KDE:s användarhandbok
Copyright © 2004, 2005 KDE:s dokumentationsgrupp
Härmed ges tillåtelse att kopiera, distribuera och/eller ändra detta dokument under villkoren i GNU Free Documentation License, Version 1.1 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan invarianta avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter. En kopia av licensen inkluderas i avsnittet som heter "GNU Free Documentation License".
En allmän användarhandbok för KDE
Rapportera gärna eventuella problem med det här dokumentet till (kde-doc-english AT kde.org).
Innehållsförteckning
Tabellförteckning
Exempelförteckning
Innehållsförteckning
Den här användarhandledningen har som målsättning att ge en översikt över hela KDE-upplevelsen. Vi antar att du har en vanlig, fungerande installation av en fullständig KDE skrivbordsmiljö, med tillhörande paket. Boken bör vara den första referensen för alla enkla frågor om KDE:s inställningar, eller för att ta reda på hur en vanlig uppgift utförs.
Det första stället att titta, och en central plats för alla frågor du har om din upplevelse av KDE.
En snabbstartsguide för vanliga uppgifter. I de flesta fall behöver du inte känna till detaljer om hur varje alternativ i ett program anpassas för att komma igång med arbetet. Du hittar stegvisa guider som fungerar i de vanligaste fallen, tillsammans med länkar till ytterligare information om du stöter på några problem.
Det finns också några tips och trick som visar dig de mest användbara och imponerande funktionerna i KDE, och sätt att spara tid och ansträngning.
Användarhandledningen är inte avsedd att vara en ersättning för programmens handböcker. Du bör gå till handböckerna för hjälp med specifik inställning av program och felsökning som inte täcks av den här boken. Om svaret är utanför den här bokens omfång, talar vi noga om var du ska leta efter ytterligare hjälp.
Du kan också ha en mängd paket från tredje part, och vissa av dessa program nämns kortfattat här, men vi täcker normalt bara programmen som tillhandahålls som en del av en utgåva av KDE. Det är inte en dom över värdet hos program från tredje part. I själva verket är många av dem utomordentliga.
Användarhandledningen är inte specifik för en distribution, och täcker en standardinstallation av KDE. Din lokala installation kan vara anpassad av din distributör, eller av dig själv, så våra råd här är generella. Du kan behöva justera sökvägar för att hitta filerna som beskrivs.
Vi använder följande formateringskonventioner för att klargöra vad vi refererar till:
| Typ av text | Stil | Exempel |
|---|---|---|
| Text som syns i det grafiska gränssnittet (på knappar, etc.) | Ljusgrå bakgrund | Inställningar |
| Tangentnamn | Fetstil | Ctrl |
| Menyalternativ | “Menynamn”->“Menyalternativ” | -> |
| Tangentkombinationer (som trycks ner samtidigt) | “Väljartangent”+“Åtgärdstangent” | Ctrl+Q |
| Text du ska skriva in | Fetstil, teckensnitt med fast breddsteg | ls -al kde/ |
| Text du ska ersätta på lämpligt sätt | Grönt kursivt teckensnitt | användare |
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Du kan behöva känna till följande systemplatser:
KDE installeras i sitt eget katalogträd, som du kan hitta genom att köra kommandot kde-config . Katalogen anges av miljövariabeln $--prefixKDEDIRS och möjligen $KDEDIR.
Miljövariabeln $KDEHOME pekar på katalogen där KDE ska hitta användarspecifika inställningar. Om den inte är definierad, används standardvärdet ~/.kde.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Här är en översikt av vad som finns i användarhandledningen:
Del II, “Skrivbordet” innehåller en inledning till den grundläggande användningen av KDE, som “Hur man arbetar med fönster”, och verktygen som du använder i alla KDE-program, som “Öppna och spara filer”. Om KDE är nytt för dig, eller till och med datorer i allmänhet, har du troligtvis nytta av avsnittet.
Del III, “KDE-komponenter” förklarar några viktiga komponenter i en installation av KDE och hur de passar ihop. KDE:s multimedia och nätverksfunktioner är omfattande, och täcks inte ingående här, men det finns ett smakprov på båda i den här delen av användarhandledningen. I slutet av avsnittet hittar du en guide över hur KDE kan finjusteras det där lilla extra i Kapitel 16, Meka under huven på KDE.
Del IV, “KDE och Internet” belyser KDE:s uppsättning Internetprogram. KDE innehåller en kraftfull webbläsare, Konqueror, en e-postklient med alla funktioner, KMail, en diskussionsgruppläsare, KNode, och många andra program som gör din erfarenhet av Internet enklare och produktivare. Den här delen av användarhandledningen innehåller information om hur de här programmen ställs in.
Del VI, “KDE för administratörer” är en referensguide till vissa funktioner i KDE som är användbara för administratörer som ställer in fleranvändarsystem. Den här delen har också information som kan vara användbar för användare av KDE med enanvändarsystem: Var inställningsfiler lagras, vilka miljövariabler som påverkar KDE och så vidare. Kiosk-ramverket är systemet i KDE som tillåter administratörer att begränsa vad användare kan göra i KDE. Det är potentiellt användbart i många situationer, men särskilt för att köra kiosker med en enda funktion, till exempel en webbläsare, därav namnet.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Innehållsförteckning
“Skrivbordet” är bara ett namn på skärmlayouten när du startar KDE. Det ser ut ungefär så här (på din egen dator kan det se något annorlunda ut, men huvudfunktionerna ska vara likadana):
Låt oss ta en titt på de viktigaste delarna:
Den största delen av skärmen upptas av bakgrunden. För närvarande utgörs bakgrunden av en bild. Bilden kallas oftast “skrivbordsunderlägg,” och du kan ändra den för att få KDE att passa din smak.
Längst upp till vänster finns två ikoner: Papperskorg och Hem. Att klicka på dem öppnar antingen katalogen Papperskorg eller hemkatalogen. Du kan lägga till fler ikoner på skrivbordet så att du kan öppna dina favoritprogram, eller komma åt flyttbara media med bara ett klick.
Längst ner finns KDE:s panel, som också kallas “Kicker”. Panelen innehåller flera användbara sätt att arbeta med KDE. Den står för K-menyn, där du kan öppna alla KDE-program som är installerade på datorn, den visar alla program som för närvarande kör, samt tiden och mycket mer. Ta en titt på Kapitel 3, Panelen och skrivbordet för mer information om KDE:s panel.
Grundläggande saker om KDM och startkde
Det finns två sätt att logga in till KDE: grafiskt eller via kommandoraden. Vi tar en snabb titt på båda två:
Om du ser en skärm som liknar den nedan när du startar datorn, är du redan klar att logga in grafiskt. Skriv bara in ditt användarnamn i textrutan Användarnamn och lösenordet i textrutan Lösenord. Lösenordet visas inte medan du skriver det, utan troligen visas det som asterisker. När du har skrivit in informationen, klicka på knappen , så startas KDE. KDE:s startskärm visas och informerar dig om förloppet vid start av KDE, och när det är klart, är KDE redo att användas.
Om du föredrar att använda kommandoraden, kan du logga in i KDE med kommandot startx. Lägg till raden exec startkde i filen .xinitrc i din hemkatalog (skapa den om den inte finns), spara filen och kör därefter startx. KDE ska starta på samma sätt som om du hade loggat in grafiskt.
När du är klar med att använda KDE för tillfället, vill du logga ut till nästa gång. Det enklaste sättet att göra det är att klicka på K-menyn längst ner till vänster på skärmen, och därefter välja alternativet . En dialogruta med texten Avsluta session för användarnamn visas. För att bekräfta att du vill logga ut, klicka på knappen . Om du ändrar dig, och bestämmer dig för att fortsätta använda KDE för tillfället, tryck på .
Relaterad information
Handbok kdm har information om hur KDE:s grafiska inloggningshantering används och ställs in. Du kan läsa om den i hjälpcentralen eller genom att skriva in help:/kdm i Konquerors platsrad.
De flesta program levereras med en innehållsrik handbok, som du kan nå på diverse olika sätt:
Genom att trycka på F1 inne i programmet.
Från menyraden: ->
Genom att använda I/O-slaven för hjälp i Konqueror. Skriv alltså helt enkelt help:/ i platsraden. programnamn
Direkt på http://docs.kde.org
Många program tillhandahåller också sammanhangsberoende hjälp på två former: Verktygstips och “Vad är det här” hjälp.
Verktygstips är små informationsfönster eller pratbubblor som visas när du håller musen över ett objekt på skärmen utan att klicka.
KDE använder verktygstips på många ställen för att erbjuda kortfattad hjälp eller information om ett objekt på skärmen. De flesta knappar på verktygsrader i program visar till exempel sina namn i verktygstips om du stannar eller håller musen över dem.
Verktygstips har en annan funktion, som inte är direkt knuten till hjälp. I Konquerors filhanterare och på skrivbordet, kan verktygstips ge information om filer. Det kallas ofta “metainformation”.
Du kan ta reda på mer om verktygstips med metainformation i avsnittet om Konquerors filhanterare.
“Vad är det här?” hjälp är ofta mer detaljerad än verktygstips. Du kan komma åt “Vad är det här?” hjälp på två sätt:
Genom att trycka på knappen i fönstrets namnlist.
Genom att trycka på tangentkombinationen Skift-F1
Markören ändras till en pekare med ett frågetecken intill. Klicka på objektet du vill få information om, så dyker ett litet fönster upp med information.
KDE tillhandahåller många e-postlistor som kan ge dig hjälp och råd om hur man använder och ställer in skrivbordet.
Några av listorna som du kan finna användbara är:
Den här e-postlistan fokuserar särskilt på frågor oberoende av operativsystem, och på diskussioner om hur KDE används. Operativsystemspecifika frågor och diskussioner är utanför ämnesområdet här. Till exempel är frågan “Hur ändrar jag marginalstorlek för Kword-dokument” passande för listan, medan “Hur ställer jag in min skrivare med KDE med Unix-operativsystemet X.Y” inte är det. Frågor som ställs här och diskussioner ska gälla alla KDE-användare som använder tillämplig KDE-programvara, inte bara de som använder samma operativsystem.
Du kan prenumerera på listan med https://mail.kde.org/mailman/listinfo/kde
Du hittar arkiv på http://lists.kde.org/.
Den här e-postlistan fokuserar särskilt på frågor och diskussioner om hur KDE används på Linux®. Frågor och diskussioner kan omfatta allt som skrivbordsanvändare som kör KDE på ett Linux®-system kan råka ut för. Därför är frågor som “Hur ställer jag in en nätverksskrivare för utskrift med KDE med Linux-distributionen X.Y” passande här. Om du föredrar en lista som är begränsad till operativsystemoberoende frågor och diskussioner om KDE, använd KDE:s allmänna e-postlista.
Du kan prenumerera på listan med https://mail.kde.org/mailman/listinfo/kde-linux.
Du hittar arkiv på http://lists.kde.org/.
Det finns en #kde kanal på Freenode (irc.freenode.net) för stöd och annan allmän diskussion om KDE. Som vanligt kan du komma åt kanalen genom att använda någon av KDE:s populära IRC-klienter, vilket omfattar konversation, KSirc samt Kopete. För mer information titta i avsnittet “IRC”.
Det finns många andra resurser som du kan finna användbara. Några av dessa listas nedan:
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Alla program som kör under KDE har sina egna fönster, och vissa program kan använda mer än ett fönster. Du kan hantera fönstren på många sätt för att få skrivbordet att fungera för dig. Här är ett normalt fönster:
Om du vill använda ett fönster måste det vara aktivt. Ett fönster blir automatiskt aktivt när du öppnar det, så att programmet du öppnade omedelbart är klart att använda. Bara ett fönster kan vara aktivt åt gången. Det aktiva fönstret är det du kan skriva i, och det kan skiljas från de övriga eftersom det har en namnlist med annan färg. (Med KDE:s standardtema, har det aktiva fönstret en ljusblå namnlist, och inaktiva fönster har grå namnlister.)
När du vill arbeta i ett annat fönster, måste du göra det aktivt. Det finns två sätt att göra det:
Klicka med vänster musknapp på fönstret som du vill aktivera. Fönstret blir aktivt och höjs ovanför andra fönster om det överlappar dem.
Håll nere Alt och tryck på tabulatortangenten (släpp inte Alt-tangenten). En dialogruta visas med en lista över tillgängliga fönster, där ett är markerat. Du kan välja ett annat fönster genom att trycka på tabulatortangenten igen för att gå igenom listan, medan du hela tiden håller nere Alt. När du släpper Alt-tangenten, blir fönstret som var markerat aktivt.
Det första sättet att organisera fönster på skrivbordet är att flytta omkring dem. Du kan flytta fönster så att de överlappar andra fönster, eller så att du kan se hela fönstret. Det finns tre sätt att flytta ett fönster:
Klicka med vänster musknapp på fönstrets namnlist och håll nere den. Flytta muspekaren så flyttas fönstret med den. Släpp upp musknappen, så stannar fönstret där du lämnade det.
Öppna fönstermenyn med knappen längst till vänster i fönstrets namnlist (som visas nedan), och välj . Muspekaren flyttas till mitten av det nuvarande fönstret och genom att flytta omkring musen kan du flytta fönstret. När du väl har flyttat fönstret till platsen du vill ha det, klicka med vänster musknapp för att släppa det.
Håll nere Alt och vänster musknapp när muspekaren är över fönstret som du vill flytta. Muspekaren ändras till en kompass, och genom att flytta musen kan du flytta fönstret. Släpp bara musknappen för att släppa fönstret. Den här metoden är särskilt användbar om fönstrets namnlist har flyttats utanför skärmen så att du inte kan använda de andra metoderna.
Du kan göra fönster större eller mindre, bredare eller högre på ett av två sätt. Använd det som du tycker är bekvämast för dig:
Flytta muspekaren över fönstrets kant (den är ljusblå på skärmbilden ovan). Pekaren ändras till en pil med två huvuden. Klicka och dra, så följer fönstrets kant muspekaren, vilket gör fönstret större eller mindre. Om du klickar på fönstrets över- eller underkant, kan du justera höjden för sig själv. Om du klickar på fönstrets vänster- eller högerkant, kan du justera bredden. För att ändra båda samtidigt, flytta musen över ett av fönstrets hörn. När pekaren blir en diagonal pil med två huvuden, klicka och dra.
Använd knappen längst till vänster i fönstrets namnlist för att visa fönstermenyn. Välj alternativet , så blir muspekaren en pil med två huvuden. Flytta omkring muspelaren för att ändra storlek, och klicka på vänster musknapp när du är klar för att släppa fönstret.
Om du inte kan se fönsterkanten eller fönstermenyns knapp, kan du använda Alt och musens högerknapp. Håll nere Alt och dra med höger musknapp. Fönstrets storlek ändras. Du släpper bara höger musknapp när du är klar.
Om du bara vill göra ett fönster så stort som möjligt, så att det upptar hela skärmen, använd knappen , som är den andra knappen från höger i fönstrets namnlist. Att klicka med vänster musknapp på knappen gör fönstret så stort som möjligt i båda riktningarna, medan att klicka med mittenknappen eller med högerknappen bara ökar fönstrets storlek antingen i den vertikala eller horisontella riktningen.
När du behöver behålla programmet öppet, men du inte vill att det ska uppta utrymme på skrivbordet, kan du minimera det eller rulla upp det. För att minimera ett fönster, klicka på knappen , som är den tredje knappen från höger i fönstrets namnlist. Fönstret visas inte längre, men programmet kör fortfarande, och en post för det visas i panelens aktivitetsfält. För att visa fönstret igen, klicka på posten i aktivitetsfältet. Du kan också använda Alt+Tabulator: se “Byta mellan fönster”.
Att rulla upp fönster är mycket likt att minimera dem, men den här gången visas bara fönstrets namnlist. För att rulla upp ett fönster, dubbelklicka på namnlisten. För att återställa fönstret, dubbelklicka bara på namnlisten igen.
Ibland kanske du har en hel mängd fönster öppna, och på alla möjliga ställen. Genom att lägga fönster i rad, radar KDE automatiskt upp dem som en följd från övre vänstra hörnet på skärmen. För att använda alternativet, klicka med musens mittenknapp på skrivbordet, och välj därefter .
Genom att välja att ordna dina öppna fönster, försöker KDE använda maximalt tillgängligt utrymme på skrivbordet för att visa så mycket som möjligt av varje fönster. Om du till exempel skulle ha fyra fönster öppna och du begär att de ska ordnas placeras de vart och ett i ett hörn av skrivbordet, oberoende av var de ursprungligen befann sig. För att använda alternativet, klicka återigen med musens mittenknapp på skrivbordet, och välj därefter .
När du är klar med att använda ett program, vill du avsluta programmet och stänga dess fönster. Återigen kan du välja bland några olika alternativ:
Klicka på knappen längst till höger i fönstrets namnlist. Om du redigerar ett dokument i programmet, blir du tillfrågad om du vill ändringarna, dem eller kommandot att avsluta programmet.
Använd alternativet -> i menyraden. Du får då samma val att , eller .
klicka på respektive fönster i Kicker, KDE:s panel, och välj . Du blir tillfrågad med ett alternativ att spara eventuella dokument som redigerades.
Tryck på Alt+F4. Återigen visas bekräftelsedialogrutan om du redigerade något dokument.
kstart
Det enklaste sättet att komma åt avancerade fönsterhanteringsfunktioner i KDE är att använda ett ganska okänt verktyg som heter kstart, som ingår i KDE 2.1 och senare. kstart låter dig styra sättet som ett program samarbetar med fönsterhanteraren. Kommandot används oftast för att ange ett speciellt beteende för ofta använda program, men det kan också vara användbart för att integrera program som inte ingår i KDE med skrivbordet.
Att använda kstart är enkelt: Du skriver helt enkelt kstart och några väljare innan ett kommando. För att börja, låt oss ta en titt på hur vi kan använda kstart för att anpassa beteendet hos ett KCalc-fönster. Kommandot vi använder är följande:
%kstart--ontop--alldesktopskcalc
Med lite tur bör effekten som kommandot har vara ganska uppenbart: Räknarens fönster förblir ovanpå alla andra och syns på alla virtuella skrivbord. En funktion som är mindre uppenbar är att kommandot fungerar med alla miljöer som stöder NET, inte bara med KDE.
Man kan skicka argument till program som startas med kstart, till exempel:
%kstart--skiptaskbar--desktop1 xmessage 'Hej, allihop!'
Kommandot visar Hej, allihop! med xmessage och försäkrar att fönstret visas på det första virtuella skrivbordet och utelämnas från aktivitetsfältet. Faktumet att programmet är skrivet med Xt-verktygslådan istället för att vara ett riktigt KDE-program orsakar inga problem för kstart. Förhoppningsvis illustrerar det hur kstart kan användas för att integrera främmande program med KDE:s skrivbord.
Även om du kan använda kstart för att tilldela särskilda fönsterinställningar, låter KDE dig också ändra dem, och liknande inställningar, från själva programfönstret. Klicka helt enkelt på knappen längst till vänster i fönstrets namnlist (eller tryck på Alt+F3 när fönstret har fokus), och gå till ->. Som du kan se, kan du ändra diverse saker, från dess geometri vid start, till om det ska ha en kant eller inte.
Nu när vi vet hur ett fönsters dekoration kan anpassas, låt oss ta en titt på en annan av skrivbordets aspekter: systembrickan. Systembrickan är ett område där ett program kan visa ett litet fönster. Det används oftast för att visa statusinformation eller ge snabb åtkomst till kommandon. Ett fönster som har en ikon i systembrickan försvinner oftast från aktivitetsfältet när det minimeras, med ikonen i systembrickan som ersättning. Normalt utvecklas ikoner i systembrickan specifikt som en del av ett program, men som med fönsterdekorationer, tillhandahåller KDE ett verktyg för att ändra det: ksystraycmd.
Till en början tar vi det vanliga programmet KCalc och gör om det till ett program i systembrickan. Det åstadkoms med ett enda enkelt kommando:
%ksystraycmd--title'Kcalc' kcalc
Ikonen som visas i systembrickan är den som anges i fönstertipsen och den uppdateras om ikonen ändras. Fönstrets namn visas som ett verktygstips om du håller musen över ikonen. ksystraycmd följer det vanliga beteendet i KDE, så att fönstret kan visas eller döljas genom att klicka på ikonen i systembrickan, och en vanlig sammanhangsberoende meny är tillgänglig.
För att illustrera ytterligare funktioner i ksystraycmd, använder vi ett mer komplicerat exempel, ett terminalfönster som följer filen .xsession-errors (det är loggfilen som lagrar vad som händer på skrivbordet). Till en början tar vi helt enkelt en titt på hur vi kan visa den:
%konsole--iconlog--caption'X-logg' \--nomenubar--notabbar--noframe\-etail -f ~/.xsession-errors
Väljarna --caption och --icon ingår som standard i KDE-program. Du kan få en fullständig lista över dessa globala väljare genom att köra ett program med väljarna --help-kde och --help-qt. Här ger vi vårt terminalfönster namnet 'X-logg' och ikonen “log”. Du kan använda väljarna med vilket KDE-program som helst, och som nämns ovan, ksystraycmd tar hänsyn till dem när ikonen i systembrickan skapas. Väljaren -e är specifik för terminalen och talar om för den att köra kommandot tail. Trots dess komplexitet, kan vi enkelt flytta fönstret till systembrickan med ksystraycmd:
%ksystraycmd--hidden--title'X Log' \ konsole --icon log --caption 'XLog' \ --nomenubar --notabbar --noframe \ -e tail -f .xsession-errors
Förutom att vara det mest komplexa kommandot vi har använt, demonstrerar exemplet väljaren --hidden som startar kommandot med bara ikonen i systembrickan synlig. Exemplet uppnår vårt mål att snabbt kunna komma åt loggfilen, men vi kan göra det hela lite mer effektivt om vi bara kör terminalprocessen när den är synlig. Kommandot vi använder är:
%ksystraycmd--startonshow\ --iconlog--tooltip'X Log' \ konsole --icon log --caption 'X Log' \ --nomenubar --notabbar --noframe \ -e tail -f ~/.xsession-errors
Tillägget av väljaren --startonshow talar om för ksystraycmd att bara starta med ikonen i systembrickan synlig (som väljaren --hidden) och att vänta till användaren aktiverar ikonen i systembrickan innan kommandot körs. Vi använder också väljaren --quitonhide som talar om för ksystraycmd att avsluta kommandot när dess fönster döljs. Genom att använda båda väljarna försäkrar vi oss om att vår terminalikon i systembrickan inte slösar bort resurser när vi inte använder den. Att skapa och avsluta fönstret som vi gör här, förhindrar att den vanliga hanteringen av ikon och namn fungerar i ksystraycmd, så nu behöver vi också explicit ange den ursprungliga ikonen och verktygstipset.
