Copyright © 2001, 2002 Dirk Doerflinger
Copyright © 2004 Orville Bennett
Copyright © 2005 Titus Laska
Härmed ges tillåtelse att kopiera, distribuera och/eller ändra detta dokument under villkoren i GNU Free Documentation License, Version 1.1 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan invarianta avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter. En kopia av licensen inkluderas i avsnittet som heter "GNU Free Documentation License".
Kicker är KDE:s programstartspanel och kan också hantera några användbara miniprogram och utökningar. Den återfinns oftast längst ner på skrivbordet.
Innehållsförteckning
Kicker är programstartspanelen i skrivbordsmiljön KDE. Förutom -menyn där man kan startar program, kan Kicker också hantera dockade miniprogram som skrivbordsväljaren, aktivitetsfältet eller klockan, och utökningar som underpaneler.
Kicker återfinns oftast längst ner på skrivbordet, men den kan också flyttas till vilken annan skärmkant som helst. Rapportera alla problem eller önskan om nya funktioner till KDE:s e-postlistor.
Det här är vad du ser efter KDE just har installerats, under förutsättning att du hoppade över KPersonalizer. Om du använder en lägre upplösning, kanske inte vissa av ikonerna syns direkt. För att ta hand om de här lägre upplösningarna, är skärmbilden nedan uppdelad i två hälfter.
Här är en skärmbild av vänstra sidan av panelen
Det här är panelens högra sida
Det här är förstås bara ett sätt som panelen skulle kunna se ut på skärmen. Det finns många andra tillgängliga inställningar.
Om du har erfarenhet av den här sättet att starta program, kan du strunta i det här kapitlet och fortsätta med Grundläggande panelanvändning.
Den huvudsakliga användningen av panelen är förstås att starta program. Man gör detta genom att klicka på ikoner, antingen i panelen eller i -menyn. Men panelen visar ytterligare några saker, låt oss se efter.
Om man tittar på skärmbilderna ovanför, finns det från vänster till höger:
Den används för att starta program och en del andra användbara saker. Se -menyn för mer information.
Här finns några ikoner för program som ofta används. De kan flyttas eller tas bort och andra kan läggas till. En del av dem har en särskild betydelse, som du kan läsa mer om i Grundläggande panelanvändning. Om musen hålls över en ikon utan att klicka visas namnet och beskrivningen för det programmet, om du har valt detta i Inställningar.
Den här visar en liten bild av de virtuella skrivborden. Genom att klicka på en del av den aktiveras det skrivbordet. Se Miniprogram.
Alla program som körs visas som knappar i aktivitetsfältet. Genom att klicka på en programknapp visas det här programmet överst. Om det redan var överst, blir det minimerat. Mer information finns tillgänglig i avsnittet Miniprogram.
Systembrickan kan innehålla vissa program som i det här fallet klippbordsverktyget Klipper och KOrganizers påminnelsedemon. Det finns också många andra program som dockas i systembrickan, till exempel JuK och Kopete. Genom att klicka på programmen med antingen eller musknapp utförs specifika åtgärder definierade för varje program.
Miniprogrammet klocka är förstås en liten användbar klocka. Den kan ha olika utseenden, ta en titt i avsnittet Miniprogram för mer information.
Den här knappen gör att man kan dölja panelen, för att ha mer utrymme på skärmen. När panelen är dold, syns bara knappen för att kunna visa panelen igen.
Det här var bara en beskrivning av panelen efter första gången den startats. Den kan ställas in på många olika sätt. Stilar och fler miniprogram kan läggas till. Det finns till och med en del utökningar som det externa aktivitetsfältet man kan lägga till. Se Grundläggande panelanvändning, Miniprogram och Utökningar för mer information.
Som tidigare nämnts, finns det många saker som kan läggas till i panelen. Det här avsnittet ger all information om att starta program, bläddra i kataloger och lägga till vissa miniprogram och utökningar. Mycket kan göras från den sammanhangsberoende menyn med eller via modulen -> i inställningscentralen.
Det finns tre sätt att lägga till ett program i panelen:
Dra vilken fil som helst från Konqueror till panelen, och där är den. Att dra fungerar också från -menyn med vilken post som helst. Du kan ändra egenskaperna såsom kommandoradsargument eller ikonen genom att klicka med musknapp och välja i den sammanhangsberoende menyn.
Klicka med . Där kan du välja ett program som läggs till i panelen.
musknapp på en tom yta i panelen, och väljProgram utanför KDE är program som inte är skrivna för KDE, t.ex. xosview eller xemacs.
Klicka med och sedan . Skriv in Knapprubrik och en Beskrivning av programmet i de två första textrutorna i fönstret som dyker upp. Fyll därefter i kommandot för programmet du vill lägga till i textrutan Körbar fil:. Du kan också lägga till kommandoradsväljare, låta programmet starta i en terminal och välja ikonen som visas i panelen, genom att klicka på kugghjulet. Om du inte väljer en ikon, kommer programmet att använda det förvalda kugghjulet.
musknapp på en tom yta i panelen och väljProgram kan flyttas eller tas bort med höger musknapp: klicka och välj eller . Du kan också flytta ikoner genom att använda mittenknappen, om du har en sådan. För att göra det, klicka på en ikon med mittenknappen, håll nere en sekund och dra därefter ikonen till dess nya plats. Ett annat sätt att ta bort ett program är att klicka med höger musknapp på ett tomt utrymme, och välja -> och sedan programmet som du vill ska tas bort.
