiden (LT) och universella tiden (UT) nu är samma. Ytterligare läsning: Historien bakom konstruktionen av den första klockan som var noggrann och stabil nog att användas på skepp för att hålla universell tid är en fascinerande berättelse, som kunnigt berättas i boken Longitud, av Dava Sobel. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/viewops.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/viewops.png new file mode 100644 index 00000000000..a89ec678609 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/viewops.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/wut.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/wut.docbook new file mode 100644 index 00000000000..28c62d2b4fe --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/wut.docbook @@ -0,0 +1,56 @@ + +Verktyget Vad händer i natt? +Verktyg +Verktyget Vad händer i natt? + + + +Verktyget Vad händer i natt? + + + + + + Vad händer i natt? + + + + +Verktyget Vad händer i natt? visar en lista med objekt som är synliga på natten från vilken plats som helst, vilket datum som helst. Normalt tas datum och plats från nuvarande inställningar i huvudfönstret, men du kan ändra båda värden med knapparna Ändra datum och Ändra plats längst upp i verktygets fönster. +Verktyget visar också en kort almanacka med information för aktuellt datum: uppgångs- och nergångstider för solen och månen, nattens längd, och månens lyskraft. +Under almanackan visas objektinformationen. Objekten är organiserade i kategorier. Välj en objekttyp i rutan som heter Välj en kategori, så visas alla objekt av typen som är ovanför horisonten den aktuella natten i rutan som heter Funna objekt. I skärmbilden har till exempel kategorin Planeter valts, och fyra planeter som syns den aktuella natten visas (Mars, Neptunus, Pluto och Uranus). När ett objekt i listan väljes, visas dess uppgångs- och nergångstid i nedre högra rutan. Dessutom kan du trycka på knappen Information om objekt... för att öppna objektets Informationsfönster. +Normalt visar verktyget objekt som är ovanför horisonten mellan solnedgång och midnatt (dvs. på kvällen). Du kan välja att visa objekt som är uppe mellan midnatt och gryning (på morgonen), eller mellan skymning och gryning (När som helst inatt) med kombinationsrutan nära fönstrets överkant. + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/wut.png b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/wut.png new file mode 100644 index 00000000000..03f12481594 Binary files /dev/null and b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/wut.png differ diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/zenith.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/zenith.docbook new file mode 100644 index 00000000000..97ec50ae73e --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/zenith.docbook @@ -0,0 +1,44 @@ + + +Jason Harris + +Zenit +Zenit +Horisontella koordinater + +Zenit är punkten på himlen dit man tittar om man titta rakt upp från marken. Mer exakt så är det punkten på himlen med en elevation på +90 grader. Det är polen i det horisontella koordinatsystemet. Geometriskt är det punkten på himmelssfären som skärs av en linje som dras från jordens centrum genom platsen man befinner sig på jordens yta. Zenit är, definitionsmässigt, en punkt längs den lokala meridianen. + +Övning: +Du kan peka mot zenit genom att trycka på Z eller genom att välja Zenit i menyn Plats. + + -- cgit v1.2.1