I alla föregående exempel har vi litat på att kstart och ksystraycmd räknar ut vilket fönster vi vill påverka, och om vi inte säger något annat, antar de att det första fönster som dyker upp är det vi vill använda. Denna policy är oftast ok, eftersom vi startar programmet samtidigt, men det kan misslyckas rejält när många fönster dyker upp (som när du loggar in). För att göra kommandona robustare, kan vi använda väljaren --window. Den anger fönstrets namn. Följande exempel använder väljaren --window för att försäkra oss om att ett visst terminalfönster påverkas:
%kstart--iconify--window'kstart_me' konsole --caption 'kstart_me' -e tail -f ~/.xsession-errors
Här använder vi den beprövade och testade tekniken att ange ett namn för både kstart och programmet. Det är i allmänhet det bästa sättet att använda kstart och ksystraycmd. Väljaren --window stöds både av kstart och ksystraycmd, och kan vara ett reguljärt uttryck (t.ex. “window[0-9]”) samt ett visst namn. (Ett reguljärt uttryck är ett kraftfullt verktyg för mönstermatchning som du kommer att se använt på många ställen i KDE.)
Ibland är en skärmfull helt enkelt inte tillräckligt med utrymme. Om du använder många program samtidigt, och märker att du drunknar i olika fönster, erbjuder virtuella skrivbord oftast lösningen. Normalt har KDE fyra virtuella skrivbord, där vart och ett är som en separat skärm: du kan öppna fönster, flytta omkring fönster och ange bakgrunder och ikoner på vart och ett av skrivborden. Om du känner till konceptet med virtuella terminaler, kommer du inte att ha några svårigheter med KDE:s virtuella skrivbord.
För att byta till ett annat virtuellt skrivbord, kan du använda Ctrl+Tabulator på samma sätt som du skulle använda Alt+Tabulator för att byta mellan fönster (se “Byta mellan fönster”): Håll nere Ctrl och tryck därefter på tabulatortangenten. En liten dialogruta dyker upp som visar de virtuella skrivborden, där ett är markerat. Om du släpper Ctrl, byter KDE till skrivbordet som är markerat. För att välja ett annat virtuellt skrivbord, tryck upprepade gånger på tabulatortangenten medan Ctrl hålls nere. Markeringen flyttas genom de tillgängliga skrivborden. När skrivbordet du vill byta till är markerat, släpp upp Ctrl.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Konqueror med enkla inställningar
Det ingår en flexibel och kraftfull filhanterare i KDE kallad Konqueror, som låter dig göra allt du vill med filer lagrade på datorn, i nätverket och till och med på Internet. Det finns för många funktioner i Konqueror för att beskriva alla här, alltså ger vi bara en översikt. Om du vill ha mer detaljinformation om vad Konqueror kan göra, ta en titt på handboken för Konqueror genom att välja -> från Konquerors menyrad, eller som ett alternativ, kan du använda I/O-slaven för hjälp i Konqueror genom att skriva in help:/konquerori platsraden.
När du först öppnar Konqueror i filhanteringsläge, kan du se två paneler: katalogvyn är till höger , och sidoraden till vänster. Katalogvyn innehåller ikoner för varje objekt i nuvarande katalog. Objekten kan vara kataloger eller filer. Många filtyper kan “förhandsgranskas” utan att öppna ett nytt program för att redigera dem i. För att förhandsgranska en fil, håll muspekaren över filens namn ungefär en sekund: ett extrafönster dyker upp som visar filens innehåll och annan användbar information, som filens storlek och vilken användare som äger filen.
Du kan öppna vilket objekt som helst genom att klicka på filens ikon (bara en gång: KDE använder inte dubbelklick i standardinställningen). Kataloger öppnas i samma fönster. Filer öppnas antingen i lämpligt program, eller frågar filhanteraren vilket program som ska användas. Om du till exempel inte har en ordbehandlare inställd för att öppna Microsoft® Word-dokument, frågar filhanteraren dig vad den ska göra.
Du kan gå tillbaka till den senast öppnade katalogen genom att klicka på knappen Tillbaka eller gå upp en katalog genom att klicka på knappen Upp.
Konquerors sidorad
Att navigera bland katalogerna genom att använda katalogvyn kan bli opraktiskt. Sidoraden tillhandahåller genvägar och specialfunktioner som gör det enklare att hitta vad du letar efter.
Längs vänstra kanten i sidoraden hittar du ett antal knappar, var och en med en annorlunda ikon:
Eftersom Konqueror (filhanteraren) också fungerar som en mycket kraftfull webbläsare, har den också en bokmärkesfunktion. Här hittar du samma struktur som i menyn .
Därefter tillhandahåller sidoraden en lista med alla kända enheter på datorn. Enheterna kan antingen vara fysiska enheter — som din hårddisk, cdrom-enhet eller diskettenhet — eller virtuella “enheter” — som delade fjärrkataloger eller hårddiskpartitioner.
Konqueror kommer ihåg webbsidorna som du har besökt och listar dem antingen enligt datum eller alfabetiskt i en trädstruktur. Du kan välja beteendet genom att högerklicka på alternativet Historik och välja . Vänsterklickar du på ett objekt (t.ex. www.kde.org) så visar Konqueror dokumentet du har besökt. Vänsterklickar du på ett dokument (t.ex. index.html) så öppnas webbplatsen i katalogvyn.
Högerklickar du på ett historikobjekt, som ->, visas en något annorlunda sammanhangsberoende meny: Du hittar också alternativet , som gör att Konqueror öppnar platsen i ett nytt fönster.
Alternativet Hemkatalog finns i sidoradens navigationspanel. Du hittar din hemkatalog som första posten. Därunder hittar du alla kataloger i din hemkatalog. Vänsterklickar du på en katalog i vyn, öppnas katalogen i katalogvyn. Som ett alternativ kan du också arbeta med katalogens sammanhangsberoende menyer, skapa underkataloger och så vidare.
Försök att dra en musikfil (som MP3-, Ogg- eller .wav-filer) till sidoraden. Filen spelas omedelbart upp.
Nyhetsövervakaren visar en inställningsbar lista med nyhetskällor. Högerklicka antingen på inställningsknappen eller på en av knapparna för nyhetskällor (t.ex. KDE News, som oftast är fördefinierad) för att lägga till en ny källa i nyhetsövervakaren.
Här kan du bläddra bland tjänster som tillhandahålls av andra datorer i nätverket. Demonen Lisa måste ha startats för att det ska fungera riktigt. Nätverksbläddraren låter dig se en mängd olika tjänster som tillhandahålls av en dator. Du kan enkelt bläddra på delade SMB-kataloger och HTTP-platser, eller överföra filer via det säkra lagret FISH.
Allt i UNIX®-baserade system är organiserat i ett filsystemträd. Trädet måste ha en rot, och det här är den. Funktionen Rotkatalog är som funktionen Hemkatalog. Den enda skillnaden är att alla kataloger visas, inte bara din hemkatalog.
Det här är i någon bemärkelse "återstoden". Prova att bläddra igenom de olika objekten. Om en ljud-cd finns i cd- eller dvd- enheten, kan du hitta allt på den och till och med ännu mer under objektet Bläddrare för ljud-cd (du kan till och med komprimera ljudfiler och spara dem på hårddisken med den här funktionen).
Håll nere Ctrl-tangenten och klicka på ikonen du vill markera, för att bara markera en ikon. Om du vill markera mer än en ikon, håll nere Ctrl medan du klickar på vart och ett av objekten du vill markera. När väl en eller flera ikoner är markerade kan du göra vad du vill med dem. Om du vill flytta eller kopiera objekt, markera dem och dra dem därefter (med vänster musknapp nertryckt) till önskad plats. När du släpper upp musknappen visas en meny som erbjuder dig att , eller markerade objekt. Du kan också åtgärden.
Många andra åtgärder kan utföras med markerade objekt genom att högerklicka på ett av de markerade objekten och välja åtgärd i menyn som visas. (Det exakta innehållet i menyn beror på typen av filer som är markerade, så den kallas en “sammanhangsberoende meny”).
Som redan nämnts ovan kan du länka filer eller kataloger var som helst. Det betyder att den länkade katalogen syns och beter sig precis som originalet på en annan plats utan att uppta ytterligare plats på hårddisken. Om du till exempel har ett antal dokument, varav bara några få används regelbundet, kan du enkelt gruppera dem i en katalog och skapa länkar till dem.
Innan en fil tas bort i KDE:s filhanterare flyttas den till katalogen Papperskorg för att ge dig möjlighet att få tillbaka den om du tar bort den av misstag. Papperskorgen visar alla borttagna objekt. Du kan markera det som ska återställas och flytta det till den ursprungliga platsen som beskrivs i “Ikoner”. Om du högerklickar på papperskorgen och väljer tas filerna i den bort permanent.
Relaterad information
Som nämndes i inledningen, har handboken för Konqueror mycket mer information om funktionerna som är tillgängliga i Konqueror. Du kan läsa den i hjälpcentralen eller genom att skriva in help:/konqueror i Konquerors platsrad.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kicker är panelen för att starta program i K-skrivbordsmiljön. Normalt visas den längs skärmens underkant, och tar upp hela skärmens bredd, men inställningen kan ändras. Kicker är något av en stormarknad för (nästan) allt du snabbt vill komma åt. Förutom K-menyn, där du kan starta program, kan Kicker också köra dockade miniprogram som skrivbordsväljaren, aktivitetsfältet eller klockan och utökningar som underpaneler. Med alla dessa alternativ, kommer du troligen att vilja anpassa Kicker så att den fungerar bäst för dig. Nästa avsnitt beskriver några vanliga sätt att anpassa panelen.
När du först startar KDE, visar panelen några ikoner intill -menyn. De kan användas för att starta programmen de motsvarar. För att se vilka program som startas av varje ikon, håll muspekaren över ikonen till ett verktygstips (ett litet extrafönster) visas som talar om programmets namn för dig.
Dessa standardikoner kanske inte motsvarar de program som du oftast använder, så du kan ta bort de du inte vill ha och lägga till ikoner för andra program som du använder. För att ta bort en ikon, högerklicka på ikonen och välj Ta bort programnamn knapp i snabbmenyn som visas. För att lägga till en ny ikon, högerklicka på ett tomt utrymme i panelen, och följ menyalternativet . Det leder dig till en kopia av -menyn, där du kan hitta alla KDE-program. För att till exempel lägga till en ikon för musikspelaren JuK, följ menyerna till ->->. Ikonen visas i panelen på stället du klickade.
Kicker kan lägga till många sorters objekt samt startikoner för program. Du hittar dessa objekt med samma meny som tidigare, men genom att välja eller . Objekten i fönstret Lägg till miniprogram är små program som kan finnas i panelen. Förhandsgranskning och hantering av skrivbord är ett exempel på ett miniprogram som visar en liten bild av varje virtuellt skrivbord. (För mer information om virtuella skrivbord, se “Använda flera skrivbord”). Du kan byta till ett annat virtuellt skrivbord genom att klicka på dess bild i skrivbordsväljaren.
Du hittar information om övriga miniprogram tillgängliga med Kicker i handboken för Kicker. Skriv bara help:/kicker i Konquerors platsrad.
Systembrickan är stället där program som kör, men inte direkt behövs, kan behållas. Vissa program (som musikspelare) visas där, eftersom du troligen vill behålla dem öppna, men för att de inte ska ta upp för mycket utrymme på skärmen, visas bara en ikon i systembrickan.
När du klickar på en sådan ikon, visas en snabbmeny där du kan se några av programmets alternativ (som spela, paus, stopp, ... i en musikspelare).
När du klickar på den, visas programmets huvudfönster. Om du håller musen ovanför ikonen, visas ett verktygstips med information (i fallet med musikspelaren är det information som nuvarande sång). Program som normalt stöder ikoner i systembrickan är musikspelare, IRC-klienter, filofaxer, ...
I de flesta av dessa program kan du ställa in om du vill att en ikon ska visas eller inte. För andra trick och tips om systembrickan, se avsnittet om “Systembrickan”.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Aktivitetsfältet är ett objekt i panelen som visar en post för varje fönster som du har öppnat. Du kan använda aktivitetsfältet för att byta mellan fönster genom att klicka på posten för fönstret som du vill aktivera. Aktivitetsfältet har poster för fönster på varje virtuellt skrivbord, inklusive fönster som har minimerats.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det är ofta användbart att flytta någon text eller objekt i ett program, från ett ställe till ett annat. Det är också mycket vanligt att behöva duplicera någon text, om du till exempel skriver samma sak flera gånger. Systemet för att göra det här kallas för klippbordet. Det finns två något olika sätt att använda systemet, som tekniskt kallas “markeringen” och “klippbordet”. Vi tittar på dem separat.
Den här metoden använder musen för att kopiera text från ett ställe till ett annat. Metoden är
Markera texten du vill kopiera.
Klicka med musens mittenknapp på platsen dit du vill kopiera texten. Det kan vara i samma program som du kopierade texten från, eller i ett helt annat program.
Med den här metoden kan du kopiera text, eller “klippa ut” den (det vill säga ta bort den från ett ställe och flytta den till ett annat). Med den här metoden kan du antingen använda musen och menyalternativen, eller tangentbordet. Båda sätt anges, med menyalternativet att använda, följt av snabbtangenten som gör samma sak, så här:
-> (Ctrl+X)
Flytta (“klippa ut”) text
Markera texten du vill klippa ut.
Välj -> (Ctrl+X) i menyn, så tas texten bort från den nuvarande platsen.
Placera textmarkören på stället där du vill infoga texten. Det kan vara i samma program som du fick texten ifrån, eller ett helt annat program. Välj -> (Ctrl+V), så dyker texten upp på stället där du placerade markören.
Att kopiera text från ett ställe till ett annat är mycket likt:
Kopiera text
Markera texten du vill kopiera.
Välj -> (Ctrl+C) i menyn, så kopieras texten till klippbordet.
Placera textmarkören på stället där du vill infoga texten. Det kan vara i samma program som du fick texten ifrån, eller ett helt annat program. Välj -> (Ctrl+V), så dyker texten upp på stället där du placerade markören.
Instruktionerna ovan beskriver det normala beteendet för klippbordet. Programmet Klipper, som du kan lägga till som ett minprogram i panelen (se “Att anpassa panelen” för instruktioner om hur man gör det), tillhandahåller några användbara klippbordsrelaterade funktioner, som en klippbordshistorik och möjligheten att ändra klippbordets och markeringens beteende. Ta en titt i handboken för Klipper för mer information.
Relaterad information
Du hittar mer information om Kicker, KDE:s panel, i hjälpcentralen eller genom att skriva in help:/kicker i Konquerors platsrad.
Handboken för Klipper har information om de avancerade funktionerna för att hantera klippbordet i KDE. Du kan läsa den i hjälpcentralen eller genom att skriva in help:/klipper i Konquerors platsrad.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Relaterad information
Även om en del information har presenterats här, finns det mycket mer information om Kicker, tips, inställningar, trick och fixar i Kickers handbok. Du kan komma åt den via hjälpcentralen eller genom att helt enkelt skriva in help:/kicker i Konquerors platsrad.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE erbjuder ett varierande antal sätt att starta program. Du kan:
Välj helt enkelt relevant alternativ i K-menyn.
Kör programmet från terminalen, eller klicka på K-menyn och välj (även om du kanske föredrar tangentbordets snabbtangent, som helt enkelt är Alt+F2).
Skapa en genväg på skrivbordet eller använd panelens snabbstart.
K-menyn fungerar i stort sett som startmenyn i Windows®, men den delar dock upp program enligt vad de gör. Program i K-menyn är uppdelade i kategorimenyer, såsom och . Under kategorimenyerna finns delkategorimenyer, såsom , och . Under delkategorimenyerna finns startalternativ, som när de klickas startar motsvarande program.
Beroende på programmet, kanske det inte finns ett startalternativ i K-menyn. För att söka igenom hårddisken efter fler program, klicka på K-menyn, välj och skriv kappfinder. Klicka på i programfinnaren, så söks hårddisken igenom efter program. Klicka på kryssrutan intill varje program som ska läggas till i K-menyn, och klicka på och . K-menyn har nu nya programalternativ under de relevanta kategorimenyerna.
Ikoner för programstart kan också placeras på skrivbordet. För att skapa en ny startikon, klicka på skrivbordet och välj ->. Skriv in namnet på programmet i KDesktops egenskapsdialogruta, under fliken Allmänt. Du kanske också vill välja en egen ikon genom att klicka på kugghjulsikonen. Klicka på fliken Program och skriv in en kort mening om programmet i textrutan Beskrivning. Skriv in programmets namn (skiftlägeskänsligt) och eventuella kommandoradsväljare du vill använda i textrutan Kommando. Klicka på , så skapas den nya startikonen på skrivbordet. Klicka bara på den nya ikonen på skrivbordet så körs motsvarande program.
För att starta ett program i terminalen, klicka på K-menyn och välj ->->. När terminalen väl visas på skärmen, skriv helt enkelt in namnet på programmet du vill starta (kom ihåg att terminalen är skiftlägeskänslig) och tryck på returtangenten. Om du är osäker på programmets namn, skriv in några av de första tecknen och tryck på tabulatortangenten på tangentbordet. Genom att trycka på tabulatortangenten försöker bash (via terminalen) gissa namnet på programmet du vill starta. Om det hittar mer än ett program som passar in, skrivs en lista med program som passar in ut på skärmen. Skriv in namnet på programmet från listan och tryck på returtangenten för att starta det.
Vilket sätt du än väljer är det en enkel match att starta ett program i KDE. Från K-menyn till terminalen är alla program bara några få klick eller tangenttryckningar bort.
Relaterad information
Titta i Kickers handbok för mer information om att aktivera aller inaktivera K-menyn, lägga till program i snabbstarten, eller organisera kategoriseringen av program i K-menyn. Du kan antingen visa Kickers handbok via Hjälpcentralen, eller genom att använda Konquerors I/O-slav genom att skriva help:/kicker i platsraden.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE tillhandahåller ett gemensamt sätt att öppna och spara filer via fildialogrutan. Du hittar alternativen -> och -> (och/eller ) i nästan alla KDE-program.
Dialogrutan består av mellan tre och fem områden. Det översta området är stället där du hittar navigerings- och inställningsfunktioner. Huvudområdet (i mitten) är stället där alla filer visas som ikoner. Det kallas en ikonvy. Det nedersta området är stället där du kan redigera filnamn eller filteruttryck och välja eller .
Förutom det kan du lägga till två ännu mer avancerade områden. Navigeringspanelen för snabbåtkomst och Förhandsgranskningsrutan.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE-program är avsedda att vara så nyttiga och användbara som möjligt “ur kartongen”, men de erbjuder också ett stort antal alternativ som du kan ändra för att få KDE att arbeta åt dig. Förutom inställningar som påverkar hela KDE (se Kapitel 5, Inställningscentralen), har varje program en uppsättning inställningsalternativ som du kan komma åt genom att använda menyalternativet ->. Det här är likadant för alla KDE-program, vilket gör det enkelt att hitta inställningsdialogrutan för ett program.
Till vänster i inställningsdialogrutan finns en lista med sektioner. Genom att klicka på en av sektionerna, visas sektionens inställningssida till höger i dialogrutan. Du kan ändra alternativen för att passa vad du föredrar.
När du har gjort ändringarna du vill, kan du klicka på för att spara dina ändringar och stänga inställningsdialogrutan. Om du vill se effekten av dina ändringar, men inte stänga inställningsdialogrutan, klicka på knappen . Den är användbar om du inte är säker på ändringen du har gjort, och kanske vill ändra tillbaka, eftersom dialogrutan fortfarande är öppen, och klar för att göra det.
Om du bestämmer dig för att du inte vill behålla ändringarna du har gjort, klicka bara på för att stänga dialogrutan utan att spara dina ändringar.
De flesta KDE-program erbjuder tangentbordsgenvägar för de viktigaste åtgärderna i programmet. Om du märker att du inte tycker om de vanliga tangentbordsgenvägarna, eller att de ger konflikt med genvägarna i ett annat program (kanske ett som inte tillhör KDE), kan du ändra dem med menyalternativet ->. Det visar programmets dialogruta Anpassa genvägar. Som ett exempel på hur dialogrutan används, låt oss lägga till en genväg för åtgärden i Konqueror, så att vi kan e-posta platser för intressanta sidor till vänner genom att bara trycka på en (eller två) tangenter.
Öppna dialogrutan Anpassa genvägar i Konqueror enligt beskrivningen ovan.
Klicka på objektet Skicka länkadress... i huvudlistrutan (det är nära slutet under avdelningen Konqueror).
I rutan Genväg för vald åtgärd, välj Egen, eftersom vi ska ge åtgärden en tangentbordsgenväg som vi väljer.
En liten inmatningsdialogruta för genvägar dyker upp. Tryck bara på Ctrl+E (eller vad du än vill ändra genvägen till), så försvinner dialogrutan. “Tangentikonen” i dialogrutan Anpassa genvägar visar nu den nya genvägen.
Om du gjorde ett misstag, eller ändrade dig angående vad som skulle användas som genväg, klicka bara på tangentikonen som visar den nuvarande genvägen. Inmatningsdialogrutan för genvägar visas igen, och du kan trycka på tangentkombinationen för genvägen som du vill ha.
