]> &Chris.Schlaeger;&Chris.Schlaeger.mail; &Chris.Schlaeger;&Chris.Schlaeger.mail; &Tobias.Koenig;&Tobias.Koenig.mail; Stefan Asserhäll

stefan.asserhall@comhem.se

Översättare 2000 &Chris.Schlaeger; &FDLNotice; 2000-12-14 1.00.00 Systemövervakaren är en nätverksredo aktivitetshanterare och ett systemövervakarprogram, med den ytterligare funktionalitet som finns i top. KDE Ksysguard processövervakare top ps Systemövervakaren är &kde;:s aktivitetshanterare och prestandaövervakare. Den innehåller en klient-server arkitektur som tillåter övervakning av så väl lokala som fjärrdatorer. Det grafiska gränssnittet använder så kallade sensorer för att hämta informationen som visas. En sensor kan erbjuda enkla värden eller mer komplex information som tabeller. En eller flera skärmar tillhandahålls för varje sorts information. Skärmar organiseras i arbetsblad som kan sparas och laddas oberoende av varandra. Alltså är systemövervakaren inte bara en enkel aktivitetshanterare utan ett mycket kraftfullt verktyg för att hantera stora serverinstallationer. Systemövervakaren kan startas från menyn Starta program, genom att välja Systemövervakaren i menyn System. Som ett alternativ kan du starta den genom att skriva ksysguard i en terminal. Systemövervakarens huvudfönster består av en menyrad, en valfri verktygsrad och statusrad, sensorbläddraren och arbetsytan. Direkt efter du har startat ser du din lokala maskin som anges som localhost i sensorbläddraren och två sidor på arbetsytan. Det här är den förvalda inställningen. Den här förvalda inställningen är tillräcklig för att en oerfaren användare ska kunna göra en del systemhantering. En erfaren användare eller till och med en systemadministratör för ett stort datorlabb har annorlunda behov. För att hantera en stor mängd olika användare är systemövervakaren mycket flexibel. Sensorbläddraren visar all registrerade värddatorer och deras sensorer i en trädvy. Klicka på trädhandtagen för att öppna eller stänga en gren. Varje sensor övervakar ett särskilt systemvärde. Använd Ansluta till värddator i menyn Arkiv för att ansluta till en ny värddator. En dialogruta visas som låter dig ange namnet på värddatorn du vill ansluta till. Under namnet kan du välja anslutningsmetod. Förvalt värde är ssh, det säkra skalet. Som ett alternativ kan rsh, fjärrskalet, eller demonläge användas. Klicka på Ok för att upprätta förbindelsen. Kort därefter visas den nya värddatorn i sensorbläddraren och du kan bläddra i listan av sensorer. För att upprätta en förbindelse måste ett program som heter ksysguardd, som kan startas i följande två lägen, installeras på den nya värddatorn. demonläge Du kan starta ksysguardd vid uppstart med demonläge genom att lägga till -d som väljare. I det här fallet måste du välja demonläge i anslutningsdialogrutan för ksysguard. En nackdel med den här anslutningstypen är att du kommer inte kunna avbryta eller ändra snällhet för en process med Processkontroll och dataöverföring via nätverket kommer inte att krypteras. skalläge I det här läget startas ksysguardd vid anslutning av ksysguard. För att möjliggöra detta måste platsen för det ingå i din PATH. Tyvärr så kör inte ssh din .profile-fil, så din vanliga inställning av PATH är inte tillgänglig. Istället används en förvald PATH som /bin:/usr/bin. Eftersom &kde; troligtvis inte är installerat i dessa kataloger måste du skapa eller uppdatera en fil i din hemkatalog. Filen heter environment, och måste finnas i en gömd katalog som heter .ssh. För mer detaljer se ssh-manualsidan. Filen måste innehålla en rad som den följande: PATH=/bin:/usr/bin:/opt/kde/bin under förutsättning att ksysguardd finns i /opt/kde/bin/ksysguardd. När du använder ssh bör du försäkra dig om att du har din identity.pub installerad på fjärrdatorn och att värddatornyckeln för fjärrdatorn redan är registrerad på din maskin. Det enklaste sättet att kontrollera detta är att skriva ssh remotehost ksysguardd på kommandoraden. Om du hälsas med ksysguardd kan du skriva quit, och allt är i sin ordning. För experter: ksysguardd är ett mycket litet program som bara länkas med libc. Därför kan det också användas på maskiner som inte har en fullständig &kde;-installation, som servrar. Om du väljer alternativet med eget kommando i värddatoranslutningen behöver du inte ange hela kommandot för att starta ksysguardd. För att koppla ner från en värddator, välj datorn i sensorbläddraren och välj Koppla ner från värddator i menyn Arkiv. Om du fortfarande har sensorer som används, färgas visningsskärmarna gråa och visningen uppdateras inte längre. Arbetsytan är organiserad som arbetsblad. Välj Ny från menyn Arkiv för att skapa ett nytt arbetsblad. En dialogruta dyker upp där du kan ange namnet, dimensionerna och uppdateringsintervallet för arbetsbladet. För att ta bort ett arbetsblad igen, välj Stäng från menyn Arkiv. Alla ändringar sparas till arbetsbladsfilen. Om ett arbetsblad aldrig har sparats blir du tillfrågad om ett filnamn. Arbetsblad består av celler organiserade i ett rutnät. Varje cell kan fyllas med en skärm med en eller flera sensorer. Du kan fylla en cell genom att dra en sensor från sensorbläddraren och släppa den på cellen. Om det finns mer än en typ av skärm tillgänglig för den sortens sensor, visas en meny. Du kan då välja vilken skärm du föredrar att använda. Vissa typer av skärmar kan visa mer än en sensor. Lägg till fler sensorer till skärmar genom att dra dem från sensorbläddraren och släppa dem på befintliga skärmar. Arbetsblad