Kataloger kan läggas till genom att helt enkelt dra en katalog till en tom yta i panelen. Snabbnavigeringsknappar kan också läggas till från den sammanhangsberoende menyn eller -menyn.
Det finns två olika sätt att hantera en katalog i panelen, man väljer mellan dem i menyn som visas när man släpper katalogen.
Genom att välja det här skapas en länk till den valda katalogen. Genom att klicka på katalogikonen öppnas Konqueror och visar innehållet i katalogen.
Om du lägger till en katalog på det här sättet, visas den som en undermeny i panelen. Den här undermenyn innehåller , som gör samma sak som en webbadress i filhanteraren, och , som startar en terminal med den här katalogen som arbetskatalog. Dessutom visar undermenyn innehållet i katalogen. Underkataloger visas som nya undermenyer, som i snabbnavigeringen själv. Maximalt antal visade poster kan väljas i Inställningsdialogrutan. Snabbnavigering kan också läggas till från den sammanhangsberoende menyn i panelen, och därefter välja och sedan längst upp till höger i dialogrutan Lägg till miniprogram.
Båda katalogsorter kan flyttas eller tas bort genom att högerklicka och välja eller . Du kan också flytta ikoner genom att använda mittenknappen, om du har en sådan. För att göra det, klicka på en ikon med mittenknappen, håll nere en sekund och dra därefter ikonen till dess nya plats. Ett annat sätt att ta bort ett program är att klicka med höger musknapp på ett tomt utrymme, och välja -> och sedan miniprogrammet som du vill ska tas bort.
Webbadresser för filhanteraren kan också anpassas från den sammanhangsberoende menyn, precis som alla andra kataloger överallt i KDE.
Vissa ikoner i panelen har en speciell betydelse. De läggs till genom att välja och sedan Specialknappar längst upp till höger i dialogrutan Lägg till miniprogram.
K-menyikonen är en av de mest nödvändiga ikonerna i panelen. Som du kan gissa, öppnar den -menyn, som du kan lära dig mer om i K-menyn.
Genom att klicka på den här ikonen visas . Dess första alternativ, , försöker flytta fönstren på ditt aktiva skrivbord så att så mycket som möjligt blir synligt.
placerar alla fönster på det aktiva skrivbordet över varandra, med det senaste överst och de andra sorterade i den ordning de sist användes.
Under de här alternativen finns en lista av alla program som körs för närvarande, grupperade enligt de skrivbord som de körs på. Genom att klicka på ett program aktiveras det.
Bokmärkesikonen ger snabb tillgång till dina bokmärken. De visas på samma sätt som om du klickar på i Konqueror. Genom att klicka på ett bokmärke i menyn startas Konqueror med webbadressen som det bokmärket anger.
Den här menyn visar de senast använda dokumenten. Genom att klicka på alternativet tas dessa bort, vilket kan vara användbart av integritetsskäl.
Visa skrivbordsikonen låter dig snabbt komma åt allt du har på ditt skrivbord genom att minimera alla program som är öppna för närvarande. Genom att klicka på den en gång gör den att skrivbordet visas. Ikonen förblir intryckt tills du klickar på den igen, vilket återställer de minimerade programmen, eller tills du aktiverar ett program igen från aktivitetsfältet.
Snabbnavigeringsikonen öppnar en dialogruta som låter dig välja en sökväg och en ikon, som visas som en . Se avsnittet Lägga till kataloger för mer information om snabbnavigering.
Alternativet låter dig lägga till ett program som inte visas i panelens -meny. Se Lägga till program för mer information om program utanför KDE.
Den här ikonen tillhandahåller en meny av tillgängliga terminalsessioner, precis som Konsole gör när man klickar och håller nere knappen .
Den här ikonen ger direkt tillgång till KDE:s utskriftssystem. KDE kan använda diverse utskriftssystem enligt användarnas önskemål. Ett klick med vänsterknappen på ikonen visar en meny som ger följande alternativ:
: Det här startar KDE:s guide för att lägga till en skrivare, som låter dig enkelt lägga till en ny skrivare till systemet.
. Det här alternativet öppnar KDE:s dialogruta för skrivarinställning.
. Det här alternativet gör det möjligt att ställa in en CUPS-server. En dialogruta för behörighetskontroll som kräver validering, visas innan några ändringar tillåts.
. Det här alternativet startar skrivarhanteraren, KDE:s huvudsakliga inställningscentral för utskrift.
. Det här alternativet startar Konqueror med I/O-slaven print:/
för att bläddra bland alla sorters skrivare.
Det här alternativet öppnar en dialogruta som låter dig skriva ut en eller flera filer på ett enkelt sätt.