Nästan alla KDE-program har en eller flera verktygsrader längst upp i programmets fönster, under menyraden. Verktygsraden innehåller ikoner (verktygsknappar) som representerar vanliga åtgärder och inställningar. Fönstret i KMail har till exempel en verktygsrad som innehåller knappar för Nytt brev, Kontrollera post och flera andra. Var och en av dessa åtgärder är något du ofta gör, och det är därför de både har verktygsknappar och menyalternativ (Nytt brev finns under ->, Kontrollera post finns under ->).
Alla är dock inte överens om vilka åtgärder som ofta används (jag använder aldrig verktygsknappen Nytt brev eller menyalternativet, jag använder tangentbordsgenvägen Ctrl+N). För att försäkra att skärmen inte belamras med saker du inte behöver, kan alla verktygsrader anpassas. Du kan dessutom ofta anpassa vilka verktygsrader som visas, samt hur de visas.
Det enklaste att anpassa för verktygsrader i ett givet program är om de visas överhuvudtaget. De flesta program har menyn -> där du kan välja vilka verktygsrader som visas och vilka som inte visas. Konqueror har fyra verktygsrader, Huvudverktygsrad, Extra verktygsrad, Platsverktygsrad och Bokmärkensverktygsrad.
Om menyn inte finns, kan du också klicka på själva verktygsraden och välja undermenyn i den sammanhangsberoende menyn som visas.
Motsvarande sammanhangsberoende meny , som kan kommas åt genom att klicka på verktygsraden, låter dig anpassa andra av verktygsradens egenskaper:
Dess orientering, så att istället för att den finns längst upp i fönstret under menyraden, kan du placera den till vänster, till höger eller längst ner i fönstret.
Dess orientering, så att verktygsraden “flyter” som ett separat fönster som du kan flytta helt oberoende.
Dess orientering, så att verktygsraden trycks ihop till ett litet platt grepp som du kan öppna igen genom att dubbelklicka på det (det är annorlunda än att låta verktygsraden försvinna helt på ett subtilt sätt, eftersom det är enklare att få den att visas igen).
Utseendet hos text intill, under eller istället för ikoner i verktygsraden.
Ikonernas storlek (om de inte är ersatta av text).
Verktygsraderna är avsedda för åtgärder som du ofta utför, så vad gör du om det finns en oanvändbar ikon där, som Klipp ut? Eller vad händer om du verkligen vill ha knappen Klipp ut i verktygsraden, men programmet ger dig inte det? Detta är tillfället då dialogrutan för att anpassa verktygsrader behövs: den ger dig fullständig kontroll av åtgärderna som är tillgängliga i alla verktygsrader.
Välj -> i programmets meny, eller i verktygsradens egen sammanhangsberoende meny. Då visas dialogrutan för att anpassa verktygsrader, som består av en kombinationsruta som kan användas för att välja vilken verktygsrad som ska anpassas, och två listor med objekt: en med tillgängliga åtgärder, och en med åtgärder som redan används i verktygsraden.
Det finns ofta många många fler åtgärder tillgängliga (till exempel aktivera flik nummer 12) än du någonsin vill ha i verktygsraden, eller som du ens visste fanns i programmet. Dialogrutan för att anpassa verktygsrader kan vara lärorik. Du kan dra åtgärder från en listruta till den andra, arrangera om objekten i verktygsraden, eller ändra ikon för en vald åtgärd. Det låter dig dra åtgärderna som du inte vill ha bort från verktygsraden och till listan med tillgängliga åtgärder. På samma sätt kan åtgärderna du vill ha dras till verktygsraden. Att klicka på uppdaterar verktygsraden med de nya åtgärderna som du föredrar.
Det finns några specialobjekt som kan hamna i listrutan för nuvarande verktygsrad:
avskiljare, vilka finns i två varianter:
linjeavskiljare visas som en linje mellan två åtgärdsikoner
avskiljare visas som ett större utrymme mellan två åtgärdsikoner
<Sammanfoga>, vilket är ett särskilt objekt som tillåter att insticksprogram och andra laddningsbara komponenter i programmet också infogar sina åtgärder i verktygsraden. Det är i allmänhet inte en bra idé att ta bort det, eftersom du inte kan få tillbaka det.
Åtgärdslista:. Dessa visas i olika varianter (det finns en som heter viewmode_toolbar i Konqueror) och återigen representerar de åtgärdslistor som kan infogas av insticksprogram.
Så fort du klickar på en åtgärd i listan med aktuella åtgärder, visas en beskrivning av den i dialogrutan. Beskrivningen varnar dig om det är en dålig idé att ta bort åtgärden.
Om du inte gillar att dra omkring saker, finns det fyra knappar i dialogrutans mitt som låter dig flytta markerade åtgärder från en lista till en annan, och flytta åtgärden som för närvarande är markerad upp eller ner i listan. Det måste finnas ett sätt att återställa de normala verktygsraderna i ett program, för att återställa efter att ha tagit bort en viktig åtgärd som <Sammanfoga> av misstag, men jag vet inte vad det är.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Innehållsförteckning
Inställningscentralen
Inställningscentralen är stället att gå till för att ändra någon inställning som påverkar hela KDE-miljön. Du kan öppna den med alternativet i K-menyn, eller med dess namn på kommandoraden, kcontrol.
Inställningarna är uppdelade i flera huvudkategorier, som var och en innehåller flera sidor med inställningar. För att visa en inställningssida, expandera huvudkategorin genom att klicka på knappen + intill den, och klicka därefter på sidan du vill ha. Inställningssidan visas då till höger, och du kan ändra inställningar så mycket du orkar. Inga ändringar får någon effekt innan du klickar på knappen . Om du bestämmer dig för att du vill lämna inställningarna som de var, efter du gjort några ändringar, klicka bara på knappen .
Om du behöver mer hjälp med en sida, gå till sidan och klicka därefter på fliken Hjälp. Du kanske också vill ta en titt i handboken för inställningscentralen, som du kan öppna med ->.
Här hittar du inställningar som ändrar sättet som KDE;s skrivbord och program ser ut.
Den här modulen styr färger eller bilder som används som bakgrund på skrivbordet. Inställningarna kan användas för alla virtuella skrivbord, eller bara för ett specifikt skrivbord. Det finns en uppsättning med skrivbordsunderlägg för bakgrunden som levereras med KDE, eller så kan du tillhandahålla dina egna.
Här kan du ändra färgerna i dina KDE-program. Det finns normalt en mängd färgscheman installerade i KDE, och du kan hitta fler på kde-look.org. Du kan också skapa dina egna. Här kan du också ändra kontrast och välja om du vill att KDE-färger ska användas för program som inte ingår i KDE, för att få ett mer konsekvent generellt utseende.
Här kan du styra olika inställningar av teckensnitt för KDE-program. Du kan också ändra inställning av kantutjämning här, inklusive vilken uppsättning teckensnitt som ska undantas från kantutjämningsinställningen.
Den här modulen är stället du kan hantera dina ikonteman och andra inställningar som rör ikoner. Nya ikonteman kan laddas ner från kde-look.org och installeras här. Omvänt kan du ta bort ikonteman genom att markera dem i listan och klicka på ta bort. Du kan också ställa in ikonstorlekar för olika användningar i KDE, och effekter som ska användas för ikoner.
Här kan du ändra vilken sorts pekare och/eller gensvar i verktygsraden som du vill ha när program startas. Du kan också ställa in gensvarets längd här. Den förvalda inställningen är till exempel en studsande pekare under 30 sekunder, eller till programmet har laddats.
Här kan du ställa in alternativ för skärmsläckaren. Du kan anpassa tidsgränsen innan den startas, och om den kräver ett lösenord för att låsa upp skärmen.
Här kan du installera, ta bort och testa startskärmen som visas när KDE startas. Fler startskärmar kan laddas ner från http://www.kde-look.org.
Den här modulen låter dig ändra de grafiska komponenternas stil. En mängd stilar levereras med KDE, och fler kan laddas ner från http://www.kde-look.org. Här kan du också aktivera eller inaktivera gränssnittsalternativ som genomskinliga menyer, visa ikoner på knappar och verktygstips. Vissa stilar har fler inställningsalternativ än andra.
Här kan du skapa och hantera teman som består av personliga inställningar. De är en kombination av skrivbordsunderlägg, färger, KDE komponentstilar, ikoner, teckensnitt och vilken skärmsläckare du vill visa. De låter dig spara dina “favoritutseenden” och använda dem med ett klick på en musknapp.
Här kan du ställa in dina fönsterdekorationer. Du kan ändra stilen samt placera knapparna på dina egna platser. Vissa fönsterdekorationer har fler inställningsalternativ än andra.
Relaterad information
Om inställningscentralen inte har inställningen du vill ha, kanske du måste redigera en inställningsfil för hand. Se “Redigera inställningsfiler för hand” för mer information om hur man gör det.
Om du tycker om att ändra utseende på KDE skrivbordet, hittar du gott om teman och stilar på kde-look.org.
Här hittar du inställningar för att anpassa utseendet och beteendet hos KDE:s skrivbord.
Här kan du ställa in beteendet hos skrivbordet. Det är hit du ska gå för att anpassa inställningar som att visa eller dölja ikoner på skrivbordet, visa verktygstips och ikonlayout. Du kan också ange om du vill se förhandsgranskningar av särskilda filtyper på skrivbordet, och för vilka enheter du vill se ikoner.
Här kan du ställa in antalet virtuella skrivbord eller arbetsytor som du vill ha, och vad du vill att de ska heta. Normalt har KDE fyra virtuella skrivbord, och du kan ställa in upp till 20. Du kan också aktivera byte mellan virtuella skrivbord genom att använda musens rullningsknapp.
Här kan du ändra alternativ som har att göra med Kicker och andra paneler i KDE. Bland alternativen finns storlek, position, längd och döljning. Du kan också ändra panelens utseende med genomskinlighet, bakgrundsbilder och ikonzoomning. Det är också här du kan ställa in diverse menyalternativ, inklusive vilka program som du vill visa i K-menyn.
Modulen för aktivitetsfältet låter dig ställa in alternativ som rör aktivitetsfältet. Du kan ställa in om fönster från alla skrivbord ska visas, gruppering av liknande aktiviteter och vilka åtgärder du vill tilldela till musknapparna.
Här kan du ställa in alternativ som rör beteendet hos KDE:s fönsterhanterare, KWin. KWin är ytterst anpassningsbar och har avancerade funktioner som att förhindra att fokus ändras och olika fokusprinciper som att fokus följer musen. Du kan också ställa in vilka åtgärder du vill koppla till vissa tangenter och mushändelser.
Det här är en avancerad inställningsdialogruta där du kan ställa in alternativ för betendet hos specifika fönster. Det finns många alternativ här för att finjustera fönsterlayout, inklusive vilken position på skärmen som du vill att vissa fönster ska visas, och om de ska visas i aktivitetsfältet eller i skrivbordsväljaren. Du kan välja fönster enligt program, eller till och med enligt deras specifika roll i ett program.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här kategorin är stället du kan anpassa inställningar som har att göra med Internet och nätverk i KDE.
Här kan du ange avancerade nätverksalternativ som tidsgränser för serveranslutningar. Oftast lämnar du alternativen med sina normalvärden, om du inte verkligen vet vad du gör.
Skrivbordsdelning låter dig inbjuda någon att dela din sessionen med dig, eller aktivera fjärrinloggning på din dator från en annan plats. Du skulle då använda en VNC-klient, som KDE-programmet för fjärranslutning till skrivbordet, för att styra skrivbordet via nätverket. Det är ytterst användbart om du vill att någon ska hjälpa dig att utföra en uppgift.
Här kan du skapa och hantera inbjudningar samt ställa in säkerhetspolicy för objudna anslutningar. Du kan också ställa in om en bakgrundsbild ska visas, och vilken port som tjänsten ska 'lyssna' på.
Fildelning låter dig anpassa Samba (Microsoft® Windows®) och NFS (UNIX®) fildelning. För att göra ändringar i modulen behöver du root eller systemadministratörens lösenord. Här kan du ställa in om användare har rättighet att dela filer utan att känna till systemadministratörens lösenord, och vilka användare som tillåts göra det. Du kan också ställa in vilka kataloger som du vill ska delas, med vilken sorts delning och vem som kan se de delade katalogerna.
Här kan du ställa in alternativ som rör bläddring i delade nätverkskataloger i Konqueror. Konqueror kan bläddra i en mängd olika delade nätverkskataloger och hantera fjärrfiler som om de fanns på din lokala dator. Du kan ställa in det att komma ihåg användarnamn och lösenord du föredrar vid anslutning till delade Windows®-kataloger (Samba). Du kan också ställa in vilka typer av delade nätverkskataloger som du vill kunna bläddra i, inklusive FTP, NFS och SMB.
Den här modulen låter dig ställa in alternativ som rör UNIX®-demonen talk. Det är ett mycket enkelt nätverkschattprogram som kör i en terminal, konstruerat för att chatta via ett lokalt nätverk. Några av dess funktioner är att kunna ställa in en 'telefonsvarare' som e-postar meddelanden som lämnas till dig, och möjlighet att skicka vidare meddelanden till en annan plats.
Här kan du ställa in KDE att ansluta till en proxyserver istället för direkt till Internet. Återigen bör du i allmänhet lämna alternativen med sina normalvärden, om du inte verkligen vet vad du gör. Om du använder en proxyserver kan din nätverksadministratör tala om för dig vilken information du ska fylla i här.
Inställningsmodulen för Samba kräver root eller systemadministratörens lösenord. Den är ett avancerat inställningsverktyg som låter dig styra säkerhet, delade kataloger, användare och skrivare i Samba med ett intuitivt grafiskt gränssnitt. Den är ett mycket kraftfullt verktyg med stöd för inställning av allt från enkel delning av filer och skrivare, till att använda Samba-servern som en Windows® NT domänkontrollenhet.
Du kan ställa in tjänstbläddring med Zeroconf. Du kan till exempel bläddra i det lokala nätverket med utsändning till flera med domännamnstjänst.
Den här modulen är platsen du kan anpassa alternativ som rör Konqueror som webbläsare. De vanliga alternativen du kan förvänta dig för en webbläsare, som inställning av kakor, cache och historik finns här, samt moduler för att ändra tangentbordsgenvägar, insticksprogram och teckensnitt.
Här kan du ställa in olika profiler för trådlösa nätverkskort, så att du snabbt kan byta inställningar om du ansluter till flera nätverk. Du kan välja en profil som laddas när KDE startar.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här kategorin är stället du kan ändra avancerade alternativ i KDE, som filbindningar och standardprogram.
Komponentväljaren låter dig välja standardprogram som du vill använda för diverse tjänster. Här kan du definiera vilken e-postklient, inbäddad texteditor, direktmeddelandeklient, terminalemulator och webbläsare som ska användas. Om du föredrar att använda Xterm, Vim eller Mozilla är det här platsen att ange vad du föredrar.
Här kan du ställa in allt som har att göra med filbindningar. Du kan välja en filtyp, och ange vilka program som du skulle vilja kunna öppna den med. Du kan också välja vilken ikon du vill ska representera varje filtyp, och om den ska visas med en inbäddad visning eller separat.
Här kan du anpassa beteendet hos Konqueror i filhanteringsläge. Bland alternativen finns teckensnitt och teckenstorlekar, förhandsgranskning över diverse nätverksprotokoll och sammanhangsberoende menyer. Konqueror är ett mycket kraftfullt och anpassningsbart filhanteringsverktyg med ett överflöd av alternativ. För mer information, konsultera Konquerors handbok.
Här finns inställningar som rör Konquerors minnesanvändning. Minimera minnesanvändning låter dig styra om separata instanser av Konqueror öppnas, eller om alla nya fönster i Konqueror kopplas till samma instans. Det får effekten att reducera minnesanvändning. Du kan också välja om Konqueror ska laddas i förväg efter KDE har startat, för att reducera starttider.
Ännu inte skriven
Modulen Tjänsthanterare visar en statisk lista med tjänster som startas vid behov, och en andra lista med tjänster som kan påverkas av användaren. Tjänsterna i den första listan kan inte förändras eller bytas. För tjänsterna i den andra listan kan laddning vid start aktiveras eller inaktiveras, och de kan startas eller stoppas för hand.
Här kan du ställa in hur du vill att KDE ska hantera sessioner. Du kan ställa in KDE att komma ihåg dina tidigare sessioner och återställa programmen som du använde nästa gång du loggar in. Du kan också ange enskilda program som ska undantas från återställning, eller inaktivera återställning av sessioner vid inloggning helt och hållet.
Den här modulen låter dig anpassa stavningskontrollen i KDE. Den låter dig ändra vilken stavningskontroll som används, vilka typer av fel som ska letas efter och även vilken standardordlista som ska användas. KDE stöder användning av både Aspell och Ispell.
Den här modulen låter dig anpassa användning av Vim som en inbäddningsbar komponent. Du måste ha en aktuell version av Gvim eller Kvim installerad för detta. Du kan anpassa editorns utseende samt vilken vim binärfil som ska användas.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här kategorin är stället du ändrar inställningar som har att göra med kringutrustning som tangentbord och styrspakar.
Här kan du ändra inställningar som har att göra med skärmens storlek, orientering och uppdateringshastighet, och om du vill att inställningarna ska användas när KDE startas. Under fliken Strömsparfunktion kan du ställa in strömhanteringsfunktioner för skärmen som vänteläge.
Den här modulen låter dig ställa in en styrspak och testa att den fungerar som den ska. Du kan också kalibrera styrspaken här, och ange styrspakens enhet manuellt om den inte detekteras automatiskt på ett riktigt sätt.
Den här modulen låter dig ställa in grundläggande tangentbordsinställningar. De omfattar tangentbordets upprepningsfördröjning och takt, och vilket tillstånd du vill att Num Lock ska ha när KDE startar.
Här kan du anpassa inställningar som har att göra med musenheten. Du kan ändra knapparnas ordning, kasta om rullningsriktningen eller ändra beteendet hos klickbara ikoner. Du kan också förhandsgranska, installera och välja pekarteman. Fliken Avancerat låter dig finjustera musinställningarna ytterligare.
Den här dialogrutan låter dig anpassa skrivare med en mängd olika utskriftssystem. Du kan lägga till lokala skrivare och fjärrskrivare, kontrollera aktuella jobb och titta på skrivarnas egenskaper.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här kategorin har en enda modul, Batteri för bärbar dator. Här kan du ställa in utseendet och beteendet hos batteriövervakaren Klaptopdaemon. Du kan välja batteriikoner som representerar olika kraftlägen, och ställa in underrättelser vid vissa händelser. I fallet då batteriet laddas ur till en kritisk nivå, kan du ställa in demonen att låta den bärbara datorn gå till vänteläge eller viloläge, för att undvika att data går förlorade.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här modulen är stället du kan anpassa alternativ som har att göra med region och land, och dessutom åtkomstrelaterade alternativ för handikappade personer.
Här kan du ställa in alternativ för användare som har svårigheter att höra systemljud eller att använda ett tangentbord. Du kan ställa in systemets alarm att använda en visuell signal, som att blinka skärmen eller invertera skärmfärgerna. Du kan också ställa in alternativ för tangentbordets handikappstöd, som klistriga tangenter och långsamma tangenter.
Den här modulen låter dig ställa in alternativ som är specifika för din plats, som språk, valuta och datumformat. För att göra fler språk tillgängliga, installera kde-i18n paketen från din distribution.
Här kan du anpassa inmatningsåtgärder, som musgester och tangentbordsgenvägar för att starta program och köra kommandon.
Den här modulen är platsen du kan anpassa Kxkb, ett verktyg för att byta tangentbordslayout som använder X Window System® xkb-utökningen. Den låter dig byta mellan olika layout med en indikator i systembrickan eller tangentbordsgenväg. Du kan aktivera eller inaktivera tangentbordslayouter via dialogrutan, och lägga till fler. Några av de mer kraftfulla funktionerna är möjligheten att anpassa byte av layout globalt, per program eller per fönster.
Här kan du ställa in globala tangentbordsgenvägar i KDE. Det finns flera fördefinierade genvägsscheman som du kan använda om du är mer van vid en annan fönstermiljö, som Windows® eller Mac® OS. Om du föredrar, kan du ställa in ditt eget schema och egna väljartangenter.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här modulen är stället där du kan anpassa alternativ som har med säkerhet och integritet att göra, såsom användning av kryptering, aktivering av KDE:s plånbok, inställning av din identitet och cachehantering.
Den här modulen låter dig ställa in SSL för användning med de flesta KDE-program, samt hantera personliga certifikat och de kända certifikatutfärdarna.
Här kan du ändra inställningar i KDE:s plånbokshantering.
KDE:s plånbok syftar till att tillhandahålla säker lagring av lösenord och webbformulärdata. Du kan gruppera olika lösenord i olika plånböcker, och var och en öppnas bara med ett huvudlösenord (som du aldrig får glömma!). Den förvalda plånboken heter "kdewallet", och du kan antingen skapa en ny plånbok för lokala lösenord eller acceptera den förvalda plånboken för all data under "Automatiskt val av plånbok".
KDE-program som Konqueror, Kmail och Kopete fungerar helt och hållet tillsammans med KDE:s plånbokshantering. Alla frågar åtminstone en gång om rättighet att komma åt en viss plånbok. Du kan ge olika åtkomstnivåer, som "tillåt alltid", "tillåt en gång", etc. Om du vill ändra åtkomstnivån kan du göra det under fliken "Åtkomstkontroll" genom att ta bort posten för programmet och välja en ny inställning nästa gång programmet begär åtkomst av plånboken.
Markera rutan Aktivera KDE:s plånbokssystem för att aktivera KDE:s plånbokssystem. Avmarkeras rutan inaktiveras KDE:s plånbok i ditt system.
Normalt hålls KDE:s plånbokshantering öppen till användarsessionen stängs, men du kan ändra det under Stäng plånbok för att stänga den när den är oanvänd under en viss tid, när en skärmsläckare startar eller när det sista programmet slutar använda den.