kan anpassas genom att klicka på Anpassa arbetsblad i menyn Redigera. I dialogrutan som visas kan du se dimensionerna och uppdateringsintervallet. Det här uppdateringsintervallet används av alla visningsskärmar på arbetsbladet som har valt använd uppdateringsintervall för arbetsblad i inställningsdialogrutan för tidsintervall. Alternativet Anpassa stil i menyn Inställningar ger dig möjlighet att anpassa de allmänna stilegenskaperna och använda dem för arbetsbladet som är aktivt för närvarande. Skärmar kan anpassas genom att klicka på dem med höger musknapp. En meny visas där du kan välja om du vill ändra egenskaperna för den här skärmen, ta bort den från arbetsbladet, ändra dess typ av uppdateringsintervall och värde eller tillfälligt stanna och starta om dess uppdatering. Signalritaren lägger till ögonblicksvärden på en eller flera sensorer efter hand. Om flera sensorer visas, läggs värdena ovanpå varandra i olika färger. Om skärmen är stor nog ritas ett rutnät för att visa intervallet för de tillagda värdena. Normalt är automatintervalläget aktiverat, så minimala och maximala värden ställs in automatiskt. Ibland vill du ha låsta minimala och maximala värden. I detta fall kan du stänga av automatintervalläget och ange värdena i inställningsdialogrutan. Multimetern visar sensorvärden som en digital mätare. I inställningsdialogrutan kan du ange minimala och maximala värden. Om intervallet överskrids färgas skärmen med varningsfärgen. Processkontrollen ger dig en lista på processer i systemet. Listan kan sorteras enligt varje kolumn. Klicka bara med vänster musknapp på kolumnens rubrik. Listan visar följande information om varje process. Observera att alla egenskaper är inte tillgängliga på alla operativsystem. Namn Namnet på den körbara fil som startade processen. PID Process-ID. Ett unikt nummer för varje process. PPID Process-ID för processens huvudprocess. UID ID för användaren som startade processen. GID ID för gruppen som processen tillhör. Status Processens status. Användare % Processorlasten för processen i användardelen (i procent). System % Processorlasten för processen i systemdelen (i procent). Snällhet Schemaläggningsprioriteten. VM-storlek Storleken på virtuellt minne (i Kibyte) som processen använder. VM-RSS Storleken på fysiskt minne (i Kibyte) som processen använder. Inloggning Inloggningsnamnet på användaren som startade processen. Kommando Det fullständiga startkommandot för processen. Under tabellen syns fem knappar som beskrivs från vänster till höger. Trädvyn har konstruerats för att visa förhållandet mellan processer som körs. En process som startats av en annan process kallas en underprocess, Ett träd är ett elegant sätt att visa det här förhållandet. Processen init är den process som startar alla övriga. Om du inte är intresserad av underprocesserna för en viss process kan du klicka på den lilla rutan till vänster om huvudprocessen och delträdet göms. Ett klick till på rutan gör att delträdet visas igen. Processfiltret kan användas för att reducera antalet processer som visas i tabellen. Du kan filtrera bort processer som du inte är intresserad av. För närvarande kan du visa alla processer, bara systemprocesser, bara användarprocesser eller bara dina egna processer. Den här knappen kan användas för att tvinga fram en omedelbar uppdatering av processlistan. Om du har markerat en eller flera processer kan du trycka på knappen Döda för att döda dem. En så kallad SIGKIL skickas till processerna och gör att de avslutas omedelbart. Om dessa program fortfarande har data som inte sparats kommer den att gå förlorad. Använd därför den här knappen med försiktighet. Stapeldiagrammet visar sensorvärden som rörliga staplar. I inställningsdialogrutan kan du ange minimala och maximala värden för intervallet och en undre och övre gräns. Om intervallet överskrids färgas skärmen med varningsfärgen. Sensorloggningen visar inte några värden, men loggar dem i en fil med ytterligare datum- och tidsinformation. I inställningsdialogrutan kan du ange minimala och maximala värden för sensorn. Om intervallet överskrids färgas posten i sensortabellen med varningsfärgen och en knotify-händelse skickas. Loggfilmonitorn visar innehållet i en fil, t.ex. /var/log/messages. I inställningsdialogrutan kan du skapa en lista med reguljära uttryck som jämförs med filens innehåll. Om ett av uttrycken matchar, skickas en knotify-händelse. Listvyn visar data för vissa sensorer i form av en tabell. Det grafiska gränssnittet är tillgängligt på alla plattformar som &kde; kan användas på. Serverdelen finns för närvarande bara på följande &UNIX;-varianter: &Linux; 2.x För att ksysguardd ska fungera måste &Linux;-kärnan kompileras med /proc-filsystemet aktiverat. Detta är normalinställningen och de flesta &Linux;-distributioner har den redan. FreeBSD Programmet ksysguardd måste ägas av gruppen kmem och måste ha setgid-biten satt. &Solaris; Ännu inte skriven Stöd för ytterligare plattformar håller på att förberedas. Din hjälp skulle vara mycket uppskattad. &ksysguard; utvecklas och underhålls för närvarande av Chris Schläger cs@kde.org. &ksysguard; är en omskrivning av KTop, KDE 1.x aktivitetshanterare. Flera andra har arbetat med KTop: A. Sanda alex@darkstar.ping.at Ralf Mueller ralf@bj-ig.de Bernd Johannes Wuebben wuebben@math.cornell.edu Nicolas Leclercq nicknet@planete.net Överföring till andra plattformar än &Linux; utfördes av: FreeBSD: Hans Petter Bieker zerium@traad.lavvu.no &underFDL; &underGPL;