Följande alternativ med namn på alla dina skrivare öppnar jobbvisningsfönstret för varje skrivare.
Genom att klicka med högerknappen på vilken ikon som helst, vare sig det är ett program, en katalog eller en specialikon, eller klicka på den lilla pilen i miniprogrammets handtag, och sedan välja från menyn som visas tas ikonen bort från panelen.
Ett annat sätt att ta bort en ikon är att klicka med höger musknapp på en tom yta i panelen, och välja och därefter , eller . Därefter kan du välja knappen som du vill ta bort i undermenyn.
Observera att ta bort en ikon från panelen, kommer inte att ta bort programmet på disk!
Panelen levereras med ett antal miniprogram som aktivitetsfältet eller miniskrivbordsväljaren. De kan läggas till genom att välja i den sammanhangsberoende menyn, som kan öppnas genom att högerklicka på en tom yta i panelen. I dialogrutan som dyker upp, välj ett miniprogram att lägga till och klicka på knappen .
Miniprogram kan flyttas genom att dra i deras handtag medan vänster musknapp hålls nere, med mittenknappen eller genom att välja från den sammanhangsberoende menyn.
Du kan lära dig mer om miniprogram i avsnittet Miniprogram.
Miniprogram kan tas bort genom att välja från den sammanhangsberoende menyn, som visas när högerknappen klickas på miniprogrammets handtag (i vänster- eller överkant på miniprogrammet) eller på själva ikonen.
Det finns också en möjlighet att lägga till externa utökningar av panelen, som , för WindowMaker dockningsprogram, Kasbar, ett ikonifierat aktivitetsfält, och till och med underpaneler som beter sig som nya versioner av panelen.
Utökningar kan läggas till genom att välja dem i undermenyn i panelens sammanhangsberoende meny. De flesta utökningarna kan flyttas till vilken skärmkant som helst genom att dra dem med vänster musknapp till ett tomt område. Om det inte fungerar, öppna den sammanhangsberoende menyn på någon tom yta i panelen, välj och ställ in panelpositionerna i dialogrutan som visas.
Du kan läsa mer om utökningar i avsnittet Utökningar.
Varje programikon har egenskaper som man kan ställa in via den sammanhangsberoende menyn med . För det mesta har program och kataloger samma egenskaper som i Konqueror. Bara programmen som finns i -menyn (för erfarna användare: de som har ändelsen .desktop
i katalogen applnk
) har en särskild sorts inställningsdialogruta.
Du kan se en del statistik om programlänken här. Du kan också välja en ikon genom att klicka på . Det kan vara användbart om du vill att ikonen i panelen ska bete sig annorlunda än motsvarande ikon i -menyn.
Här kan du se behörigheterna för länkfilen. Titta i manualerna eller handböckerna för ditt operativsystem för mer information om behörigheter.
Du kan ange programmets beteende när det körs på den här sidan.
Du kan ange programmets namn som visas i verktygstipset här.
Du kan ange en informativ titel som visas i verktygstipset här.
Så fort Beskrivning är angiven, visas den dock ensam i verktygstipset.
Se Beskrivning
Om du anger ett namn och en kommentar, visas de som verktygstips på startikonerna med stilen “Namn - Kommentar”.
För det mesta finns bara namnet på binärfilen som ska startas när ikonen klickas. Du kan leta efter ett annat program att starta genom att klicka på knappen och/eller lägga till särskilda kommandoradsväljare till programmet.
Ännu inte skrivet
I den här sektionen kan du välja vilka filtyper som hanteras av programmet. Se Konquerors handbok för mer om detta.
Den här knappen tillåter ytterligare inställning av programmet som ska köras.
Om den här rutan markeras, körs programmet i ett terminalfönster. Du kan också ange särskilda terminalalternativ.
Genom att markera det här alternativet startas programmet med de behörigheter som användaren du skrev in i fältet Användare har. Du kommer att bli tillfrågad om användarens lösenord när programmet startas. Det här alternativet kan vara mycket användbart om du vill starta vissa program som systemadministratör.
Om den här rutan är markerad, ges återmatning när en programikon klickas med vänster musknapp.
När markerad visas programmets ikon i panelens systembricka. Det blir då möjligt att dölja eller visa programmet genom att klicka på ikonen i systembrickan. Genom att klicka på den med höger musknapp får du också möjlighet att återställa eller avsluta programmet.
Ännu inte skrivet
Det här avsnittet beskriver hur panelen kan anpassas. Det beskriver bara inställningarna för själva panelen. Inställning av miniprogram beskrivs i ett senare avsnitt.
Du kan ändra inställningarna genom att antingen klicka på i panelens sammanhangsberoende meny, eller i inställningscentralen genom att gå till Skrivbord och därefter välja modulen Paneler eller Aktivitetsfält.
Paneler och panelens utökningar ställs in på samma sida. Välj helt enkelt en av dina utökningar (t.ex. Underpanel) i listrutan Inställningar för:.