Eftersom du kan ha flera plånböcker, låter Automatiskt val av plånbok dig starta KDE med en given plånbok.
KDE:s plånbok visas normalt i systembrickan, men du kan dölja den. Avmarkera Visa hanterare i aktivitetsfält för att alltid låta den vara dold, eller markera Dölj ikonen i systembrickan när den sista plånboken stängs för att bara dölja den när alla plånböcker är stängda. Alternativen finns under Plånbokshantering.
Här kan du ställa in vilken åtkomstkontroll du vill använda för KDE-program, angående användning av plånboken.
Här kan du ändra personlig information som används i e-postprogram och ordbehandlare. Du kan ändra ditt inloggningslösenord genom att klicka på knappen .
Den här modulen låter dig radera spår som KDE lämnar i systemet, såsom kommandohistorik eller webbläsarcache.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här kategorin låter dig ställa in olika systemaspekter, som starthanteraren och kärnan, och hjälper dig utföra väsentliga systemaktiviteter. De flesta modulerna kräver root eller systemadministratörens lösenord för att åstadkomma ändringar.
Om du använder den populära starthanteraren LILO tillåter den här modulen att du ställer in den. Du kan anpassa platsen som starthanteraren ska installeras, ställa in tidsgräns för LILO startskärmen, samt lägga till eller ändra kärnavbilder i startlistan.
Den här inställningsmodulen låter dig ställa in systemets datum och tid. Du kan ställa in datum, tid och dessutom aktuell tidszon. Inställningarna gäller för hela systemet.
Här kan du ställa in både personliga och systemteckensnitt. Dialogrutan låter dig installera nya teckensnitt, ta bort gamla och förhandsgranska teckensnitt du har installerat. Normalt visar den personliga teckensnitt. För att ändra systemteckensnitt, klicka på knappen .
Den här inställningsmodulen låter dig anpassa specialtangenterna på en IBM Thinkpad bärbar dator. Du behöver modulen “nvram” för att använda funktionerna.
Om du kör KDE på Linux® finns en modul i inställningscentralen för att skapa och ändra inställningsfiler för en Linux®-kärna. Inställningsmodulen fungerar med kärnor äldre än 2.5.
Den här modulen låter dig ställa in KDE:s inloggningshanterare, kdm. kdm är en kraftfull inloggningshanterare med en stor mängd alternativ. Den stöder byte av användare, grafisk fjärrinloggning och har ett fullständigt anpassningsbart utseende. För mer information, se handboken för kdm.
Den här dialogrutan låter dig ställa in standardplatser där vissa viktiga filer finns. Katalogen skrivbord innehåller alla filer som finns på skrivbordet. Katalogen autostart innehåller filer eller länkar till filer som du vill köra när KDE startar, och katalogen dokument är standardplatsen där KDE-program öppnar eller sparar dokument.
Den här inställningsmodulen låter dig ställa in funktioner specifika för en Sony Vaio bärbar dator. Om du har en Sony Vaio, måste du installera drivrutinen “sonypi” för att kunna använda modulen.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det följande är en kortfattad beskrivning av några grundläggande KDE-program. För mer information om något av programmen bör du undersöka länkarna som rekommenderas under respektive uppslagsord.
KDE:s filhanterare, webbläsare, FTP-klient med mera. Konqueror exemplifierar den senaste teknologin i KDE, från I/O-slavar (som tillhandahåller mekanismer för åtkomst av filer) till inbäddade komponenter, som gör det möjligt för den att vara ett generellt visningsprogram, kapabel att visa diverse bildfiler samt dokument.
Webbplats: http://konqueror.org
Titta på handboken genom att skriva help:/konqueror i Konquerors platsrad, eller genom att välja den i Hjälpcentralen.
Som KDE:s avancerade texteditor med flera vyer, är Kate utmärkt för saker som att visa en webbsidas HTML-källkod och hantera avancerad kodning i C++, PHP och XML med sina kraftfulla funktioner för syntaxfärgläggning och kodvikning. Kate är ett mycket snabbt program, med möjlighet att öppna enormt stora textfiler på några få sekunder, samt låta dig titta på en försvarlig mängd samtidiga vyer för att se fler instanser av samma dokument och/eller flera dokument vid samma tidpunkt.
Webbplats: http://kate.kde.org
Som X-terminalemulatorn för KDE, är Terminal, liksom många KDE-program, mycket anpassningsbar. Du kan skapa dina egna användarsessioner, och förstås också öppna konsollsessioner i Linux®, skalsessioner, samt vanliga root- och sudo-sessioner.
Webbplats: http://konsole.kde.org
Användarguide Kapitel 13, Introduktion till Terminal
KDE:s panel används för att hantera program som för närvarande kör, med en skrivbordsväljare som låter dig byta mellan skrivbord, snabbstartsknappar som startar program och mycket mer.
Se Kapitel 3, Panelen och skrivbordet för att ändra några av dess inställningar.
Ett grafiskt användargränssnitt för det kraftfulla DCOP (Desktop COmmunications Protocol, protokollet för skrivbordskommunikation). DCOP tillhandahåller ett allsidigt protokoll för kommunikation mellan processer med KDE-program. Även om det är mer och mer användbart för KDE-programmerare, är det också till nytta för vanliga användare som vill kunna skapa ett skript, eller till exempel ett tema i Superkaramba.
I användarguiden “Använda skript med skrivbordet” och “Kdialog”
Annan dokumentation: http://developer.kde.org/documentation/library/kdeqt/dcop.html
Inställningscentralen för K-skrivbordsmiljön. Du kan ändra en otalig mängd olika saker, som sträcker sig från teman, teckensnitt och skärmsläckare till Internet, säkerhet och systemadministration.
KDE:s hjälpsystem som används för att ge tillgång till de grundläggande hjälpsidorna i UNIX® (manual eller info), samt KDE:s egen dokumentation som tillhandahålls av KDE:s dokumentationsgrupp eller upphovsmännen till program. Du ska kunna komma åt alla KDE:s programhandböcker härifrån.
För information om KDE:s dokumentationsgrupp, hur man möjligen kan gå med och hjälpa KDE, se http://kde.org/documentation.
Relaterad information
http://kde-apps.org: Den största katalogen med KDE-program från tredje part.
Som du kan ha märkt, är en riklig mängd information tillgänglig från respektive handbok, som antingen kan kommas åt genom att använda I/O-slaven hjälp i Konqueror (dvs. skriv help:/ i platsraden), eller genom att välja det i Hjälpcentralen.program
Du kan också få reda på en hel del information från KDE:s egen webbplats, på http://kde.org.
KDE PIM (personlig informationshantering) är ett delprojekt inom KDE, som har målsättningen att tillhandahålla en programsvit för att hantera personlig information. Det har flera komponenter, men alla kan samlas i ett program: Kontact, som hanterar all personlig information. Nedan är en översikt av några av dess populära komponenter, alltså några av de program som integreras i det.
Det gör tjänst som det medium som övriga program i KDE PIM kan använda för att integreras med varandra. Alla program i KDE PIM kan visas här inne, och du kan enkelt välja vilka som ska visas. Det innehåller också en översiktssida där du kan få en kortfattad översikt över händelser och informationen i övriga komponenter.
Webbplats: http://kontact.kde.org
Titta på handboken genom att skriva help:/kontact i Konquerors platsrad, eller genom att välja den i Hjälpcentralen.
E-postkomponenten, KMail levereras med fullständigt stöd för IMAP, POP3 och SMTP. Signering och kryptering av e-post tillåts, och det finns många omfattande funktioner för borttagning av skräppost tillgängliga. Stavningskontroll kan enkelt användas. HTML-brev kan visas på passande sätt, och det finns en avancerad sökfunktion.
Webbplats: http://kmail.kde.org
En fullständigt anpassningsbar filofax som gör tjänst som kalenderkomponent. Filofax tillhandahåller hantering av händelser och uppgifter, underrättelser med alarm, webbexport, nätverkstransparent hantering av data, gruppschemaläggning, import och export av kalenderfiler, med mera.
Webbplats: http://korganizer.kde.org
Kontaktkomponenten. Adressboken gör det möjligt att hantera dina kontakter effektivt och bekvämt. Kontakter kan enkelt exporteras och importeras från en uppsjö av olika adressboksstandarder, och den kan integreras effektivt med Kopete, KDE:s direktmeddelandeklient med flera protokoll. Andra funktioner inkluderar stöd för internationella teckenuppsättningar och avancerade sökfunktioner.
En praktisk komponent som kan hantera alla dina digitala anteckningslappar. Du kan visa dem på skrivbordet, de kan “dras och släppas” i e-post, skrivas ut, eller till och med visas efter Kontact har avslutats.
Diskussionsgruppläsaren. Den följer GNSKA (Good Net-Keeping Seal of Approval), har stöd för MIME och flera servrar.
Webbplats: http://knode.sourceforge.net/
Ett lättviktigt och snabbt program för att visa nyhetsartiklar som tillhandahålls av kanaler, som stöder alla vanligt använda RSS- och Atom-kanaler. Användbara funktioner omfattar sökning i artikelrubriker, hantering av kanaler i kataloger och inställning av arkiveringssätt.
Relaterad information
Se http://kontact.kde.org och http://kdepim.kde.org för mer information.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det finns flera nätverksrelaterade program i KDE. Nedan är en beskrivning av några få av dem.
En avancerad direktmeddelandeklient (IM) med fullständiga funktioner, som har ett antal protokoll inklusive MSN®, Yahoo® och AIM®. Kopete kan hämta bilder att visa, ställa in alias för en viss person, samt köra flera direktmeddelandesessioner på samma gång. Kopete är mycket utbyggbar, och har ett mångsidigt insticksprogramsystem som omfattar sökbar historik från tidigare chattar, statistik om användarstatus, samt ett anteckningssystem som låter dig skapa anteckningar för varje kontakt.
Webbplats: http://kopete.kde.org
Ett grafiskt användargränssnitt för protokollet DICT. Det gör det möjligt att söka igenom ordboksdatabaser efter ett ord eller mening, och visar därefter lämpliga definitioner.
Utvecklingsgruppen för DICT: http://www.dict.org/bin/Dict.
En nerladdningshanterare som är integrerad med Konqueror. KGet låter dig gruppera dina nerladdningar, göra paus och återuppta dem, med mera.
Webbplats: http://kget.sourceforge.net
Relaterad information
Flera ytterligare nätverksprogram för KDE finns i KDE Extragear. Se “Nätverk”, under “Tillgängligt i KDE Extragear”.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Detta omfattar alla program i KOffice-sviten. Se Kapitel 23, Översikt över KOffice komponenter för en översikt av komponenterna.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE har flera program med grafikinriktning, som sträcker sig från PDF-visning till program som gör det möjligt att dumpa skärmen. Nedan finns en översikt, samt några tillhörande länkar, av några av dem.
Ett litet och praktiskt program för att redigera färgpaletter, samt välja och namnge färger. Färger kan väljas genom att ange den hexadecimala RGB koden, genom att välja färgen bland en otalig mängd olika färger i programmet, eller till och med genom att hämta den exakta färgen från något särskilt föremål på skärmen.
Ett avancerat PDF-visningsprogram, baserat på xpdf för KDE. KPDFinnehåller en mängd sätt att söka igenom dokumentet (vanlig sökdialogruta, miniatyrbildsfilter, etc.) och har andra funktioner som läsning utan handpåläggning.
Webbplats: http://kpdf.kde.org
Ett bildvisningsprogram som stöder ett antal olika bildfiltyper inklusive JPEG, GIF, PNG, TIFF och många fler. Kview är fullständigt integrerat med KDE och kan bäddas in i Konqueror för att visa bildfiler på hårddisken samt en FTP-plats eller webbserver, med dess öppna stöd för webbadresser. Andra funktioner omfattar enkel bildbehandling såsom zoomning, rotation, gråskala och vändning.
Ett program för att dumpa skärmen. Det klarar av att ta bilder av hela skrivbordet, ett enstaka fönster eller ett markerat område. Bilderna kan därefter sparas med diverse olika format, inklusive JPG och PNG.
Ett enkelt och lättanvänt ritprogram, med funktioner som grundläggande teckning (rita diagram och frihandsbilder), bildbehandling och ikonredigering.
Som ett intuitivt inläsningsprogram för rasterbilder, hjälper Kooka dig att hantera de viktigaste inläsningsparametrarna, att hitta rätt bildfilformat att spara med och att hantera dina inlästa bilder.
Webbplats: http://kooka.kde.org
Relaterad information
Flera ytterligare avancerade grafikprogram för KDE finns i KDE Extragear. Se “Grafik” under “Tillgängligt i KDE Extragear” för en lista med några få av dem.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
En kort översikt över några få av de multimediarelaterade programmen finns nedan.
Som en lättanvänd musikspelare för KDE, är JuK fokuserad på spellistor och metadata, vilket låter dig snabbt söka igenom den dynamiska spellistan som tillhandahålls. Några av funktionerna omfattar att hämta cd-omslag från bilder på Google®, integrering med MusicBrainz för att identifiera filer via Internet,, och flera ljudgränssnitt, inklusive aRts, Gstreamer och aKode.
Ett program som låter dig ändra ljudkortets volym, med stöd för flera ljuddrivrutiner. Varje mixerenhet representeras av en volymkontroll, och du har grundläggande alternativ som att tysta en viss mixerenhet.
En mediaspelare som kan spela WAV, Ogg Vorbissamt DivX-kodade AVI-filer och andra mediaformat. Noatun innehåller ljudeffekter, en sex-bands grafisk equalizer, en fullständig arkitektur för insticksprogram och olika val av utseende och känsla.
Webbplats: http://noatun.kde.org
Relaterad information
Flera ytterligare avancerade multimediaprogram för KDE finns i KDE Extragear. Se “Multimedia” under “Tillgängligt i KDE Extragear” för en lista med några få av dem.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Detta är program som direkt hör ihop med projektet KDE, men inte är en del av eller levereras med den huvudsakliga KDE-distributionen. Det kan bero på ett antal orsaker, men ett vanligt fall är antingen orsakat av att funktioner är duplicerade, eller att de helt enkelt är alltför specialiserade. Den kanske mest populära förekomsten är dock att utvecklarna själva inte vill att det ska vara en del av KDE:s huvuddistribution, utan istället väljer att hantera sina egna tidplaner för utgåvor. Likväl är programmen i Extragear utmärkta av KDE, och många blir mer och mer populära.
En avancerad och mångsidig musikspelare med möjlighet att bland annat spela ljudfiltyperna MP3, WAV och OGG. Det finns inte utrymme här för att nämna alla funktioner i amaroK, men normalt kan amaroK automatiskt hämta skivomslag, inbädda sångtexter, och visa estetiskt tilltalande visualiseringar. amaroK förblir, som mycket av KDE, ytterst anpassningsbart. Den innehåller ett kraftfullt skriptgränssnitt, och sammanhangsbläddrarens stil kan enkelt ändras genom att använda CSS. amaroK stöder också flera gränssnitt, inklusive Gstreamer, xine, NMM, MAS, aKode och aRts.
Webbplats: http://amarok.kde.org
Visa handboken genom att skriva help:/amarok i Konquerors platsrad, eller genom att välja det i Hjälpcentralen. Om du inte redan har installerat amaroK (och alltså inte har handboken), kan du titta på den direktansluten här.
Det slutgiltiga cd- och dvd-brännprogrammet för KDE. Du kan skapa data-, video- och ljudskivor med K3b (det levereras med insticksprogram för WAV, MP3, FLAC och Ogg Vorbis). Projekt kan sparas och laddas, lagring av cd stöds, och du kan på lämpligt sätt skapa kopior av en cd eller dvd.
Sammanfattning av Extragear: http://extragear.kde.org/apps/k3b/
Webbplats: http://k3b.org
Ett fotohanteringsprogram som bekvämt kan organisera och importera digitala foton. Funktioner omfattar en fullständig etiketteringsfunktion, ett insticksprogramsystem, och ett omfattande kommentarsystem. digiKam använder sig också av KIPI (KDE:s gränssnitt för bildinsticksprogram), och bidrar därför till initiativet att skapa en gemensam struktur för insticksprogram, som möjliggör utveckling av bildinsticksprogram som kan delas mellan grafikprogram i KDE (andra omfattar Gwenview, ShowImg och KimDaBa).
Webbplats: http://digikam.org
Ett annat avancerat bildvisningsprogram som kan ladda och spara alla bildformat som stöds av KDE, samt har möjlighet att visa GIMP-bildfiltypen (*.xcf). Gwenview kan utföra några grafiska manipulationer (rotation, spegling) och har fullständigt stöd för I/O-slavar (som gör det möjligt att använda det via FTP). Andra funktioner omfattar också filhanteringsåtgärder, såsom att kopiera, klistra in, flytta och ta bort.
Ett bildvisningsprogram med många funktioner skrivet för KDE, som kan visa en mångfald format, inklusive JPEG, PNG, (animerade) GIF och MNG. Det består av en trädvy, en katalog/förhandsgranskningsvy och en visningsruta. (Den större) visningsrutan kan bytas mot (den mindre) katalog/förhandsgranskningsvyn. Det kan förhandsgranska och visa bilder från flera kataloger och söka efter identiska bilder. ShowImg innehåller också ett fullskärmsläge, zoomning, sortering, drag och släpp med Konqueror och stöd för bilder i komprimerade arkiv.
KimDaBa (KDE:s bilddatabas) försöker tillhandahålla en effektiv lösning för att organisera hundratals (eller till och med tusentals) bilder. KimDaBa är i hög grad optimerat för bildnoteringar, och kan hjälpa dig att lokalisera en bild på några få sekunder.
Webbplats: http://ktown.kde.org/kimdaba/
En IRC-klient med fullständig funktion, som stöder kodning, nerladdning och att återuppta filöverföringar per kanal, smeknamnskomplettering och färgläggning, samt tät integrering med Kontact och resten av KDE.
Ett KDE-gränssnitt till MLDonkey, ett kraftfullt P2P fildelningsverktyg. Har stora inställningsmöjligheter, realtidsgrafik för bandbredd och nätverksstatistik, och mycket mer.
Webbplats: http://kmldonkey.org/
Visar en ikon i systembrickan för varje nätverksgränssnitt. Verktygstips och en informationsdialogruta tillhandahåller ytterligare information om gränssnittet. Meddelandefönster informerar om ändringar av gränssnitten och att skapa trafikdiagram ingår också.
Ett enkelt, men ändå idealiskt, verktyg för att visa grafiskt var ditt diskutrymme går åt Filelight visar informationen genom att representera filsystemet som en uppsättning koncentriska ringsegment.
Ett receptverktyg för KDE som kan hantera en receptdatabas med ett lättanvänt gränssnitt. Fullständigt stöd för att skapa och ta bort ingredienser samt enheter. Hjälper till med diet, kan beräkna kalorimängden, vitaminer, kolhydrater etc. Andra fördelar är dess flexibilitet och potential för ytterligare utökningar.
Relaterad information och länkar
Det bör poängteras att ovanstående är bara en förhandsgranskning av vad som är tillgängligt i KDE Extragear. För att titta på alla program och verktyg tillgängliga där, besök http://extragear.kde.org, där en kortare översikt över varje program tillhandahålls.
Handböckerna för de flesta program i Extragear kan läsas från http://docs.kde.org.
Återigen, du hittar ett överflöd av andra (tredje part) KDE-program på den populära platsen http://kde-apps.org.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
För att KDE ska kunna använda en enhet, flyttbar eller inte, måste enheten först monteras. När en enhet monteras får KDE all nödvändig information om enheten: hur den ska läsas, hur information skrivs till den, med mera.
Nu när vi har fått förståelse för vad montering är, låt oss se hur man monterar en enhet. Användning av enheten styrs av operativsystemet och det är viktigt att operativsystemet har verktyg för att hantera enheterna. KDE kan också montera enheter automatiskt, genom att arbeta med HAL (Hardware Abstraction Layer). Din distribution bör ha ställt in HAL automatiskt. Om inte, titta i dokumentationen som tillhandahålls av din distribution.
Det finns flera sätt att visa listan med mediaenheter. Använd den som passar dig bäst:
Skriv in media:/ eller system:/media på Konquerors platsrad.
Gå till den genom att klicka på fliken Tjänster i Konquerors navigeringspanel, och välj därefter Lagringsmedia.
Välj -> i Konquerors menyrad.
Klicka på skrivbordsikonen System, och klicka därefter på Lagringsmedia i fönstret som visas.
Platsen Lagringsmedia (också känd som protokollet media:/) visar alla enheter som KDE känner igen, inklusive hårddisken och cd- och dvd-enheter, samt USB- och Firewire-enheter, under förutsättning att din distribution är inställd på rätt sätt för att tala om för KDE att de finns.
Du kan också ställa in KDE att visa en enhetsikon på skrivbordet. För att starta eller ställa in funktionen i inställningscentralen gå till Skrivbord+Uppträdande och välj fliken Enhetsikoner. Åtgärden för enhetsikoner kan användas för att både visa monterade och avmonterade enheter, eller för att bara skapa en ikon när media detekteras och automatiskt monteras (men bara om automatisk montering är riktigt inställd), genom att inte markera rutorna för avmonterade enheter.
Med KDE 3.5 och senare kan enheter monteras automatiskt, vilket betyder att man bara måste mata in en flyttbar disk. KDE visar en fråga “Vad vill du göra?” för automatisk montering av ett medium. För att ställa in listan med alternativ som frågas efter för enheter, starta inställningscentralen och gå till Kringutrustning+Lagringsmedia. Här kan du lägga till och ta bort program från listan med enheter.
Funktionen för automatisk montering fungerar bara om dbus, hal och udev är installerade och kärnan är riktigt inställd. För att ta reda på om de kör på ditt system, titta efter hald, dbus-deamon och udevd under fliken Processtabell i Systemövervakaren. KDE tillhandahåller inte någon av dessa komponenter. Du måste kontrollera det med din distribution.
Relaterad information
HOWTO: setting up D-BUS and HAL with KDE's media ioslave edit (En handledning som underhålls av gemenskapen på KDE:s webbjournal)
Om systemet inte monterar automatiskt är KDE inställt för att montera och avmontera enheter som aktuell användare har rättighet att montera. Om en enhet monteras som en rotpartition (dvs. /), och du loggar in till KDE som en användare, kan inte KDE montera eller avmontera den utan att ges större rättigheter. För att kontrollera monteringsrättigheter hos en enhet, titta i filen /etc/fstab.
För att montera eller avmontera enheter manuellt i KDE, behöver man bara högerklicka på enhetens ikon i media:/ eller på skrivbordet och välja eller . För flyttbara enheter kan man också avmontera med . KDE kräver dock att enheten är inställd i /etc/fstab.
Introduktion till aRts
Prestandajustering, dela enheter
Det finns flera musikspelare i KDE med delvis överlappande funktionsuppsättningar, dock har var och en helt olika stil.
Noatun
Noatun är förvald musikspelare i KDE. Den har ett mycket anpassningsbart gränssnitt, som omfattar flera olika varianter av spellistehantering, och många insticksprogram för att tillhandahålla olika grafiska gränssnitt, visualiseringar och andra funktioner.
Noatun är en del av paketet kdemultimedia
JuK JuK är en mediahanterare, spellistehanterare och program för metadatataggar. Den ger ett ytterst effektivt sätt att hantera alla dina musikfiler, skapa och underhålla spellistor och hantera metadatataggarna i din musik.
Det är lika användbart som huvudsaklig musikspelare, eller för att hantera spellistor och filer för användning i ett annat program.
JuK är en del av paketet kdemultimedia.
Kaboodle Kaboodle är en engångsspelare. Det betyder att den kör, spelar en fil och stoppar. Kaboodle är till exempel användbar om du snabbt vill lyssna på en enstaka fil utan att avbryta din nuvarande spellista i en annan mediaspelare.
Kaboodle är en del av paketet kdemultimedia.
amaroKamaroK är ett populärt tredje-part program. Du bör kunna hitta paket från din vanliga distributionskälla.
De flesta KDE-baserade filmspelarna, såsom Kaffeine och Kmplayer är också användbara musikspelare.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det vanliga sättet att lagra ljud-cd till MP3- eller Ogg-filer är att använda ett fristående program som iTunes®, Winamp eller KDE:s egen Kaudiocreator. Men om vi håller oss till det vanliga sättet, vad är det då som är roligt? I det här avsnitttet, visar vi hur du kan känna dig speciell, genom att lagra dina cd-skivor på, hmm, ett speciellt sätt.
Vad behövs för att vara häftig? Vanliga KDE utan några extra ingredienser, kan lagra dina cd-skivor. Men för att koda dem, måste du installera lämpliga kodare. För närvarande stöds formaten Ogg Vorbis, MP3 och FLAC. För att aktivera kodning till dessa format, måste du installera libogg, lame och flac. Exakt hur du installerar dem beror på din distribution: Ta en titt i deras dokumentation för att ta reda på hur det görs.
När du väl har installerat dina favoritkodare, öppna Inställningscentralen och gå till -> och anpassa inställningarna på de olika flikarna som du vill ha dem. Du kan lämna allt med förvalt läge om du önskar, men det är till hjälp att ta en titt, så att du åtminstone vet vad som erbjuds. Ta återigen en titt på -> och ändra allt som du inte tycker om. CDDB, om du inte visste det, står för cd-databas (eller Compact Disc databas i fri form). Funktionen gör det möjligt för KDE att hämta artist, album och spårinformation för dina cd-skivor på Internet. Denna metadata används också för att skriva taggar i MP3- och Ogg-filerna som du snart kommer att lagrar dina cd-skivor med.
Låt oss utan ytterligare fördröjning komma igång med det häftiga. Mata först in cd:n du vill lagra (uppenbarligen). Kör därefter igång ett Konqueror-fönster och öppna fliken Tjänster i navigeringspanelen. Navigeringspanelen finns på vänster sida i fönstret, som visas på skärmbilden nedan. Om den inte är synlig, kan du skapa den ur tomma luften genom att trycka på den magiska tangenten F9.
Klicka nu på Bläddrare för ljud-cd, och om några sekunder ser du en massa kataloger som du kan bläddra i. Om det tar tid att visa något, beror det på att information om cd:n hämtas från CDDB-databasen som du tidigare ställde in.
På skärmbilden nedan kan du se innehållet i katalogen Ogg Vorbis. Den visar alla sånger med Ogg-format, och den visar till och med deras storlek. Men både du och jag vet att en ljud-cd inte innehåller Ogg-spår. Så vad händer egentligen här?
Alla kataloger som du ser under bläddraren för ljud-cd är virtuella kataloger. De visar så att säga innehållet i cd:n genom olika filter. När du öppnar katalogen Ogg Vorbis, ser du i själva verket innehållet på cd:n som om det var lagrat med Ogg-format. Du kan gå igenom övriga kataloger, så hittar du representationer av cd:n med MP3-, FLAC- och WAV-format. Du kan till och med se ungefärlig filstorlek vid kodning med de olika formaten.
Så hur lagrar och kodar vi cd:n? Du borde kunna gissa svaret nu. Bestäm bara vilket format du vill lagra, öppna den katalogen och kopiera och klistra in filerna i resultatkatalogen. Det är allt! KDE börjar lagra och koda filerna i farten. Om du kopierar några av filerna i katalogen Hela cd:n, lagrar du hela cd:n som ett kontinuerligt spår.
Relaterad information
Webbplatsen för amaroK på http://amarok.sf.net har senaste nytt och information om amaroK.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE lagrar information om dina personliga inställningar på några få olika ställen:
Den dolda katalogen .kde (observera punkten i början), som finns i din hemkatalog, innehåller en stor mängd filer som lagrar KDE:s inställningar. Vissa underkataloger som kan vara användbara är .kde/share/config, som innehåller inställningsfiler för enskilda program, kde/Autostart, som innehåller länkar till program som ska starta varje gång du startar KDE, och .kde/share/apps/kabc, där din adressbok är lagrad.
Miljövariablerna KDEDIR och KDEDIRS talar om för KDE var dess filer är lagrade. Du behöver oftast bara ställa in KDEDIR till katalogen där KDE är installerat, men ibland kan du ha andra KDE-program installerade någon annanstans: i detta fall kan du använda miljövariabeln KDEDIRS. Ställ in KDEDIRS till en lista med alla kataloger som innehåller KDE-program, åtskilda med kommatecken. Om du till exempel både har KDE-program i /usr/local/kde och /home/phil/kde, kan du skriva export KDEDIR=/usr/local/kde,/home/phil/kde om du använder bash eller setenv KDEDIR /usr/local/kde,/home/phil/kde om du använder csh.
Relaterad information
Del VI, “KDE för administratörer” innehåller mer information om katalogerna som KDE använder.
Med UNIX® operativsystem finns det ofta olika användare, som i sin tur kan ha olika rättigheter. Den konventionella metoden är att ha ett vanligt användarkonto, vars filer normalt är lagrade i /home/användarnamn, och dessutom ha ett konto kallat root. Kontot root, eller systemadministratören, har systemövergripande rättigheter, och kan ändra vilken fil som helst på systemet.
Även om det betyder att det är enkelt att utföra administrativa uppgifter utan krångel, betyder det också att det inte finns några säkerhetsrestriktionerålagda det. Alltså kan ett litet typografiskt fel eller annat misstag leda till oåterkalleliga skador.
Vissa av operativsystemen som kör KDE levereras med grafisk inloggning aktiverad för root. Trots det, ska du aldrig logga in på KDE som root, och du ska aldrig behöva göra det. Ditt system är mycket öppnare för attack, särskilt om du ansluter till Internet som root, och du ökar dramatisk risken att du skadar systemet.
Vissa Linux®-distributioner har försökt betona den här punkten så mycket att de har helt och hållet inaktiverat kontot root, och istället använder modellen med sudo. Trots det, är den grundläggande säkerhetsmodellen i sudo samma som su, och därför delar de väsentligen samma säkerhetsstyrkor och -svagheter.
Om du någonsin skulle behöva köra ett program med rättigheter som systemadministratör, rekommenderas att du alltid använder KDE su. Skriv in kdesu från en terminal, eller genom att trycka på Alt+F2, så körs programmet med lämpliga rättigheter som systemadministratör. program
Även om du har ställt in systemet att använda sudo, eller om du använder en distribution som använder sudo, som Kubuntu™, ska du ändå använda KDE su. Programmet ändras på lämpligt sätt av utvecklarna för att använda rätt inställningar. Du ska dock aldrig någonsin använda sudo program för att köra ett program med rättigheter som root. Det kan bringa rättigheter för vissa av ett programs inställningsfiler i oordning. Att köra ett grafiskt program som root är i allmänhet inte en god idé, men att använda KDE su är alltid säkrast med det.
Relaterad information
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Från version 3.3 och framåt tillhandahåller KDE ett sessionshanteringssystem som låter dig byta mellan olika användarkonton på en dator. Du kan förbli inloggad och t.ex. låta din syster, bror, fru, granne eller vem som helst läsa sin e-post under en kort stund. Tidigare var du tvungen att logga ut (och därför t.ex. stänga program eller spara dokument) och låta henne eller honom logga in.
Nu är det nästan lika lätt som att byta till ett annat virtuellt skrivbord.
Byta sessioner: Hur det fungerar
Nu har K-menyn ett nytt alternativ. Ganska nära menyns nederkant hittar du undermenyn . Den innehåller kommandot att låsa den aktuella och starta ny session, vilket betyder att ditt skrivbord startar skärmsläckaren och efter några sekunder kan du logga in med KDM som vanligt. Alternativet hoppar över aktivering av skärmsläckaren.
När du väl har mer än en session som kör, kan du antingen välja att trycka på Ctrl+Alt+F7 eller F8 och så vidare (vad är ofta inställt i förväg) eller, ännu bekvämare, välja i listan med aktiva sessioner längst ner i undermenyn .
Om du har aktiverat din skärmsläckare och en annan användare vill logga in, kan hon eller han helt enkelt trycka på knappen och logga in med en annan session.
Om du är i kdm och vill byta till en annan aktiv session kan du trycka på knappen och välja , vilket i huvudsak är samma sak som tidigare beskrivits.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
kpf tillhandahåller enkel fildelning med HTTP (Hyper Text Transfer Protocol) som är samma protokoll som används av webbplatser för att tillhandahålla data till din webbläsare. kpf är helt och hållet en öppen filserver, vilket betyder att det inte finns några åtkomstbegränsningar för delade filer: Vad du än väljer att dela är tillgängligt för vem som helst.
kpf är konstruerat för att dela filer med vänner, inte för att fungera som en fullständig webbserver som Apache. kpf var i första hand tänkt som ett lätt sätt att dela filer med andra under tiden man chattar på IRC (Internet reläbaserad chatt, eller “chattrum”).
kpf kör som ett miniprogram inne i panelen. Det här betyder att det upptar lite utrymme på skärmen och att dess status alltid är synlig. För att starta kpf-miniprogrammet, klicka på panelen och välj för att öppna dialogrutan Lägg till miniprogram. Välj Publik filserver och klicka på knappen .
kpf utnyttjar konceptet med delade kataloger. Du kan välja en eller flera kataloger som ska göras tillgängliga, och alla filer i de katalogerna (och eventuella underkataloger) kommer att delas.
Var extremt försiktig med vilka kataloger du delar. Kom ihåg att alla filer i katalogen och dess underkataloger, inklusive “gömda” filer (“punktfiler” för de tekniskt lagda) görs tillgängliga för världen, så var försiktig så att du inte delar känslig information, som lösenord, kryptografiska nycklar, din adressbok, privata organisationsdokument, etc.
Så fort kpf kör, kommer du att se ett fyrkantigt miniprogram med en smal nersänkt kant och en ikon som visar en varmluftsballong. Ballongen syns när inga kataloger delas.
För att dela en katalog, klicka på ballongikonen för att visa en meny, som bara innehåller ett alternativ, . Om det här alternativet väljs visas en “guide”, som frågar några enkla frågor. Att besvara frågorna, gör att en katalog för delning skapas.
Det finns ett alternativ till att direkt använda miniprogrammet när du vill dela en katalog. kpf är integrerat med Konqueror.
Med Konqueror öppet, och med en katalog synlig, klicka på bakgrunden och visa dialogrutan “Egenskaper”. Vid installation tillades fliken 'Delning' av kpf i den här dialogrutan. Du blir tillfrågad om att starta kpf om det inte kör. Att välja skickar en signal till kpf-miniprogrammet, och be det lägga till en ny delad katalog.
För mer detaljerad information, som hur olika kataloger kan delas med olika personer, se handbok kpf.
Det här avsnittet är lånat och ändrat från Alexander Neundorfs README-fil om LISa.
KDE innehåller två kraftfulla servrar som kallas LAN Information Server (LISa) och Restricted LAN Information Server (resLISa) som används för att identifiera CIFS och andra servrar i det lokala nätverket, för att tillhandahålla en funktion som liknar “Nätverksomgivning” i Microsoft® Windows®.
Lisa beror bara på TCP/IP-stacken så inställning av SAMBA behövs inte för att den ska fungera, men den beror på paketet samba. För att hitta värddatorer i det lokala nätverket, anger du ett intervall med IP-adresser i inställningsfilen som Lisa kontrollerar. När du startar Lisa-demonen skickar den meddelandet ICMP-ekobegäran till alla IP-adresser som anges i inställningsfilen, och väntar på ett svar.
Lisa-demonen kräver privilegier som systemadministratör för att öppna uttaget, men när uttaget har upprättats ändras privilegierna omedelbart från systemadministratör.
Du kan också köra Lisa med nmblookup "*".
Om du inte har programmet nmblookup hittar du det på http://www.samba.org eller via paket som tillhandahålls av din distribution
"*" skickar ett utsändningsmeddelande till anslutna nätverk och alla värddatorer som kör SMB-tjänster skickar då ett svar som anger att de accepterar anslutningar.Om företagets nätverk har mycket strikta riktlinjer som styr vilka portar som kan vara öppna eller inte, måste du använda ResLisa för att kommunicera med andra värddatorer i nätverket. Eftersom ResLisa inte kan avsöka hela nätverk eller adressintervall måste du lägga till varje värddator med namn i inställningsfilen. För närvarande kan du lägga till upp till 64 värddatorer, och dessa adresser kan avsökas.
ResLisa tillhandahåller bara information via ett UNIX®-domänuttag, dvs. inte via nätverket. Namnet på uttaget är /tmp/resLISa-, så ResLisa kan köras säkert på samma dator av mer än en användare.ditt_inloggningsnamn
Vid start tolkar Lisa först inställningsfilen i användarens hemkatalog under $. Om filen inte finns, tittar Lisa efter en inställning som gäller hela systemet på platsen HOME/.lisarc/etc/lisarc. Här är ett exempel på ett förslag till inställningsfil:
PingAddresses = 192.168.100.0/255.255.255.0;192.168.100.10-192.168.199.19;192.168.200.1;
PingNames = min_värddator1;min_värddator2 #Värddatorer med namn (krävs för resLISa)
AllowedAddresses = 192.168.0.0/255.255.0.0
BroadcastNetwork = 192.168.100.0/255.255.255.0
SearchUsingNmblookup = 1 #försök också med nmblookup
FirstWait = 30 #30 hundradels sekunder
SecondWait = -1 #Försök bara en gång
#SecondWait = 60 #Försök två gånger och vänta 0,6 sekunder
UpdatePeriod = 300 #Uppdatera var 300:e sekund
DeliverUnnamedHosts = 0 #Publicera inte värddatorer utan namn
MaxPingsAtOnce = 256 #Skicka upp till 256 ICMP-ekobegäran på en gång
Lisa kan också ställas in grafiskt med alternativet ->-> i K-menyn. För att använda alternativet måste Lisa dock startas med kommandoradsväljaren -K.
Relaterad information
För en fullständig lista med kommandoradsväljare och ytterligare exempel, se Handbok Lisa genom att skriva in help:/lisa i Konqueror.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Antag att allting är förinställt, hur en skrivar ställs in, hänvisa till stor handbok om problem uppstår.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Teckensnitt är mycket enkla att ställa in i KDE. Öppna inställningscentralen (med ->) och välj Installation av teckensnitt under Systemadministration i trädvyn.
Det finns två sorters teckensnitt: Personliga och systemteckensnitt. Personliga teckensnitt kan bara kommas åt av din användare, medan systemteckensnitt är tillgängliga för alla. När du öppnar Installation av teckensnitt är du i personligt läge (du kan se det i platsraden). När du klickar på knappen , och skriver in systemadministratörens lösenord, kan du komma åt systemläget, där du kan ändra teckensnitt för alla användare på datorn.
För övrigt finns det inga skillnader mellan dessa två sorters teckensnitt.
I mitten finns en lista med teckensnitt. Klicka på ett teckensnitt för att se en förhandsgranskning. Det finns knappar i verktygsraden längst upp för att komma åt toppkatalogen, uppdatera och ändra vyn.
Om du vill kan du organisera dina teckensnitt i flera kataloger, så att du enkelt hittar dem senare.
För att installera ett teckensnitt, klicka på knappen . En dialogruta för att öppna filer visas, där du kan välja ditt teckensnitt.
Som ett alternativ kan du dra teckensnitt från Konqueror till listan. För att ta bort ett teckensnitt, klicka på det och välj .
Anpassning (kantutjämning)
Programmen kfontinst och kfontview bör också nämnas, eftersom de inte verkar ha någon befintlig dokumentation.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Man kan enkelt och flexibelt ändra utseende på KDE:s skrivbord, antingen genom att ändra enskilda delar av det visuella utseendet, eller genom att använda ett fördefinierat tema. Denna guide förklarar de olika anpassningsbara delarna av KDE, och hur man styr deras utseende.
Skrivbordets bakgrund, ofta benämnt skrivbordsunderlägg, gör det möjligt att visa vissa bilder på skrivbordet. Bakgrundsinställningarna hittas i inställningscentralen, eller genom att klicka på skrivbordet och välja Anpassa skrivbordet....
I KDE har du valet att inte använda någon bild, att använda en enda bild, eller att använda ett bildspel med olika bilder. Om ingen bild väljes som skrivbordsunderlägg, används alternativen med färger istället. Du kan också välja om du vill använda en enda bakgrund på alla virtuella skrivbord, eller olika för varje skrivbord. Det görs genom att välja Alla skrivbord eller ett specifikt skrivbordsnamn i kombinationsrutan.
Andra bakgrundsbilder kan laddas ner med knappen till höger, eller kan du besöka avdelningen med skrivbordsunderlägg på kde-look.org.
Färginställningarna i inställningscentralen låter dig styra färgerna som används för olika fönsterelement, som fönstrens namnlist, fönstrens bakgrund, text och knappar. Du kan ändra färg på varje fönsterelement genom att välja elementet i kombinationsrutan och därefter välja en färg för det. Grafiska komponenter är grundelementen i ett grafiskt gränssnitt, såsom fönstrens namnlister, fönstrens bakgrunder, text och knappar. Du kan ändra färg på enskilda komponenter genom att välja komponenten i kombinationsrutan och därefter välja en färg för den. Sedan kan du spara ändringarna genom att klicka på . Det sparar inställningarna i en färgschemafil. Färgscheman är textfiler, med filändelsen .kcsrc, som innehåller poster för varje fönsterkomponent och dess färg i RGB-format. Det är också mycket lätt att lägga till färgscheman som du har laddat ner genom att klicka på och peka på .kcsrc-filen. Du kan bekvämt spara ändringarna du har gjort i en fil med färgscheman, eller enkelt byta till en fördefinierad färginställning, utan att behöva ändra varje fönsterelement separat.
Ytterligare färgscheman kan laddas ner från avdelningen med färgscheman på kde-look.org.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Ikoner är bilder som används för att representera filer och kataloger. Ett ikontema innehåller bilderna som används för att representera åtgärder, enheter och program. Att hantera ikonteman görs enkelt via modulen Ikoner i inställningscentralen. Välj helt enkelt ikontemat du vill använda och klicka på för att byta till det nya temat. För att installera nya ikonteman är allt du behöver göra att klicka på och bläddra till platsen för ikontemats arkiv. Det är inte nödvändigt att packa upp arkivets innehåll i en katalog. I själva verket accepterar ikonmodulen bara arkiverade ikonteman. För att ta bort ett ikontema, välj helt enkelt temat i listan och klicka på . Observera att du inte kan ta bort ikontemat som du för närvarande använder. Du måste först byta till ett annat tema innan det nuvarande går att ta bort. Du kan inte heller ta bort ikonteman som installerats av systemadministratören (root) eller av distributionens pakethanterare.
Andra ikonteman finns i avdelningen med ikonteman på kde-look.org.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE:s förvalda startskärm
Startskärmen är den animerade bild eller skärm som visas när KDE laddas efter du loggat in. Varje användare kan ha en annorlunda startskärm. Att ändra startskärm för aktuell användare kan göras i modulen Startskärm i inställningscentralen. Välj startskärmen du vill använda och klicka på . Du kan också testa hur startskärmen kommer att se ut genom att välja startskärmen och klicka på . Att installera ett nytt startskärmstema är mycket enkelt. Klicka bara på och bläddra till arkivet för startskärmen du vill lägga till. Det är inte nödvändigt att packa upp arkivets innehåll. Att ta bort startskärmar görs också enkelt genom att välja startskärmen och klicka på . Observera att du inte kan ta bort startskärmar som installerats av systemadministratören (root) eller av distributionens pakethanterare.
Startskärmteman finns på kde-look.org under avdelningen med startskärmar. Observera att vissa startskärmar kräver att ett visst KSplash-gränssnitt är installerat.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Du kan ändra utseende på fönsterkanter, namnlister och knappar i KDE med användning av fönsterdekorationer. Vissa fönsterdekorationer har till och med möjlighet att visa effekter som genomskinlighet. Fönsterdekorationer måste kunna göra allt detta utan att offra hastighet och prestanda. Det är orsaken att fönsterdekorationer levereras som källkod som måste kompileras, eller som binärpaket som måste installeras. I grunden är fönsterdekorationer insticksprogram eller små program som talar om för KWin, KDE:s fönsterhanterare, hur fönsterramar ska visas.