Under fliken Arrangemang kan du anpassa en del grundläggande funktioner i KDE:s panel (dvs. funktionalitet du normalt finner i andra panelprogram också, vi kommer till de mer intressanta funktionerna senare).
I delen Position kan du välja vilken skärmkant som panelen ska ligga vid. Observera att det tillgängliga utrymmet används mer effektivt om panelen är horisontell, dvs ligger vid överkant eller nederkant av skärmen. Om du vill leka med olika inställningar kan du ändra panelens plats ännu enklare genom att dra panelen från en kant till en annan.
I delen Längd kan du definiera hur mycket utrymme en panel använder på den sida av skärmen där den finns. Normalt är det längst ner, så att en ändring av värdet påverkar panelens bredd. Värdet kan vara vad som helst från 1 % till 100 %. Att markera kryssrutan Expandera för att passa innehållet försäkrar dig om att panelen åtminstone är bred nog att visa alla ikoner och miniprogram.
I delen Storlek kan du definiera hur stor en panel ska vara. Panelens storlek kan vara extra liten, liten, medium, stor eller egen. Beroende på vilka miniprogram du använder, kan du märka att vissa fungerar bättre vid annorlunda panelstorlekar.
Beroende på din skärmupplösning kan du märka att panelen tar bort för mycket av ditt dyrbara skärmutrymme. Panelen erbjuder en automatisk döljfunktion, för att spara skärmutrymme. När den här funktionen är aktiverad, döljs panelen när muspekaren inte har flyttats över den efter en anpassningsbar tidsperiod. Om du flyttar musen till panelens skärmkant visas den igen. Markera Dölj automatiskt under Döljläge för att aktivera den här funktionen. Du kan också ställa in tidsperioden som panelen väntar innan den gömmer sig här. Rutan Visa panel vid byte av skrivbord försäkrar att panelen syns på skrivbordet som väljs. Annars, om det finns för många miniprogram och ikoner i panelen, visas två små rullningsknappar för att rulla hela panelen.
När panelens gömknappar är aktiverade ser du knappar på båda sidorna om panelen, med pilar som pekar mot skärmkanterna. Om du klickar på en av de här knapparna glider panelen iväg i den riktningen. Därefter ser du bara en knapp i det hörnet, som visar panelen igen. Markera motsvarande kryssrutor om du vill att gömknapparna ska visas på någon sida av panelen. Med skjutreglaget kan du ändra knapparnas bredd.
Du kan ändra vilka gömknappar som den valda panelen ska ha med rutorna i gruppen Döljknappar för panelen.
I delen Panelanimering kan du välja om panelen ska glida bort mjukt eller helt enkelt försvinna. Genom att markera Animera döljning av panelen kan du anpassa animeringens hastighet med skjutreglaget. Att avmarkera det, inaktiverar förstås panelanimeringar.
Under fliken Menyer kan du ställa in panelens menybeteende. Det här påverkar -menyn som du ofta använder för att starta program, bläddrarmenyerna som du kan använda för att komma åt kataloger, och andra menyer liksom menyn för senaste dokument.
I delen K-meny finner du några alternativ för att ställa in -menyns funktionalitet. Alternativen Bokmärken och Senaste dokument aktiverar undermenyer som visar dig Konquerors bokmärken och de senaste dokumenten som du öppnat med KDE-program. Alternativet Snabbläddrare aktiverar en bläddrarmeny. Aktiveras kryssrutan Visa sidbild så visas en trevlig bild till vänster i -menyn. Alternativet Format för menyalternativ låter dig ställa in hur detaljerade alternativen i -menyn ska vara. Alternativet Bara namn visar helt enkelt programmets namn i menyn. Alternativet Namn (beskrivning) visar en kort beskrivning intill programmets namn. Alternativet Beskrivning (namn) visar både namn och en beskrivning i K-menyn.
Under Snabbläddrarmenyer kan du ställa in om panelens bläddrarmenyer visar dolda filer eller inte (dolda filer på UNIX®-system är de vars filnamn börjar med en punkt) liksom hur många filer som maximalt visas i en bläddrarmeny. Det senare alternativet kan vara särskilt användbart om du har ganska låg skärmupplösning, eftersom bläddrarmenyerna annars snabbt fyller din skärm om du bläddrar i kataloger som innehåller många filer.
Sektionen snabbstart i K-menyn ger snabb tillgång till program som du har använt ofta eller nyligen. Under Sektionen "Snabbstart" innehåller kan du välja om sektionen visar de senaste eller oftast använda programmen. Med Menyalternativ i snabbstart kan du välja om sektionen visar de senaste eller oftast använda programmen. Genom att använda alternativet kan du ställa in hur många program sektionen för snabbstart kommer ihåg.
Med fliken Utseende kan du ställa in panelens övergripande utseende.
Kryssrutan Aktivera effekt för ikon musen hålls över visar eller döljer de stora animerade verktygstipsen i panelen. De visar namn och beskrivning av ikoner och miniprogram som muspekaren placeras över.