För att lägga till en ny fönsterdekoration måste du kompilera den från källkod. Om binärpaket tillhandahålls för din distribution eller system, behöver du bara installera det med distributionens pakethanterare. Titta i distributionens handbok för instruktioner om hur man gör det. När fönsterdekorationen väl har installerats, kan den kommas åt i modulen Fönsterdekoration i inställningscentralen. Under fliken Fönsterdekoration finns en lista med installerade fönsterdekorationer i kombinationsrutan. Välj helt enkelt dekorationen du vill använda och klicka på . Olika fönsterdekorationer har olika möjligheter och inställningar. Prova de olika tillgängliga alternativen. Fliken Knappar låter dig styra knapparna på fönstrets namnlist. Aktivera kryssrutan Använd egna positioner för namnlistens knappar för att arrangera om, ta bort eller lägga till knappar. Dra ett objekt från listan till förhandsgranskningen av namnlisten ovanför den för att lägga till knappar i namnlisten. Dra knappen från förhandsgranskningen av namnlisten till objektlistan. Dra helt enkelt knappar i förhandsgranskningen av namnlisten för att arrangera om dem.
Medan de flesta fönsterdekorationer kompileras från källkod, finns en annan typ av fönsterdekorationer tillgänglig i KDE. De är punktavbildningsbaserade fönsterdekorationer. Det betyder att de kan ha teman baserade på punktavbildningar eller små bilder. KDE levereras med en punktavbildningsbaserad fönsterdekoration som kallas Ice-fönsterhanteraren. En annan punktavbildningsbaserad fönsterdekoration är deKorator, som finns på KDE-Look.org. Titta i distributionens dokumentation om hur man installerar dem. Fördelen med att använda punktavbildningsbaserade fönsterdekorationer är att det är ganska enkelt att skapa teman för dem, genom att använda bilder och redigera en inställningsfil. Nackdelen är någon prestandaförsämring, även om det kan vara omärkbart på mycket snabba system.
Välj Ice-fönsterhanterare som fönsterdekoration och klicka på länken Öppna KDE:s temakatalog för Ice-fönsterhanterare vid beskrivningen av fönsterdekorationen, för att lägga till ett tema för Ice-fönsterhanterare. Det öppnar ett fönster i Konqueror med $. Packa upp temat för Ice-fönsterhanteraren i katalogen. Temat läggs då till i listan med teman för Ice-fönsterhanteraren. Välj temat du vill använda och klicka på .KDEHOME/share/apps/kwin/icewm-themes
För att lägga till ett deKorator-tema efter du har installerat deKorator, välj deKorator i listan med fönsterdekorationer och gå till fliken Teman. Klicka på och leta rätt på deKorators temaarkiv. Försäkra dig om att deKorators tema passar ihop med versionen av deKorator som är installerad på systemet. När temat väl har lagts till, välj temat du vill använda och klicka på . Klicka på för att ändringarna ska få effekt.
Några fler fönsterdekorationer är tillgängliga på kde-look.org under avdelningarna KDE 3.x och KDE 3.2+. Teman med fönsterdekorationer för Ice-fönsterhanteraren och deKorator har egna avdelningar under kategorin med fönsterdekorationer.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Grafiska komponenter är de grundläggande elementen i ett grafiskt användargränssnitt, som knappar, rullningslister, flikar och menyer. En komponentstil är ett insticksprogram eller ett litet program som talar om för KDE hur grafiska komponenter visas. Eftersom grafiska komponenter är den mest grundläggande delen av ett gränssnitt, används de ofta och måste kunna svara mycket snabbt. Det är därför som komponentstilar måste levereras som källkod att kompilera eller som binärpaket att installera, precis som fönsterdekorationer. Titta i distributionens dokumentation om hur man kompilerar från källkod eller installerar binärpaket.
När en komponentstil väl har installerats, läggs den till i listan med tillgängliga stilar i stilmodulen i inställningscentralen. Fliken Stil låter dig välja en komponentstil i listan och anpassa den om stilen har en inställningsfunktion. Olika stilar har olika alternativ. En förhandsgranskning av den valda stilen är tillgänglig i flikens nedre del. Fliken Effekter styr olika visuella effekter för vissa komponenter som kombinationsrutor och verktygstips. Fliken Verktygsrad ger några alternativ för det allmänna utseendet hos verktygsrader.
Ytterligare stilar för grafiska komponenter finns i KDE:s olika avdelningar för teman och stilar på kde-look.org. Observera att stilar levereras som källkod eller binärpaket. De är inte KDE-temafiler.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE låter dig spara olika ändringar du gjort av skrivbordets utseende i en fil, genom att använda temahanteraren i inställningscentralen. När du väl har ställt in skrivbordet som du vill ha det, klicka på . Skriv in informationen du vill ha i temat, som temats namn, upphovsnamn, version, etc., och klicka därefter på när du är klar. Det lägger till ditt tema i listan med tillgängliga teman och sparar inställningarna i ett KDE-tema. Ett KDE-tema (.kth-fil) talar om för KDE vilken fönsterdekoration, stil och färgschema att använda för just det temat. För att lägga till ett KDE-tema från en extern källa, klicka på och leta rätt på KDE-temafilen. Att ta bort ett tema görs enkelt genom att klicka på . Om du gjort ändringar av temat, måste du antingen skapa ett nytt temanamn för det, eller först ta bort den föregående versionen för att kunna använda samma temanamn.
Följande inställningar sparas och anges i ett KDE-tema:
Bakgrund
Skärmsläckare
Ikontema
Systemunderrättelser
Färgschema
Muspekartema
Fönsterdekoration
Konquerors bakgrund (filhantering)
Panelens bakgrund
Stil
Teckensnitt
En mycket viktig sak att ta hänsyn till vid användning eller installation av ett KDE-tema, är att det bara anger vilka inställningar som ska användas för ovanstående. Ett KDE-tema innehåller bara systemunderrättelser, skrivbordsbakgrund, panelens bakgrund, Konquerors bakgrund och färgscheman i paketet. Andra komponenter måste installeras separat om de inte redan levereras med KDE.
KDE-teman kan laddas ner från avdelningen för temahantering på kde-look.org, under avdelningen för teman och stilar.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Bakgrund och skrivbordsunderlägg eller färg för skrivbordet
(.kcsrc) Inställningsfil som anger vilka färger som ska användas för vissa grafiska komponenter
Bilder som representerar program, filer, enheter, etc.
Animerad bild eller skärm som visas medan KDE laddas efter inloggning
Insticksprogram eller små program som talar om för fönsterhanteraren hur fönsterramar ska visas
Insticksprogram eller ett litet program som talar om för KDE hur grafiska komponenter ska visas
(.kth) En fil som innehåller information om vilka inställningar som ska användas för olika komponenter i det grafiska gränssnittet
Grundläggande element som bygger upp ett grafiskt användargränssnitt: knappar, rullningslister, menyer, flikar, etc.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Ytterst kort introduktion till hur ett skal hanteras
Nödfallsprocedurer: döda vilda program, etc.
SSH, sessioner, miljövariabler, andra roliga saker
Några tips och trick
Terminal är en terminalemulator för X-fönstersystemet. Den är i stort sett baserad på DEC:s VT100 och många av dess efterföljare. Terminal, som också kallas ett skal, är ett väsentligt verktyg i Linux®- och UNIX®-baserade datorer för snabbt och produktivt arbete.
Nödfallsprocedurer:
I Linux®- och UNIX®-baserade datorer kör varje process oberoende i sitt eget minnesutrymme, så att den inte av misstag kan skriva över minne som tillhör någon annan process, förstås utom om den har privilegier som systemadministratör. Om en process i KDE kraschar på grund av ett fel, ska man inte behöva bekymra sig om att den kommer åt någon annan aktiv process.
För att hålla reda på alla systemprocesser kan man använda kommandot top eller ps i Terminal. Att använda dessa verktyg gör det mycket enklare att hitta och döda vildsinta program.
Ett exempel på användning av signaler i Terminal: Konqueror har kraschat och lämnat efter sig en process som kör nspluginviewer som använder 12 % av minnet och 10 % av processorcyklerna. Använd kommandot k i top för att döda processen. Du blir tillfrågad om processidentifikationen, och därefter signalen att skicka till den för att döda den. För mer information om vilka signaler du kan skicka till en process som kör, se den fullständiga manualen om signaler (skriv man signal i en Terminal eller gå till #signal i Konqueror).
SSH, sessioner, miljövariabler, andra roliga saker.
Om du använder Terminal för fjärradministration, fundera på att använda “sessionsfunktionen” i Terminal. För att använda den, klicka på menyalternativet ->. Välj fliken här och fyll i namnet på din nya session. Den blir nu förvald när du startar Terminal.
När Terminal startas, läses och körs bash-specifika kommandon och KDE-specifika variabler från ~/.bashrc eller ~/.bash_profile. Inställningsfilen som föredras för användarmiljöer är ~/.bash_profile. Kommandona printenv eller env kan användas för att visa alla variabler som för närvarande är definierade. För att definiera en variabel i skalet, använd VARNAMN=värde. För en fullständig lista med variabler som kan definieras i KDE, se webbjournalen.
Några tips och trick
För att byta namn på sessionen i Terminal, använd Ctrl+Alt+S och skriv in det nya namnet.
Om du har behov av att köra några KDE-program med privilegier som systemadministratör, kan du använda kommandot KDE su med väljaren -c från kommandoraden, på följande sätt: kdesu . Att använda väljaren -s -n program-n förhindrar att KDE kommer ihåg dina lösenord.
Relaterad information
Handbok Terminal har mycket mer information om funktionerna som är tillgängliga i Terminal. Du kan läsa den i hjälpcentralen eller genom att skriva help:/konsole i Konquerors platsrad.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE:s utbildningsprojekt erbjuder barn, familjer och lärare ett antal utbildningsprogram. Här hittar du program som hjälper dig att förbättra dina språkkunskaper och träna upp ditt ordförråd, som KVocTrain och KWordQuiz. Vetenskapliga program, som det mycket avancerade KStars (ett planetarium) och Kig (för interaktiv geometri), tar dig till gränsen för kunskapen. Ha kul med att lära dig maskinskrivning med KTouch. Lärare hittar ett enkelt sätt att skapa lektioner med KEduca. Du hittar en fullständig lista över KDE:s utbildningsprogramvara på KDE:s utbildningswebbplats. Det som följer är en kort översikt över några av dem.
Titta på handboken genom att skriva help:/<programnamn> i Konquerors platsrad, eller genom att välja den i Hjälpcentralen.
Ett lättanvänt program som implementerar det klassiska hänga gubben spelet. Du kan välja att låta orden vara från ett visst ämne och till och med välja bland ett urval av svårighetsnivåer. Programmet levereras på tjugofyra språk, och är därför idealiskt för att lära sig stava till vanliga substantiv på andra språk.
Webbplats: http://edu.kde.org/khangman
Ett program speciellt konstruerat för att hjälpa användaren lära sig alfabetet i ett nytt språk, och därefter lära sig läsa enkla stavelser. Idealiskt för barn, eller vem som helst som försöker lära sig eller bli bekant med ett främmande språks alfabete. Ett antal olika alfabeten stöds för närvarande.
Webbplats: http://edu.kde.org/klettres
Ett enkelt spel för att öva sin intelligens, där man ska räkna ut ordet som är givet av programmet. Bokstäverna i ordet är omordnade, och man ska lösa vilket ord som bokstäverna bildar från de givna orden. Liknar det populära programmet Countdown på engelsk tv.
Webbplats: http://edu.kde.org/kanagram
Ett enkelt sätt att lära sig och studera spanska verbformer. Programmet föreslår ett verb och en form, och användaren skriver in övriga former. Programmet rättar användarens inmatning och ger gensvar. Användaren kan redigera listan med verb som kan studeras, och programmet kan själv bygga regelbundna verbformer, och formerna hos de viktigaste verbgrupperna. Oregelbundna verbformer kan matas in av användaren.
Webbplats: http://edu.kde.org/kverbos
Ett annat avancerat ordförrådsövningsprogram, som använder metoden med snabbkort. Ordförrådsfiler kan laddas ner och läggas till i programmet.
Ett japanskt referens- och inlärningsverktyg. Ord både från engelska och japanska kan slås upp och filtreras, med ordboksprotokollen Edictoch Kanjidic. Andra funktioner i Kiten inkluderar några omfattande sökfunktioner, en sökhistorik, och en inlärningsdel som innehåller diverse olika inlärningsformer.
Webbplats: http://edu.kde.org/kiten
Ett program för att hjälpa till att repetera latin. Det finns avsnitt för test av ordförråd, grammatik och verb. Dessutom ingår en uppsättning repetitionsanteckningar som kan användas för självstudier.
Webbplats: http://edu.kde.org/klatin
Flera program för att hjälpa dig med matematik och geometri.
Ett program med flera övningstyper för att förbättra dina beräkningar av bråk. Olika uppgifter omfattar övningar för att finna summan av två bråk, konvertering av bråk till respektive decimaltal, jämförelse av bråk (mindre än, större än), med mera.
Webbplats: http://edu.kde.org/kbruch
Ett storartat program för interaktiv geometri. Idealiskt för läraren som försöker rita ett diagram på datorn, eller studenter som försöker lära sig mer och undersöka diagram och kurvor. För närvarande stöds många objekt, och man kan mycket enkelt skapa flera, från parabler och hyperbler till ellipser.
Webbplats: http://edu.kde.org/kig
Väsentligen ett program för att hjälpa dig förbättra din färdighet att räkna procent. Olika övningar ingår, och det finns olika svårighetsnivåer som riktar sig till personer med olika färdighet.
Ett matematiskt funktionsritningsprogram. Det har en inbyggd kraftfull tolk. Du kan rita upp olika funktioner samtidigt och kombinera deras funktionstermer för att bygga nya funktioner. KmPlot stöder funktioner med parametrar och funktioner med polära koordinater. Flera rutnätslägen är möjliga och diagram kan skrivas ut med hög precision i rätt skala.
Webbplats: http://edu.kde.org/kmplot
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Ett skrivbordsplanetarium för KDE. Det tillhandahåller en noggrann grafisk simulering av natthimlen från vilken plats som helst på jorden, vid vilken datum och tid som helst. Skärmen inkluderar 130 000 stjärnor, 13 000 avlägsna himmelsobjekt, alla åtta planeterna, solen, månen och tusentals kometer och asteroider.
Webbplats: http://edu.kde.org/kstars
Ett fullständigt periodiskt system, med listan över alla grundämnen, där utökad information om varje enskilt grundämne kan kommas åt. Förutom att visa en grundläggande översikt, inkluderar andra funktioner att kunna visa kemisk data, atommodell, energier, samt en bild av grundämnet.
Webbplats: http://edu.kde.org/kalzium
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Ett snabbkortprogram som låter dig skapa interaktiva formulärbaserade prov. Det levereras också för närvarande med stöd för att lägga till servrar där man kan hämta prov. Flera språk stöds.
Webbplats: http://edu.kde.org/keduca
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Ett program för att lära sig maskinskrivning. KTouch visar tangentbordet på skärmen och tangenternas färg ändras när de ska tryckas ner. Text visas på skärmen, och användaren blir ombedd att skriva in den. Några standardövningar ingår i programmet, med diverse olika svårighetsgrader.
Webbplats: http://edu.kde.org/ktouch
Ett snabbkortprogram som låter dig skapa interaktiva formulärbaserade prov. Det levereras också för närvarande med stöd för att lägga till servrar där man kan hämta prov. Flera språk stöds.
En programmeringsmiljö för utbildning som använder programspråket Logo, som för närvarande stöder flera språk.
Webbplats: http://edu.kde.org/kturtle
Kgeografi är ett inlärningsverktyg av geografi för KDE. Du kan bläddra bland kartor genom att klicka på en del av en karta för att se dess namn, och du kan också besvara flera olika typer av frågor, där programmet till exempel visar dig delar av kartor eller huvudstäder och du måste gissa namn.
blinKen är ett Följa John-spel för KDE. Spelaren måste komma ihåg följden av ljus i rätt ordning och därefter visas en identisk följd med ytterligare ett steg tillagt.
Webbplats: http://edu.kde.org/blinken
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE:s utbildningswebbplats på http://edu.kde.org har nyheter och information om alla KDE:s utbildningsprogram.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDEAP (KDE:s handikappstödsprojekt) har som mål att försäkra att KDE som skrivbordsmiljö är åtkomlig för alla användare, inklusive de av oss med fysiska handikapp. Förutom handikappstödet i inställningscentralen, har KDE flera andra verktyg för handikappstöd, som är tillgängliga i KDE:s handikappstödpaket. Paketet kanske inte är installerat på din dator. Om det inte är det, kan du ladda ner det härifrån:
För mer information om projektet, besök KDE:s hemsida för handikappstöd.
Kmousetool är ett KDE-program som klickar musen åt dig, så att du inte behöver göra det. Kmousetool fungerar med vilken mus eller vilket pekdon som helst.
Relaterad information
Webbplats för Mousetool: http://mousetool.com
Förstoringsglas (eller kmag. för att ange namnet i UNIX®) är ett litet verktyg för Linux som förstorar en del av skärmen. Det förstorar området på skärmen omkring muspekaren eller, valfritt, ett användardefinierat område. Dessutom kan det spara en förstorad skärmbild på disk.
Relaterad information
Webbplats: http://kmag.sourceforge.net
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kmouth är ett KDE-program som gör det möjligt för personer som inte kan tala att låta datorn tala åt dem, t.ex. stumma personer eller personer som har förlorat rösten. Det har ett textinmatningsfält, och läser upp meningarna som du skriver in. Det har också stöd för användardefinierade parlörer.
Relaterad information
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KTTS är ett KDE-program för att konvertera text till hörbart tal. För närvarande, sedan KDE 3.4, kan du använda KTTS för att läsa upp vilken text som helst från Klipper, KDE:s klippbord, vilken text som helst från en vanlig textfil (genom att använda Kate eller på annat sätt), läsa upp vilken text som helst från en HTML-sida i Konqueror, med mera.
För att få KTTS att köra, måste du börja med att köra kttsmgr, KDE:s text-till-tal hantering.
Relaterad information
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Inställningsfilerna i KDE är enkla att redigera med en vanlig editor som Kate, eftersom inställningsfilerna är textfiler.
Ett exempel på en textfil:
[General] AutoSave=1 LastFile=/var/tmp/test.txt
Användarspecifika inställningsfiler lagras i .kde/share/config (ersätt .kde med din inställning av $KDEHOME) och de globala finns i underkatalogen share/config i KDE:s installationssökväg. (Du kan hitta sökvägen genom att köra kommandot kde-config --prefix.) Filnamnen slutar typiskt med rc (utan inledande punkt), till exempel kopeterc.
Att redigera inställningsfiler för hand kan utgöra en risk för stabiliteten hos din installation av KDE. Program kontrollerar oftast inte vad de läser i inställningsfiler. Det betyder att de kan störas av vad de får som inställningar, och kan till och med krascha.
Den första regeln är alltså att göra en säkerhetskopia av filen innan du ändrar den. Det är bäst att lagra säkerhetskopian utanför någon underkatalog i .kde (eller motsvarande $KDEHOME katalog). Säkerhetskopior är hur som helst en god idé i händelse av ett större fel i KDE som skulle förstöra viktiga inställningsfiler (till exempel dina inställningar av KMail, som finns i filen kmailrc). Ett sådant större fel ska inte inträffa, men det kan ändå ske.
Varför skulle du vilja röra inställningsfilerna över huvudtaget? Ja, först och främst behöver du det om du vill upprätta ett kioskläge. Kanske har en utvecklare bett dig att lägga till en post för att hjälpa till att lösa ett problem i programmet. Kanske vill du återhämta dig från ett problem utan att behöva ta bort hela .kde katalogen. Kanske vill du lära dig mer om interna funktioner i KDE.
Hur som helst, vilken anledning du än har, vill du ändra en inställningsfil för hand.
När du tänker dig att redigera en sådan fil, försäkra dig om att programmet som använder den inte kör. Om det är en av de grundläggande inställningsfilerna, fundera på att redigera filen när KDE inte alls kör.
Klar? Gör då en säkerhetskopia av filen (det har vi väl redan talat om?). Starta din favoriteditor (låt oss anta att det är Kate), ladda filen (Var noggrann med att ladda den som UTF-8, som Kate visar som “utf8”).
Nu har du en fil som ser ut så här:
[Group] Key1=Value1 Key2=Value2 Key3=Value3
Du kan nu ändra den (med försiktighet) och därefter spara den (Försäkra dig igen om att det är som UTF-8).
Nu kan du testa programmet och om det inte lägre kör som det ska, stänga programmet och återställa inställningsfilens säkerhetskopia.
Relaterad information
Del VI, “KDE för administratörer” har mer information om KDE:s katalogstruktur, för att hjälpa dig hitta filen du behöver redigera.
KDE tillhandahåller ett kraftfullt kommunikationssystem mellan processer med DCOP, Desktop COmmunication Protocol. Genom att använda DCOP kan du styra ett stort antal funktioner i KDE från kommandoraden eller från ett skript skrivet i ditt favoritskriptspråk. Du kan också få information från KDE-program: till exempel tillhandahåller flera mediaspelare i KDE metoder för att fråga spelaren efter information om spåret som för närvarande spelas.
Generellt sett tillhandahåller varje KDE-program ett eller flera DCOP gränssnitt, som i sin tur tillhandahåller metoder (eller om du föredrar det, funktioner) som andra program kan anropa. Det första steget i att skriva vårt skript är alltså att hitta lämplig metod för att ändra skrivbordsunderläggets bakgrundsfärg. Det enklaste sättet att göra det är att använda gränssnittet kdcop för att se tillgängliga DCOP-metoder.
Kör kdcop från en terminal eller Kör program (fönstret som dyker upp med Alt+F2). Fönstret kdcop visar programmen som för närvarande kör och tillhandahåller DCOP-gränssnitt, med en trädvy. I allmänhet krävs en viss sökning genom trädvyn för att hitta rätt metod, men ett användbart tips är att gränssnittet markerat “(default)” vanligtvis innehåller de oftast använda funktionerna.
För att testa att funktionen gör det vi förväntar oss, dubbelklicka på posten setColor. För att ange färgen c, klicka på färgväljarknappen och välj en färg. Ange om färgen ska vara färg A med kryssrutan. Klicka på Ok, så ändras skrivbordsunderläggets färg.
För att komma åt DCOP-metoden från ditt favoritskriptspråk, kan du antingen använda DCOP-bindningar, om de är tillgängliga i modulen kdebindings, eller anropa kommandoradsprogrammet dcop. För enkel användning är det tillräckligt att anropa kommandoradsprogrammet dcop. För att anropa en DCOP-metod på kommandoraden, måste vi ange programmet och gränssnittet som metoden tillhör, själva metoden och argumenten på en form som är lämplig för skalet.
Vi anger program, gränssnitt och metod i denna ordning, följt av argumenten i samma ordning som de visas i kdcop. dcop har många andra väljare: Ta en titt på utmatningen från dcop .--help
Det är nog med teori. Tid för ett exempel:
Exempel 16.1. Ett skript för att ändra skrivbordsunderläggets färg med DCOP
Med hjälp av kommandoradsprogrammet dcop och lite kod i Perl, ska vi göra ett enkelt skript som långsamt låter skrivbordets bakgrund gå igenom spektrum cykliskt.
Först tittar vi efter lämplig medod med kdcop. I det här exemplet går vi förbi sökningen, och går direkt till den: Metoden vi vill ha är ->->. Funktionens argument och returtyp visas med stilen i språket C++. För setColor, är argumenten en färg, c, som anger den nya bakgrundsfärgen, och ett Booleskt värde, isColorA som anger om färgen är den första eller andra (det är användbart för att ange toningar med mera).
För att använda metoden setColor på kommandoraden, använder vi följande:
%dcop kdesktop KBackgroundIface setColor '#ffffff' false
För att ange färgen använder vi det hexadecimala RGB-värdet, som används av HTML. Observera att det är omgivet av enkla citationstecken, för att skydda # från skalet.
För att hitta det hexadecimala RGB värdet för en färg, öppna en färgvalsdialogruta i ett KDE-program (till exempel i inställningscentralen, ->), välj färgen du vill ha, och använd värdet som anges i textrutan HTML.
Det är alltså allt vi behöver från DCOP. Nu är det bara frågan om att skriva ett skript omkring det. Här är en (mycket) grov implementering:
$min=49; # Minimalt värde på färgen R, G eller B
$max=174; # Maximalt värde på färgen R, G eller B
$step=5; # Värde att stega färgen för varje steg
$sleeptime=15; # Intervall i sekunder mellan varje steg
@start = ($max, $min, $min);
@colour = @start;
while (1) {
foreach (0..5) {
my $which = $_ % 3; # Vilken färg (R, G eller B) som ska ändras
my $updown = $_ % 2; # Om färgens värde ska ökas ellerminskas
do {
if ($updown == 0) { $colour[$which]+=$step; }
if ($updown == 1) { $colour[$which]-=$step; }
my $dcopcall=sprintf "dcop kdesktop KBackgroundIface setColor '#%x%x%x' true\n", @colour;
system($dcopcall);
sleep $sleeptime;
} while (($colour[$which]
>= $min) and ($colour[$which] <= $max));
}
}
Kör bara skriptet utan argument så går det cykliskt igenom bakgrundsfärger i ett något begränsat spektrum ända tills det avbryts. Voilà!
Perl är förstås inte det enda språk du kan använda för att skriva skript med DCOP. Om du föredrar skalskript, är det också tillgängligt:
Exempel 16.2. Hämta en bakgrund från Internet
Följande skript hämtar huvudbilden från serien “User Friendly” och använder den som skrivbordsunderlägg, med allmänt tillgängliga verktyg och lite grand DCOP:
#!/bin/sh
COMICURL=`wget -qO - http://www.userfriendly.org/static/index.html | \
grep Latest | sed -e "s,.*SRC=\",," -e "s,\"
>.*,,"`
TMPFILE=`mktemp /tmp/$0.XXXXXX` || exit 1
wget -q -O $TMPFILE $COMICURL
dcop kdesktop KBackgroundIface setWallpaper $TMPFILE 1
Den första raden efter #!/bin/sh använder wget och lite magi med reguljära uttryck för att plocka ut bildens plats från huvudsidans HTML-kod. Den andra och tredje raden laddar ner bilden, och till sist ställer dcop in den nerladdade bilden som skrivbordsunderlägg.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Många moderna tangentbord har extra tangenter som normalt inte är tilldelade till någon åtgärd.
“Multimediatangenter” skapar ofta en signal, och kan helt enkelt väljas som en snabbtangent i ett program precis som att välja vilken annan tangent som helst. Vissa tangenter detekteras dock inte, och att trycka på dem i Anpassa genvägar får ingen effekt.
Till exempel har vissa bärbara datorer från IBM extra tangenter omkring vänster- och högerpilarna, som ser ut som sida vänster och sida höger.
Använd xev för att hitta tangenternas koder. I det här fallet är de 233 och 234.
Välj tangentsymboler. Det finns en hel uppsättning sådana som inte normalt används, alltså är många lediga. Du hittar listan i /usr/X11R6/include/X11/keysymdef.h (eller motsvarigheten på ditt system).
Skapa en fil i din hemkatalog som heter .Xmodmap, och lägg till följande:
keycode 233 = Next_Virtual_Screen keycode 234 = Prev_Virtual_Screen
Kör kommandot xmodmap ~/.Xmodmap
Nu ska du kunna köra xev igen och se att tangenterna nu genererar tangentsymbolen som du tilldelade dem. Du kan nu helt enkelt tilldela dem till vilken åtgärd som helst som vanligt.
Relaterad information
Manualsidan för xev. Du kan titta på den genom att skriva man:/xev i ett Konqueror-fönster eller genom att skriva man xev i en terminal.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
De flesta åtgärder antingen på skrivbordet eller i program är enkelt tillgängliga att tilldela en tangentbindning till. Om åtgärden du vill ha en snabbtangent för är något du skrivit själv, eller på annat sätt inte är tillgänglig, kan du ändå tilldela den en snabbtangent.
För att knyta ihop de två föregående avsnitten, vill du kanske tilldela en tangent på tangentbordet som annars är oanvänd till ett skript eller ett DCOP-kommando. Vårt exempel här är att tilldela de två tangenter vi har lagt till i “Lägga till extra tangentbindningar till KDE” för att gå till föregående eller nästa virtuella skrivbord, vilket man behöver DCOP för att göra (som beskrevs i “Använda skript med skrivbordet”).
Det kan enkelt åstadkommas med följande metod:
Öppna inställningscentralen och välj Inmatningsåtgärder under avdelningen Region och handikappstöd
Välj
Namnge den nya åtgärden, t.ex. Nästa virtuella skärm
Välj Tangentbordsgenväg -> Kommando/webbadress (enkel) som Åtgärdstyp:
Under fliken Tangentbordsgenväg, klicka på knappen som du vill använda för att utföra kommandot. I det här exemplet, skulle du trycka på den med ikonen Nästa sida, Då visas Next_Virtual_Screen som tangentbild.
Under fliken Inställningar för kommando/webbadress, skriv in kommandot att köra i fältet: dcop kwin default nextDesktop
Upprepa ovanstående med tangenten Prev_Virtual_Screen och dcop kwin default previousDesktop.
Genom att nu trycka på Prev_Virtual_Screen eller Next_Virtual_Screen byter du till föregående eller nästa virtuella skrivbord.
Uppenbarligen kan du tilldela vilken ledig tangent som helst till en åtgärd.
Relaterad information
Se dokumentationen för Khotkeys genom att slå upp den i hjälpcentralen, eller skriva help:/khotkeys i ett Konqueror-fönster.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDebugDialog syns inte normalt i K-menyn. Du måste starta det från ett skal eller från Kör program med kommandot kdebugdialog. KDebugDialog visar ett fönster med en lång lista över avlusningsytor. Varje yta har en kryssruta som du kan markera eller avmarkera för att aktivera eller inaktivera felsökningsutmatning för den delen av KDE.
Listan med felsökningsytor är sorterad i nummerordning, inte alfabetiskt, så kio (127) kommer före artskde (400). Numren går upp till omkring 200000, men det finns egentligen bara 400 ytor. Du behöver dock inte söka igenom hela listan för att hitta ytan du vill ha. Det finns en radeditorruta längst upp i dialogrutan där du kan skriva in en del av namnet på ytan du vill ha. Listan med poster som visas filtreras så att bara de felsökningsytor som innehåller texten du har skrivit in. Genom att t.ex. skriva in k filtreras inte särskilt mycket, men skrivs kont in visas bara felsökningsytor för Kontact. Som ett ännu snabbare sätt att aktivera eller inaktivera felsökningsutmatning, finns också knapparna och , som gör att KDE skapar enorma mängder felsökningsutmatning, eller mycket lite.
I fullständig läge, som du får när du startar kdebugdialog som kdebugdialog , är samma lista med felsökningsytor tillgängliga som i enkelt läge, men du kan bara välja en åt gången i en kombinationsruta. Nu kan du oberoende ställa in utmatningen för olika typer av meddelanden: Information, Varning, Fel och Allvarligt fel. För var och en av dessa typer kan du välja vart meddelandet skickas. Alternativen är:--fullmode
Arkiv, då du kan skriva in ett filnamn. Filen skrivs i katalogen $HOME.
Meddelanderuta. Varje felsökningsmeddelande visas i en informationsdialogruta, som du måste klicka i för att fortsätta med programmet.
Skal, förvalt alternativ. Meddelanden skrivs ut med standardfelutmatningen, och syns antingen i skalfönstret där programmet startades eller i .xsession-errors.
Systemlogg. Detta skickar varje felsökningsmeddelande till systemets syslog-funktion, som kan utföra sin egen behandling av meddelandet.
Ingen. Det undertrycker utmatning av den här sortens meddelande.
För meddelanden som skapas av allvarliga fel är det i allmänhet en dålig idé att välja Ingen eller Syslog, eftersom du i båda fallen inte ser meddelandet och programmet som stöter på det allvarliga felet försvinner utan att lämna någon ledtråd om varför det försvann. Om programmet försvinner eller inte vid ett allvarligt fel, kan styras med kryssrutan Avbryt vid allvarligt fel, som normalt är markerad, men du kan ändå förvänta dig att ett program kraschar (på ett osnyggt sätt) om det stöter på ett allvarligt fel.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Innehållsförteckning
KDE erbjuder en fullständig Internet-upplevelse, med alla program du behöver för att få ut mesta möjliga av webben, e-post, diskussionsgrupper och många andra Internet-teknologier. Men innan du kan njuta av KDE:s avancerade funktioner, måste du koppla upp dig. Här beskrivs hur:
Om du använder en “uppringd förbindelse” (dvs. ansluter till Internet med ett modem anslutet till en telefonförbindelse), ska du ställa in KDE:s uppringningsprogram, KPPP. Om det låter komplicerat, oroa dig inte: KPPP har en avancerad inställningsguide, som oftast gör det smärtfritt att ställa in en uppringd förbindelse. Ta ett titt på följande två avsnitt för mer detaljinformation.
Om du använder en bredbandsanslutning, eller ansluter via ett lokalt nätverk, är allt enklare (ur KDE:s perspektiv). När du väl har ställt in anslutningen med verktygen som tillhandahålls av din Linux®- eller UNIX®-distribution, använder KDE anslutningen automatiskt.
Om du har en någorlunda modern Linux®-distribution, kan du märka att resten av det här dokumentet är onödigt. Kppp levereras med en smart liten guide som i många fall kan göra att du har en anslutning till Internet igång på bara några få minuter.
Vare sig du använder guiden eller inte, bör du känna till följande information innan du börjar:
Telefonnumret till din Internetleverantörs modempool.
Ditt användarnamn och lösenord till Internetleverantören.
Din Internetleverantörs DNS-servrar (en räcker, men två är bättre).
Ytterligare information som inte krävs, men som du bör ta reda på för att komma åt all service hos din Internetleverantör är:
Adressen till servern för inkommande e-post (ofta pop.leverantör.com eller mail.leverantör.com).
Ta också reda på om din Internetleverantör använder POP3-protokollet eller IMAP.
Adressen till servern för utgående e-post (SMTP). Den kan vara samma som servern för inkommande e-post, eller kallas något i stil med smtp.dinleverantör.com.
Adressen till servern för diskussionsgrupper (Usenet News, NNTP). Möjligen news.leverantör.com eller nntp.leverantör.com.
Eventuella proxyservrar som Internetleverantören använder.
All den här informationen är antagligen tillgänglig i de användaruppgifter som du har fått från Internetleverantören efter du anmält dig hos dem, eller också bör du kunna ta reda på det via leverantörens telefonsupport.
Beväpnad med ovanstående, och en någorlunda modern normalinstallation av Linux®, kan du mycket väl märka att ställa in en Internetanslutning inte är svårare än att köra KPPPs guide.
Du kan starta guiden från KPPPs startskärm. Starta KPPP från din -meny, där du hittar dess post under som .
Följande dialogruta visas:
Startdialogruta för KPPP uppringningsprogram
Den kommer förmodligen inte ha några poster alls till att börja med, men det är dem vi ska fylla i nu.
Klicka på knappen för att börja ställa in en ny Internetanslutning.
Guiden ger dig tre olika val, , och
Guiden frågar dig om vad du vill göra
Välj det här om du verkligen inte vill ställa in ett nytt abbonemang just nu. Meddelanderutan försvinner, och du blir kvar med uppringningsfönstret som tidigare.
Om du har ett ganska vanligt standardmodem, och använder någon av de största Internetleverantörerna i ditt land, kommer guiden förmodligen att kunna ställa in en fungerande Internetanslutning åt dig omedelbart. Prova det här först, innan du försöker ställa in anslutningen för hand.
Välj det här om du inte lyckas med guiden, eller om du bara vill göra saker och ting själv. Guiden är bara användbar för en liten delmängd av länder och Internetleverantörer.
För syftet med det här kapitlet, antar vi att du väljer . Den dialogbaserade inställningen beskrivs i ett senare kapitel.
Det första fönstret som visas innehåller bara inledande text, som förklarar det som du läst om i det första avsnittet i det här kapitlet. Tryck på för att fortsätta.
Det andra fönstret ber dig välja landet du bor i. Alla länder representeras inte här, och om landet du bor i inte anges, måste du trycka på knappen , och i detta fall startas inställningen baserad på dialogrutor åt dig att fortsätta med.
På nästa fönster får du ett val bland Internet-leverantörer som KPPP känner till, baserat på ditt val av plats på föregående skärm. Återigen, om din leverantör inte anges här, måste du trycka på och göra dina inställningar med inställningen baserad på dialogrutor.
Du blir nu tillfrågad om ditt användarnamn och lösenord för Internetanslutningen. Observera att det här skiljer sig från ditt användarnamn och lösenord för e-post för vissa Internetleverantörer, så försäkra dig om att du använder de rätta. Välj för att fortsätta.
På nästa fönster har du möjlighet att skriva in eventuella extra uppringningsprefix du kan ha, om du till exempel måste slå “0” för att få en extern anslutning, eller har ett prefix som du kan slå för att stänga av funktionen med väntande samtal. Välj för att fortsätta.
Och det är allt! Om du vill gå tillbaka till några av dina val, kan du använda knapparna och för att flytta dig fram och tillbaka i dialogrutorna. När du är nöjd, tryck på knappen och du är helt klar.
Om den här proceduren inte fungerar, kan du läsa den fullständiga handboken för KPPP i KDE:s hjälpcentral, eller genom att skriva help:/kppp i Konquerors platsrad.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE innehåller en kraftfull och lättanvänd e-postklient vid namn KMail, som låter dig skicka, ta emot och organisera e-post snabbt och effektivt. Låt oss ta en titt på hur man ställer in den. Om du får några problem under den här proceduren, titta i den fullständiga handboken för KMail.
Många e-postinställningar kan variera mycket beroende på inställningen av ditt system, din leverantörs inställning, eller inställningen av ditt lokala nätverk. Du måste ta reda på en del information innan du kan börja ställa in din e-post.
Det ska tillhandahållas av din Internetleverantör eller systemadministratör.
Användarnamnet är ofta samma sak som delen innan tecknet “@” i e-postadressen, men inte alltid: kontrollera med din leverantör.
Återigen, ska din leverantör ha tillhandahållit denna information. Om inte, kan du försöka med smtp..din-leverantörs-namn.se
Om du inte har informationen till hands, kan du försöka med imap. för IMAP eller din-leverantörs-namn.sepop. om du använder POP3.din-leverantörs-namn.se
När du väl har denna information, är du klar att börja ställa in KMail. Öppna KMail från -menyn (du hittar den i undermenyn ), eller använd en av metoderna som beskrivs i “Starta program”. När KMail väl har startats, välj menyalternativet ->. Följande avsnitt beskriver hur dialogrutan som visas för att ställa in KMail.
Inställningarna på sidan Identiteter är ganska rättframma. Välj identiteten förval och klicka på . Fyll i fältet Ditt namn med ditt fullständiga namn (t.ex. Anna Johansson) och, valfritt, fältet Organisation med lämplig information.
Fyll därefter i fältet E-postadress med din e-postadress (t.ex. anna@exempel.se).
Det är allt i den här dialogrutan om du inte vill använda de mer avancerade funktionerna (kryptering, en brevfot, etc.) Du hittar mer information om dessa funktioner i den fullständiga handboken för KMail. Klicka på knappen för att stänga dialogrutan och gå till nästa inställningssida.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Klicka på ikonen Konton för att gå till sidan för kontoinställning. Den innehåller inställningarna som talar om för KMail hur dina brev ska skickas och tas emot. Du ser två flikar till höger: Skicka och Ta emot. Du måste ställa in båda, så låt oss ta en titt på dem i tur och ordning:
Fliken Skicka tillhandahåller en lista med sätt att skicka brev. Det första objektet i listan är förvalt sätt att skicka brev. Genom att använda knappen kan du välja mellan två olika sätt att skicka brev: SMTP och Sendmail. Här betyder sendmail® en lokal programvaruinstallation. Den har ryktet att vara svår att ställa in, så om du inte redan har en fungerade inställning av sendmail®, välj SMTP och fyll i fältet Namn med ett beskrivande namn (t.ex. Mitt e-postkonto) och fältet Värddator med namn och domän för din e-postserver (t.ex. smtp.leverantör.se). Du behöver troligen inte ändra inställningen Port (förvalt värde är 25).
En beskrivning av övriga alternativ finns i den fullständiga handboken för KMail. Klicka på för att stänga dialogrutan och klicka därefter på fliken Ta emot.
För att ställa in kontot så att du kan ta emot e-post, tryck på knappen under fliken Ta emot. Du blir då tillfrågad om typen av e-postkonto. De flesta användare ska välja POP3 eller IMAP. Om du vill använda ett annat system, titta i handboken för KMail.
Därefter visas fönstret Lägg till konto. Fyll först i fältet Kontonamn för att namnge kontot. Du kan välja vilket namn du vill. Användarnamn, Lösenord och Värddator ska fyllas i med informationen som du samlade in tidigare. Du behöver oftast inte ändra inställningen Port.
Nu är du redo att skicka och hämta brev. För IMAP öppna bara korgarna i katalogträdet i KMails huvudfönster. KMail ansluter då till din server och visar breven som den hittar. För POP3, använd ->.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Först bör du skicka ett brev till dig själv för att testa inställningen. För att skicka ett brev, tryck antingen på Ctrl+N, klicka på ikonen Nytt brev eller välj menyalternativet ->. Brevfönstret visas. Fyll i fältet Till: med din e-postadress och skriv något i fältet Rubrik:. Skicka brevet genom att välja ->.
För att kontrollera e-posten, välj ->. I huvudfönstrets nedre högra hörn visar en förloppsrad hur många brev som laddas ner. Om du tar emot brevet du just skickat, gratulerar! Om du istället tar emot några felmeddelanden medan du testar din inställning, försäkra dig om att din nätverksanslutning fungerar och kontrollera inställningarna igen med ->.
Relaterad information
Handboken för KMail har fullständiga beskrivningar av avancerade e-postinställningar med mera. Du kan läsa den i hjälpcentralen eller genom att skriva in help:/kmail i Konquerors platsrad.
Webbplatsen för KMail på http://kmail.kde.org innehåller senaste nytt, tips och trick och mycket annat.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Introduktion av webbläsaren
Internet-genvägar är en verkligt användbar funktion i Konqueror: när du väl har vant dig vid dem, undrar du hur du någonsin klarade dig utan dem.
För att förstå vad Internet-genvägar är, öppna Konqueror och skriv gg:kde i platsraden.
Du går till Google, och söker efter KDE.
Det finns många liknande genvägar som ggl: (Google jag har tur), bug: (bugs.kde.org) och så vidare.
För att visa en fullständig lista, klicka på i Konquerors meny, och välj Webbgenvägar. Här hittar du en fullständig lista över alla genvägar. Du kan skapa nya, ändra befintliga eller ta bort oanvända genvägar. Du kan också inaktivera webbgenvägar om du inte tycker om dem. Om du anger Förvald söktjänst behöver du inte skriva in genvägen längre. Om du till exempel ställer in den till Google, kan du bara skriva kde i platsraden, så söker den efter “KDE” på Google.
Med Nyckelordsavgränsning kan du välja om du vill skilja en genväg med ett kolon (gg: kde) eller ett mellanslag (gg kde).