Om Visa verktygstips är markerad, visas de klassiska små beskrivningarna av ikonerna när muspekaren hålls stilla över en ikon några sekunder. Observera att det inte har någon effekt så länge alternativet Aktivera effekt för ikon musen hålls över är aktiverat.
KDE:s panel stöder så kallade “mönstrade knappar”. Det betyder att knapparna på panelen ritas med anpassningsbara bilder eller färger.
För varje sorts panelknapp finns det en kombinationsruta som erbjuder ett alternativ för egna färger och mönster. När värdet ändras från "Förval" aktiveras bakgrundsmönster för den här sortens knapp. Du kan också se en förhandsgranskning av ett mönster innan det används via kombinationsrutan.
De olika sorters knappar är:
Ikonen för K-menyn visas med ett mönster.
Ikonerna som startar program visas med mönster.
Ikonen för Visa skrivbord visas med ett mönster.
Ikonerna för Snabbläddrare visas med mönster.
Ikonen för Fönsterlistan visas med ett mönster.
När alternativet Aktivera genomskinlighet är markerat, blir det möjligt för panelen att verka genomskinlig.
Bakgrundsbilden är en bild som används för att rita panelens bakgrund, precis som du kan använda en bild som skrivbordsunderlägg. Markera Aktivera bakgrundsbild för att aktivera funktionen. Du kan ange en bildfil i textrutan nedanför eller välja en genom att klicka på knappen . Du kan också markera rutan Färglägg för att pass ihop med skrivbordets färgschema för att just göra det. Du kommer att se en förhandsvisning av den valda bilden i rutan till höger.
Den här dialogrutan ändrar inställningar för aktivitetsfältet. Ändringarna påverkar det externa aktivitetsfältet och dessutom aktivitetsfältet i panelen, eller i underpaneler.
Om den här rutan är markerad, visar aktivitetsfältet alla program som körs på alla skrivbord. Annars visas bara program på det aktuella skrivbordet.
Markeras den här rutan sorteras alla i en grupp för varje skrivbord, annars sorteras de i den ordning de startas. Det här påverkar inte grupperade aktiviteter om de är spridda över mer än ett skrivbord.
Ännu inte skriven
Om den här rutan är markerad, visas bara fönster som har minimerats i aktivitetsfältet. Om Visa fönster från alla skrivbord är markerad visas alla minimerade fönster. Annars visas bara minimerade fönster från det nuvarande virtuella skrivbordet.
Om den här rutan är markerad, har varje ikonen för programmet som körs intill namnet.
Genom att markera den här rutan visas den lilla knappen med .
Det här är ett alternativ som hjälper dig om du ofta saknar plats i aktivitetsfältet. Om det är inställt till Alltid, grupperas flera instanser av samma program som en knapp i aktivitetsfältet. Välj När aktivitetsfältet är fullt för att få panelen att bara gruppera likande aktiviteter om det inte finns mycket utrymme kvar i aktivitetsfältet.
Du kan ange åtgärder för musen på aktivitetsfältets knappar med inställningarna under Åtgärder. Varje åtgärd kan vara en av följande:
Ett klick med musknappen öppnar en meny som visar alla aktiviteter i gruppen. Om du klickar på ett alternativ i menyn med någon musknapp, så aktiveras motsvarande program.
Ett klick med musknappen öppnar en meny med alla program i gruppen, där varje program har sin fönstermeny som undermeny, och det finns vissa gruppegna alternativ som som stänger alla program i gruppen, som låter dig ange vilket skrivbord som hela gruppen ska visas, samt , och som utför åtgärderna för alla program i gruppen.
Om den här rutan är markerad, har varje ikonen för programmet som körs intill namnet.
Återställ aktivitet: Ett klick med musknappen återställer det första programmet i gruppen utan att gruppmenyn öppnas.
Det första programmet i gruppen läggs överst utan att ge det fokus.
Det första programmet i gruppen läggs underst. Det förlorar inte fokus.
Det första programmet i gruppen minimeras. Om det redan är minimerat, så återställs det igen.
Observera att vissa av de här inställningarna bara får effekt om en knapp i aktivitetsfältet innehåller mer än ett program.
-menyn är en av de centrala elementen i panelen.
Det finns fem huvudgrupper i -menyn som nu beskrivs nerifrån och upp.
Den här gruppen är till för de gemensamma sakerna för KDE i -menyn.
Det här alternativet används för att avsluta KDE-sessionen. Det stänger också av X Window System®-sessionen.
Med det här valet kan du låsa sessionen om du inte vill att någon annan ska kunna komma åt ditt skrivbord. Om du har angett en skärmsläckare, visas den vid låsning, annars blir skärmen svart. Om du trycker på någon tangent, blir du tillfrågad om ditt användarlösenord. Det här är oberoende av skärmsläckarens lösenordsinställning.
I den här undermenyn kan du ändra panelens inställningar, som beskrivs i avsnittet Anpassa panelen, lägga till saker i panelen (se Grundläggande panelanvändning) och starta Menyeditorn. Du kan också nå menyn, men eftersom du läser det här har du troligen redan hittat detta själv.
Det här tar fram en liten men kraftfull programstartsdialogruta.
I normalfallet skriver du bara in ett kommando och trycker på returtangenten eller klickar på , men knappen finns också som visar några startalternativ för kommandofönstret.
Om den här rutan är markerad, startas programmet i en terminal, vilket betyder att du kan se alla meddelanden på kommandoraden som programmet kan matar ut.
Om den här rutan är markerad kan du ange en användare i textfältet användarnamn med vars behörigheter programmet ska köras. Om du anger en annan användare, måste du ange lösenord i rutan nedanför.
Markera det här alternativet för att köra med en annan prioritet. En högre prioritet talar om för operativsystemet att det ska ge mer körtid till programmet. Du kan använda skjutreglaget för att ändra prioriteten. Om du vill ge programmet en högre prioritet än den förvalda (mittenläget), måste du ange lösenordet för root nedanför.
Schemaläggaren är den del av operativsystemet som bestämmer vilka processer som ska köra och vilka som måste vänta. För det mesta kör ett program med normal schemaläggning, vilket betyder att det använder körtiden som det får av operativsystemet, men du kan också ändra den till realtid. Det betyder att programmet får all körtid tills det inte begär mer. Du måste ange systemadministratörens lösenordet för att använda Kör med realtidsschemaläggning.
Det här kan vara farligt. Om programmet hänger sig och inte kan sluta använda processorn, kan hela systemet hänga sig.
Den här gruppen innehåller några mycket användbara dynamiska menyer, som beskrivs för panelens inställningar i avsnittet Menyer.
Den här undermenyn innehåller snabbläddrare för tre mycket användbara kataloger: hem-, rot- och systeminställningskatalogerna.
Den här menyn visar de senast använda dokumenten (fungerar bara för KDE-program för närvarande). Genom att klicka på valet tas dessa bort, vilket kan vara användbart av privatskäl.
Den här undermenyn visar dina personliga bokmärken precis som i Konqueror. Se Konquerors handbok för mer hjälp om detta.
Undermenyerna för att starta program finns i den här gruppen. Du kan använda menyeditorn för att lägga till, ta bort eller flytta posterna. Program får en kortfattad beskrivning antingen om alternativet Namn (beskrivning) eller Beskrivning (namn) är aktiverat i inställningarna.
Den här gruppen innehåller antingen de senast använda eller de mest använda programmen. Se avsnittet Menyinställningar för mer om detta.
Miniprogram är små program som körs inne i panelen. Nästan allting förutom knapparna Starta program är miniprogram. De kan läggas till från den sammanhangsberoende menyn genom att välja . Varje miniprogram har en liten pil i sitt handtag. Genom att klicka på den visas en meny som låter dig flytta eller ta bort det, ändra inställningarna om det finns några, och ange panelens inställningar.
Aktivitetsfältet visar knappar för alla program som körs. Programmet som har fokus visas som en intryckt knapp. Om ett program är minimerat, blir titeln i aktivitetsfältet grå.
Om du klickar på knappen för det aktiva programmet, kommer det att minimeras. Det här betyder också att om du klickar två gånger på ett inaktivt program, kommer det också att minimeras.
Ett klick med högerknappen visar standardprogrammenyn. Bara valet skiljer sig: om du har ställt in aktivitetsfältet att visa program på alla skrivbord, kan du flytta det här programmet till det aktuella skrivbordet.
Det finns också en liten ikon till vänster eller överst i aktivitetsfältet, som visar en meny. Den här ikonen kallas . Menyns första val, , försöker flytta fönstren på ditt aktiva skrivbord på ett sådan sätt att så många som möjligt syns. placerar alla fönster på det aktiva skrivbordet över varandra, med det senaste överst och de andra sorterade i den ordning de sist användes.
Under de här alternativen finns en lista av alla program som körs för närvarande, grupperade enligt de skrivbord som de körs på. Genom att klicka på namnet på ett skrivbord byter man till det, och genom att klicka på ett program aktiveras det också. Se inställningarna för aktivitetsfältet, för att ta reda på mer om detta.
Du kan anpassa aktivitetsfältet genom att klicka med höger musknapp på det lilla förflyttningshandtaget.
Titta på “SektionenAktivitetsfält” för detaljer om aktivitetsfältets inställningar.
Det här lilla miniprogrammet visar en förhandsgranskning av de virtuella skrivborden, låter dig byta mellan virtuella skrivbord och ger dig möjlighet att flytta fönster från ett skrivbord till ett annat genom att dra dem.
Det finns också en mycket användbar sammanhangsberoende meny som används för att ställa in miniprogrammet.
Det här öppnar inställningsdialogrutan för virtuella skrivbord. Där kan du ange hur många skrivbord du vill ha och ge dem namn.
I den här undermenyn kan du ställa in minipagern. Den tillhandahåller följande funktioner:
I den här delen kan du välja hur många eller som förhandsgranskningarna av skrivborden är arrangerade i, om du vill se vilka fönster som för närvarande är öppna på skrivborden och om ikoner ska ange programmen som kör på de olika virtuella skrivborden.
Här kan du välja om förhandsgranskningen av skrivborden ska betecknas med nummer, namn eller om du inte vill att de ska ha någon beteckning alls.
Du kan ställa in skrivbordsväljarens bakgrund till , eller att motsvara .
Det här startar programmet KPager, som tillhandahåller funktioner som liknar de som erbjuds av miniprogrammet.
Som du kanske redan har gissat, visar miniprogrammet en liten klocka som finns i panelen.
Ett klick med vänsterknappen på klockan visar en liten almanacka. Du kan använda de för att byta månad eller de för att byta år. Det här påverkar inte dina datuminställningar, det är bara för information.
Det finns en del saker man kan göra med klockan. Allt det här kan göras från den sammanhangsberoende menyn.
Det finns fyra sätt som klockan kan se ut på:
Det här låter klockan se ut som en enkel text , som visar tiden i ren textform.
Det här låter klockan se ut som en digital klocka, som visar tiden med det välkända sjusegmentsformatet.
Om det här väljs, visas klockan som en gammaldags analog klocka.
Det här är kanske bara användbart om panelen är inställd för normal eller stor storlek.
Det här är en mycket oortodox sorts tidsvisning. Prova den, den är verkligen rolig!
Välj tillgängliga tidszoner eller öppna fliken Tidszoner i dialogrutan Anpassa för klockminiprogrammet med .
Det här alternativet startar modulen Datum och tid under avdelningen Systemadministration i inställningscentralen.
Du behöver systemadministratörens lösenord för att justera datum och tid.
Det här startar modulen i Land/region och språk under Region och handikappstöd i inställningscentralen, där du kan ställa in ditt format på sidan Tid och datum. Det krävs inga speciella behörigheter för detta.
Om du behöver klistra in dagens datum och/eller tid i ett annat program (t.ex. i en texteditor), kan du kopiera det till klippbordet med den här funktionen. Efter du har valt ett av de tillgängliga formaten, placeras dagens datum och/eller tid på klippbordet med det valda formatet.
Här kan du ställa in några allmänna alternativ för miniprogrammet.
I inställningen av Klocktyp kan du välja mellan olika sorters klockor, på samma sätt som i den sammanhangsberoende menyn.
I delen Visning kan du markera om du vill visa datum och/eller sekunder. I Utseendedelen kan du välja om du vill ha det vanliga KDE-utseendet eller dina egna färger och teckensnitt.
I delen Visning kan du markera om du vill visa datum, sekunder och/eller blinkande punkter. I delen Tidkan du välja om du vill ha det vanliga LCD-utseendet eller dina egna färger.
I delen Visning kan du markera om du vill visa datum och/eller sekunder. I delen Tid kan du välja om du vill ha det vanliga LCD-utseendet eller dina egna färger. Du kan också ställa in nivån på kantutjämning, där hög betyder att linjer blir något suddiga för att förhindra steg i uppritningen. Kantutjämning med hög kvalitet kan orsaka en del last på systemet för långsamma system.
I delen Visning kan du markera om du vill visa datum. I Tid kan du välja färger och teckensnitt för den inexakta klockan. Det finns också ett skjutreglage för att ställa in Inexakthet. Det kan inte beskrivas i dokumentet, utan experimentera själv.
Det här är en komprimerad programstartare. Den är mycket användbar särskilt om panelen har ställts in till normal eller stor storlek. Du kan lägga till program med drag och släpp, eller från den sammanhangsberoende menyn. Den sammanhangsberoende menyn används också för att ta bort ett program.
Systembrickan används för att docka vissa speciella program, t.ex. Klipper eller JuK. Programmen som visas i systembrickan tillhandahåller alla individuella funktioner. Om du behöver hjälp med dessa alternativ, titta i programmens handböcker.
Systembrickans sammanhangsberoende meny tillhandahåller alternativet . Om du klickar på det, dyker en dialogruta upp som låter dig välja program som inte ska vara permanent synliga i systembrickan. Dolda ikoner kan göras synliga genom att klicka på den lilla pilen som visas på miniprogrammets vänster- eller överkant.
Det här lilla miniprogrammet innehåller två knappar: används för att låsa sessionen om du någonsin vill lämna KDE obevakat och inte vill att någon annan ska komma åt det, och för att avsluta KDE-sessionen.
Det här miniprogrammet tillhandahåller en enkel kommandorad inbäddad i panelen. Inget mer och inget mindre.
Det här miniprogrammet visar en lyckligt ansikte som blir surt när någon process använder för mycket systemresurser. Om ett program använder för mycket resurser, visas en meddelanderuta som frågar dig om hur du vill hantera det programmet.
Genom att klicka med vänster musknapp visas en inställningsdialog. Här kan du ställa in Uppdateringsintervall, som anges i sekunder, och CPU-lasttröskel. För närvarande finns det inga riktiga råd för att ställa in det här, utan du får experimentera lite grand. De här inställningarna kommer troligen ändras i framtida utgåvor. Det finns också en sektion Program att ignorera där du kan lägga till program som naturligt använder mycket resurser, t.ex. kompilatorer eller 3D-bildgeneratorer.
Det här miniprogrammet gör precis samma sak som Klipper i systembrickan. Det har fördelen att använda lite mindre systemresurser, vilket bara har betydelse på riktigt långsamma system, men har nackdelen att den använder mer utrymme än Klipper i systembrickan. Du kan läsa mer om detta i Klippers handbok.
Det finns också några funktioner som körs utanför panelen, utökningar. De läggs till från den sammanhangsberoende menyn genom att välja . Du kan flytta dem till vilken skärmkant som helst genom att dra dem med det lilla miniprogramgreppet vid deras kant, eller ta bort dem genom att högerklicka på ett tomt utrymme och välja .
Stilen på utökningarna kan anpassas under “Utökningar” i panelens inställningar.
Det externa aktivitetsfältet är precis som miniprogrammet aktivitetsfält, med den enda skillnaden att det tillhandahåller sin egen panel. Se avsnittet Miniprogrammet aktivitetsfält för hjälp om detta.
Det här är en panel precis som Kicker själv, där du kan lägga till alla saker som Kicker kan hantera. På detta sätt kan du ha hur många paneler som helst. Skapa bara en underpanel och lägg till program och miniprogram i den.
Kasbar är en ikon som ersätter aktivitetsfältet. Den visar alltid ikonerna för alla program som körs på alla skrivbord, och de kan väljas genom att klicka med vänsterknappen. Det aktiva fönstret är markerat, minimerade fönster visar en liten triangel som pekar nedåt istället för fyrkanten i nederkanten på ikonerna. En triangel som pekar åt höger indikerar att programmet har rullats upp.
Programdocka är ett externt fält som låter WindowMaker-program dockas. Kör bara ditt dockningsbara WindowMaker-program: om programdockan körs, så dockas de automatiskt.
9.1. | Hur kan jag lägga till program, miniprogram eller något annat till panelen? |
Klicka med höger musknapp på någon tom yta i panelen, och välj vad du vill lägga till. Se Grundläggande panelanvändning för mer om detta. | |
9.2. | Kan jag ha ett externt aktivitetsfält precis som i KDE 1? |
Ja, du kan bara klicka med högerknappen på en tom yta i panelen, och sedan välja , och . | |
9.3. | Hur kan jag flytta panelen till en annan skärmkant? |
Dra den till vilken skärmkant som helst genom att hålla nere vänster musknapp på någon tom yta i panelen. | |
9.4. | Hur kan jag flytta utökningar till en annan skärmkant? |
Dra dem bara genom att hålla nere vänster musknapp på de små till vänster eller längst upp på utökningarna. | |
9.5. | Jag vill att aktivitetsfältet ska visa alla program som jag kör, oberoende av vilket skrivbord de finns på. Är det möjligt? |
Ja, det är det. Klicka med höger musknapp på aktivitetsfältets lilla , välj sedan och markera Visa fönster från alla skrivbord i dialogrutan som visas. | |
9.6. | Hur kan jag komma åt -menyn utan att använda musen? |
Tryck Alt+F1 så visas den. | |
9.7. | Finns det ett sätt att lägga till en meny som innehåller alla skrivbordsikoner till panelen? |
Starta bara Konqueror, gå till din hemkatalog och dra ikonen Desktop till någon tom yta i panelen, välj därefter i menyn som visas. | |
9.8. | Hur kan jag ändra färg och stil på panelen? |
Du kan ändra panelens färger med den globala färgmodulen i inställningscentralen eller du kan ändra stil på själva panelen, se “Utseende” för mer om detta. | |
9.9. | Varför visar klockan fel tid? |
På vissa Red Hat®-system, visar klockan i panelen alltid tiden med GMT. Det här beror på ett fel i systeminställningarna, och är inte direkt relaterat till Kicker. För att lösa problemet skapa bara den här symboliska länken: | |
9.10. | Är det möjligt att ändra K-knappen i panelen till en annan bild? |
Leta rätt på | |
9.11. | Varför fungerar inte min meny? |
Dina menyalternativ kan vara ihopblandade av någon anledning. Kör helt enkelt kbuildsycoca på kommandoraden. |
Kicker
Program Copyright 1999-2000 KDE-gruppen (www.kde.org).
Matthias Elter (elter AT kde.org)
Matthias Ettrich (ettrich AT kde.org)
Wilco Greven (greven AT kde.org)
Rik Hemsley (rik AT kde.org)
Daniel M. Duley (dan.duley AT verizon.net)
Preston Brown (pbrown AT kde.org)
Originaldokumentation copyright 2001, 2002 Dirk Doerflinger (ddoerflinger AT web.de)
Delar copyright 2004 Orville Bennett (obennett AT hartford.edu)
Delar copyright 2005 Titus Laska (titus.laska AT gmx.de)
Översättning Stefan Asserhäll (stefan.asserhall AT comhem.se)
Den här dokumentationen licensieras under villkoren i GNU Free Documentation License.
Det här programmet licensieras under villkoren i BSD-licensen.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team