Ett bra tips med Internet-genvägar är att du kan använda dem i dialogrutan Kör kommando. Öppna bara den (via K-menyn eller med Alt+F2) och skriv in genvägen, t.ex. gg: kde och tryck på returtangenten. Den öppnar automatiskt Konqueror med en sökning efter KDE på Google.
Exempel 19.1. Använda din egen stil för webbsidor
Webbsidor visas med alla möjliga uppsättningar färger och teckensnitt, och ibland ger det inte bästa resultat. Om du till exempel har nedsatt syn, kan det vara omöjligt att läsa vissa kombinationer av bakgrund och textfärger. Konqueror tillhandahåller ett sätt att välja dina egna färger och använda dem för alla webbsidor. Så här gör man:
Öppna Konqueror och gå till ->.
Välj sidan Stilmallar till vänster i inställningsdialogrutan som visas.
Välj Använd stilmall för handikappstöd definierad under fliken "Egen" på denna sida, och gå därefter till fliken Egen och välj inställningarna du föredrar.
Stäng alla Konqueror-fönster (du kan behöva starta om KDE för att vara säker) och när du öppnar dem igen, ska dina inställningar användas.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
En diskussionsgrupp på Usenet är ett forum dit du kan skicka artiklar för att diskutera olika ämnen: nästan alla ämnen du gillar (och många du inte gillar) hittas här. Även om Usenet har blivit mindre populärt en det har varit, på grund av den ökade användingen av webbforum, etc. är det fortfarande ett användbart verktyg. KDE tillhandahåller en kraftfull diskussionsgruppsläsare för Usenet som heter KNode.
Du hittar KNode i -menyn under alternativet . Menyalternativet startar programmet.
Huvudfönstret för KNode ska nu visas på ditt skrivbord som syns här. Vid första starten visas inställningsdialogrutan.
KNode efter första uppstarten
Den första sidan i inställningsdialogrutan är för personliga inställningar:
Skriva in personlig information
Skriv in ditt namn i fältet Namn. Namnet visas senare i alla diskussionsgrupper som avsändare, och kan ses av vem som helst.
Att fylla i fältet Namn är nödvändigt.
E-postadressen som du skriver in här, används som avsändare i artiklar, dvs. som den verkliga adressen till författaren, tillsammans med det riktiga namnet (som anges i fältet Namn).
Att fylla i fältet E-postadress är nödvändigt.
Nu måste vi tala om för KNode var vi hämtar nyheter och vart artiklar ska skickas senare. I listan till höger, finns det en post som heter Konton. Klicka på den och välj fliken Diskussionsgruppsservrar, eftersom vi vill anpassa diskussionsgruppskontot först. Listan med konton är fortfarande tom.
Klicka på för att skapa ett nytt konto. Följande dialogruta visas:
Dialogrutan Nytt konto
Fältet Namn kan fyllas i med vad du vill. Texten som du skriver in kommer senare att synas i korgvyn. Du skulle till exempel kunna skriva in namnet på din Internetleverantör. I vårt exempel skriver vi in namnet Mitt nyhetskonto.
Nästa fält heter Server. I motsats till fältet Namn, är det viktigt vad du skriver in här. Namnet på nyhetsservern är fast och du ska kunna få det från din Internetleverantör. Om du inte känner till namnet på nyhetsservern, ska du ta reda på det nu. Utan den här informationen kan du inte läsa någon diskussionsgrupp. Om din Internetleverantör inte har en egen nyhetsserver, kan du använda an offentlig. (Universitet tillhandahåller ofta offentliga nyhetsservrar.)
I vår exempel på en inställning, skriver vi in namnet news.server.se. Du skriver förstås in det riktiga namnet på din nyhetsserver.
Du behöver troligen inte ändrad den från förvalt värde i de flesta fall.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Ibland behöver du svara direkt till författaren av en artikel, utan att skicka till diskussionsgruppen, om du till exempel vill ge en mycket personlig kommentar eller vill rätta ett fel. Om du vill göra det, välj fliken E-postserver (SMTP). Följande dialogruta visas:
Anpassa e-postkontot
Namnet på (adressen till) din e-postserver som tillhandahålls av din Internetleverantör eller systemadministratör. Allt du behöver göra här är att skriva in e-postserverns namn i fältet Server.
I vårt exempel skriver vi in mail.server.se
Återigen behöver du troligen inte ändra inställningen Port.
Relaterad information
Diskussionsgruppen comp.windows.x.kde är den huvudsakliga gruppen för stöd av användare för KDE på Usenet. Du hittar andra resurser för att få hjälp med KDE i “Hämta hjälp”.
Gmane tillhandahåller ett Usenet-gränssnitt för många e-postlistor, inklusive de flesta KDE-listor, så du kan läsa dem med KNode.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det vanliga sättet att skicka direktmeddelanden i KDE är att använda direktmeddelandeklienten, Kopete. Det är en multiprotokoll direktmeddelandeklient, vilket betyder att den hanterar flera olika protokoll, inklusive MSN, Jabber, AOL och IRC. Den har också användbara funktioner inklusive stöd för adressboken, meta-kontakter, krypteringsstöd och mycket annat.
Kopete, KDE:s direktmeddelandeklient.
Starta Kopete från menyn (den hittas normalt i menyn Internet). När den startar ska du se ett fönster med Kopete längst upp, menyer och en verktygsrad under det, och därefter dina kontakter nedanför. Du måste lägga till några konton genom att klicka på menyn och välja alternativet . Att välja alternativet Konton ska göra att du ser en lista med dina konton (tom från början) och alternativ för att lägga till nya konton och redigera eller ta bort befintliga konton. Genom att klicka på knappen , kan du lägga till ett nytt konto med guiden. När du har lagt till ett nytt konto, kan du ansluta till det genom att klicka på lämplig ikon längst ner i Kopetes huvudfönster. Det ska göra att dina kontakter visas i kontaktfönstret.
Metakontakter är en av funktionerna i Kopete som verkar vettig när du väl räknat ut vad det är. Innan du gjort det, är det irriterande. De är i grunden ett sätt att ta en kontakt i ett nätverk (som MSN) och länka den till en annan kontakt i ett annat nätverk. Det är användbart när en person har konton på flera olika nätverk, eftersom du kan chatta med dem utan att behöva veta vilket konto de har loggat in på. Det låter dig också ge namn till en metakontakt som inte ändras när personen ändrar namn på sitt konto, vilket är användbart om du har en kontakt som insisterar på att ändra sitt smeknamn i MSN till något som liknar “=EF=81=8A”.
Du kan göra andra användbara saker med meta-kontakter som att länka dem till poster i din adressbok. Se “Länka e-post och direktmeddelanden”
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
IRC (Internet Relay Chat) har funnits mycket längre än de flesta direktmeddelandesystem, och har fortfarande utbredd användning. Det är i huvudsak konstruerat för gruppkommunikation (många tillsammans) i diskussionsgrupper som kallas kanaler, men tillåter också enskild kommunikation.
Kanalen #kde finns under IRC-servern Freenode, som tillhandahåller en interaktiv miljö för koordinering och stöd av partnerstyrda projekt, inklusive - och med särskilt betoning på - de som är relaterade till fri programvara och projekt med öppen källkod, som KDE.
Även om Kopete har ett IRC-insticksprogram, och hanterar både kanaler och smeknamn bra, kan de som är IRC-användare sedan länge föredra en klient som är konstruerad just för den rollen, vilket är vad Konversation är. Det stöder funktioner som att ge och ta operatörsstatus, bannlysning, enkel ändring av smeknamn, speciellt kanalstöd för lösenord och inbjudningar, och andra saker som avancerade IRC-användare förväntar sig. Det är också mycket bättre på att hantera stora kanaler som #debian. Om du har använt en annan avancerad IRC-klient tidigare, bör du inte ha några problem med att använda Konversation.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Har det hänt dig? Du tog emot ett brev, och det första du skulle vilja göra är att reagera på det, men inte via e-post. Du byter alltså till din direktmeddelandeklient och/eller IRC-klient och tittar om personen är uppkopplad via MSN, Jabber eller IRC. Nå, KDE 3.3 har gjort det mycket enklare. En handledning steg för steg:
Kraven är KMail, adressboken och Kopete (Konversation bör gå lika bra). Försäkra dig om att KMail är inställt och fungerar bra för e-post och att Kopete är riktigt inställd för IRC, Jabber och/eller MSN och eventuellt andra protokoll.
Om e-post kommer från en kontakt du känner, är det första du måste göra att lägga till den i din adressbok. Det kan åstadkommas genom att högerklicka på adressen och välja alternativet .
Om du känner till smeknamnet som användaren har på till exempel IRC, gå till Kopete. Välj ->. Markera kryssrutan längst ner som heter Använd KDE:s adressbok för den här kontakten i guiden, och välj . Välj rätt post i adressboken för kontakten och tryck på . Nu kan du ange namnet som visas och gruppen det tillhör i Kopete. Välj protokoll som ska användas på nästa skärm, om du har ställt in mer än ett protokoll. Du kan välja mer än ett protokoll. Därefter, beroende på protokoll, finns några andra frågor, som du kan besvara som du vill.
Även om vi angav att välja från adressboken, har inte Kopete automatiskt länkat din kontakt med adressboken. Markera alltså kontakten och välj ->. Markera rutan som heter Har adressbokspost under fliken Allmänt. Tryck på ... och markera kontakten. Stäng dessa två fönster.
Gå nu till adressboken. Om du markerar kontakten ser du att ett extra fält visas Närvaro, följt av aktuell status. Denna status uppdateras automatiskt så fort kontakten blir frånvarande, nerkopplad, uppkopplad, och så vidare. Gå nu till KMail, välj ett annat brev, och återgå till det ursprungliga brevet (med andra ord, ladda om det nuvarande brevet). Nu kan du se aktuell status för kontakten efter e-postadressen.
Om du vill chatta med personen, högerklicka bara på adressen i KMail och välj Chatta med.... Din direktmeddelandeklient startar en konversation med kontakten.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Innehållsförteckning
KDE-projektet har också skapat en fullständig uppsättning kontorsprogram kallad KOffice, som följer standarder och passar mycket bra ihop med KDE:s skrivbord. Det här avsnittet är skrivet med version 1.4 av KOffice i åtanke.
KOffice är en mycket integrerad uppsättning kontorsprogram som direkt bygger på KDE:s teknologi. Det ger många fördelar i form av integrering, funktioner, prestanda, bekant utseende och känsla med mera. Alla teknologier som DCOP, KIO, Kparts är direkt tillgängliga.
I synnerhet Kparts-teknologin är utökad för komponenterna i KOffice för att tillåta mycket flexibel inbäddning av dokument inne i andra dokument.
Eftersom mycket av teknologin redan finns inne i själva KDE, är KOffice en mycket lättviktig uppsättning kontorsprogram, vilket ger snabb start av program och lågt minnesbehov. Det gör KOffice mycket lämplig som kontorsprogram också för äldre hårdvara, vilket i vissa fall kan spara in en hel del kostnader.
KOffice är också en uppsättning kontorsprogram med fullständig funktion. Den är inte begränsad till ordbehandling, kalkylblad eller presentationer, utan har också program för bildbehandling, flödesdiagram, affärsrapporter, databashantering och projekthantering. På grund av den flexibla integreringen av komponenter, kan också mindre verktyg som diagramgränssnittet samt formeleditorn vara tillgängliga som fristående program.
Som du kan se, erbjuder KOffice många funktioner som kan göra din erfarenhet av kontorsanvändning rikare. Dess rättframma och KDE-liknande utseende och känsla, samt bekanta användbarhet gör KOffice helt användbart för det dagliga kontorsarbetet.
Den här listan ger en allmän översikt över funktionerna i KOffice. Hela uppsättningen med kontorsprogram i KOffice är för stor för att kunna lista varje liten detalj.
Funktioner i KOffice
Bygger helt och hållet på KDE, vilket gör teknologierna tillgängliga till låg kostnad.
Fullständig integrering med KDE, vilket är viktigt i företagsmiljöer.
KDE-teknologier omfattar abstraktion av dokumentplats, DCOP-skript, delprogram och insticksprogram ...
Fullständig inbäddning av komponenter.
Använder lite minne, snabb start, lättviktigt.
Fullständiga funktioner: många komponenter erbjuds.
Intuitivt, användargränssnitt med bra utseende enkelt att lära sig.
Följer standarder: Filformatet OASIS OpenDocument.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det är viktigt för kontorsprogram att använda standarder när det är möjligt, särskilt när det gäller filformat. Specifikationen av filformatet OASIS OpenDocument är en öppen standard för kontorsprogram. Formatet sprids mer och mer, och är också samma format som OpenOffice.org använder, vilket betyder att utbyte av filer med en användare av denna uppsättning kontorsprogram är enkelt möjlig.
Att följa officiella standarder är alltid bra. I företagsmiljöer är det till och med livsviktig att känna till dokumentformat.
KOffice har fler komponenter att erbjuda än vad som täcks av OASIS specifikationen. Dock använder alla komponenter som täcks av specifikationen verkligen filformatet OASIS OpenDocument.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kom ihåg att alla komponenter integreras mycket väl med varandra. Ett kalkylbland kan i själva verket innehålla allt från diagram till presentationer, rapporter och till och med textdokument. På samma sätt kan nästan alla komponenter innehålla nästan vilken annan som helst.
Ordbehandlingskomponenten, men den omfattar många aspekter av ett program för datorstödd trycksaksproduktion. Det skapar en ganska unik uppsättning funktioner som gör det enkelt att skapa intressanta layouter.
Webbplats: http://www.koffice.org/kword/
Kalkylarkskomponenten. KSpread är ett kalkylarksprogram med skriptmöjligheter som både tillhandahåller tabellorienterade kalkylblad och stöd för komplexa matematiska formler och statistik. Funktioner omfattar hyperlänkar, kontroll av riktighet hos celldata med anpassningsbara varningar eller åtgärder, körning av skript och specifik egen anpassning av celler.
Presentationskomponenten. Den kan användas för att skapa skärmpresentationer eller konstruera och skriva ut stordiabilder. Funktioner omfattar inbäddade bilder och grafik, enkel hantering av objekt och möjlighet att skapa HTML- eller XML-bildspel.
Komponenten för flödesdiagram och andra diagram. Ytterligare schablonsamlingar kan användas för egna behov, det finns ett insticksramverk för utökad funktion, och till och med UML-diagram är möjliga.
Webbplats: http://www.koffice.org/kivio/
Ett program för vektorbaserade bilder.
Komponenten för målning och bildbehandling. Krita innehåller både lättanvända, roliga funktioner som styrd målning, samt avancerade funktioner som stöd för 16-bitars bilder, CMYK och till och med OpenEXR HDR-bilder.
Webbplats: http://www.koffice.org/krita/
Den lämpliga komponenten för att skapa företagsrapporter, som åstadkoms med den avancerade designfunktionen som det har. Funktioner inkluderar utskrift av rapporter i Postskript, fullständig kontroll av teckensnitt, textjustering och radbrytning, samt öppna rapportdefinitionsfiler (med layouten lagrad som XML).
Webbplats: http://www.koffice.org/kugar/
Komponenten för projekthantering, som gör det möjligt att planera och schemalägga diverse projekt.
Webbplats: http://www.koffice.org/kplato/
Datahanteringskomponenten. Den kan användas för att skapa databasscheman, infoga data, utföra förfrågningar, och behandla data. Formulär kan skapas för att ge ett eget gränssnitt för data. Alla databasobjekt - tabeller, frågor och formulär - lagras i databasen, vilket gör det enkelt att dela data och databasdesign.
Webbplats: http://www.koffice.org/kexi/ och http://kexi-project.org.
Komponenten för diagramritning. Den används för att bädda in diagram i en av de övriga komponenterna i KOffice. Den är enkel att använda, mycket anpassningsbar med möjlighet att ändra alla parametrar, och har en flexibel layout.
Webbplats: http://www.koffice.org/kchart/
En formeleditor som tillhandahåller grundläggande inmatningsfunktioner och stöd för funktioner som syns i andra KOffice-program. Vissa av dess funktioner omfattar intelligent hantering av markören, flera nivåers stöd för att ångra och avancerad syntaxfärgläggning.
Relaterad information
Huvudsaklig webbplats: http://www.koffice.org
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Varje komponent i Koffice levereras med sin egen handbok. Dessa handböcker erbjuder all senaste information om de olika komponenterna KOffice erbjuder och bör läsas för att lära sig mer om KOffice. Programhandböckerna kan kommas åt genom att använda I/O-slaven för dokumentation i Konqueror (dvs. skriva help:/ i platsraden) eller genom att välja respektive handbok i Hjälpcentralen. Webbplatsen är också ett bra ställe att ta reda på mer. Den finns på http://www.koffice.org.program
Den huvudsakliga platsen på Internet är http://www.koffice.org
Du hittar också information om e-postlistor för användare och utvecklare samt ytterligare utvecklingsresurser.
Kexi-projektet har till och med ytterligare en webbplats, som finns på http://www.kexi-project.org
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KOffice kan enkelt utökas med insticksprogram. Utveckling av insticksprogram är inte särskilt svårt, och kan användas för att optimera det dagliga arbetsflödet. Sådana möjligheter är troligtvis mycket intressanta i företagsmiljöer, för att få KOffice att uppfylla individuella krav. Du kan antingen ta en titt på befintliga insticksprogram, eller läsa en allmän introduktion på utvecklarnas webbplats. Den allmänna webbplatsen för KDE-utvecklare finns på http://developer.kde.org.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Innehållsförteckning
KDE definierar en filsystemhierarki som används av KDE-miljön själv samt alla KDE-program. I allmänhet lagrar KDE alla sina filer i ett katalogträd med en fast struktur.
Normalt använder KDE två katalogträd:
Ett på systemnivå (till exempel /opt/kde3).
Ett på användarnivå i användarens hemkatalog (oftast ~/.kde).
Som systemadministratör kan du skapa ytterligare träd. Sådana ytterligare träd kan användas som profiler.
SuSE® Linux® använder till exempel:
$HOME/.kde
/opt/kde3. (Detta är specifikt för SuSE®. Andra distributioner kanske använder /usr eller /usr/kde3)
/etc/opt/kde3. (Detta har lagts till av SuSE®).
Om du har installerat Kiosk-administrationsverktyget version 0.7 eller senare, kan du kontrollera vilket katalogträd som används med följande kommando: kiosktool-kdedirs --check
KDE och KDE-program slår upp filer genom att söka i alla KDE:s katalogträd. Katalogträden kontrolleras i prioritetsordning. När en fil finns i flera katalogträd, får filen från det sista trädet företräde. Normalt har trädet placerat i användarens hemkatalog högst prioritet. Det är också katalogträdet dit ändringar skrivs.
För information om MIME-typen text/plain, söks följande filer igenom:
$HOME/.kde/share/mimelnk/text/plain.desktop
/opt/kde3/share/mimelnk/text/plain.desktop
/etc/opt/kde3/share/mimelnk/text/plain.desktop
Om en användare gör en ändring, skrivs ändringen i $HOME/.kde/share/mimelnk/text/plain.desktop
För inställningsfiler är historien något annorlunda. Om det finns flera inställningsfiler med samma namn som hittas i katalogträd, kombineras deras innehåll. Katalogträdens prioritetsordning spelar roll här. När två filer definierar samma inställningsnyckel, avgör filen med högst prioritet vilket värde som används för nyckeln.
Om till exempel följande två filer finns, med detta innehåll:
$HOME/.kde/share/config/exempelColor=red Shape=circle
/etc/opt/kde3/share/config/exempelColor=blue Position=10,10
Filerna sammanfogas för att ge resultatet:
Color=red Shape=circle Position=10,10
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDEHOME~/.kdeKDEROOTHOME/root/.kdeKDEDIR/opt/kde3, /usr, /usr/kde3KDEDIRS/opt/kde3, /usr, /usr/kde3KDEDIR om inte angiven.Behöver inte ställas in. Standardvärden fungerar alldeles utmärkt.
Behöver KDE2 köras intill KDE3? Låt $KDEDIR peka på KDE 2 och $KDEDIRS på KDE 3.
En medlem av fakulteten på ett universitet skulle kunna ha följande inställningar:
KDEHOME='~/.kde3' KDEROOTHOME='/root/.kde3' KDEDIRS='/opt/kde_staff:/opt/kde3'
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
I föregående exempel innehöll /opt/kde_staff ytterligare inställningar och program för fakultetsmedlemmar. “Användarprofiler” låter dig lägga till katalogen bara för vissa användare men inte för andra. Lägg till följande i /etc/kderc:
[Directories-staff] prefixes=/opt/kde_staff
Detta skapar en profil som heter “staff” som lägger till katalogträdet /opt/kde_staff. Observera att SuSE® Linux® använder /etc/kde3rc istället för /etc/kderc. Nu när vi har en namngiven profil kan den tilldelas till användare.
För att avbilda profiler på användare måste en avbildningsfil anges i /etc/kderc:
[Directories] userProfileMapFile=/etc/kde-user-profile
Det är nu möjligt att tilldela en profil antingen baserad på användarnamn eller baserat på gruppen i UNIX® som användaren ingår i.
För att tilldela fakultetsprofilen till alla användare som är medlem i gruppen staff i UNIX®, lägg till följande i /etc/kde-user-profile:
[General] groups=staff_members [Groups] staff_members=staff
Det är också möjligt att tilldela en profil till en enskild användare:
[Users] bastian=staff
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Varje katalogträd som används av KDE har en fast katalogstruktur. Kataloger som inte är relevanta i ett visst träd, eller helt enkelt inte används, kan dock utelämnas. Kataloger som används för tillfälliga filer finns oftast bara under $, men inte i något annat katalogträd.KDEHOME
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Arkitekturspecifika kataloger (operativsystem och processortyp):
binAnvänds för körbara KDE-program.
libAnvänds för KDE-bibliotek
lib/kde3Den här katalogen innehåller komponenter, insticksprogram och andra objekt som laddas vid körning för användning av KDE 3.x program.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Delad: Inte arkitekturspecifik, kan delas mellan olika arkitekturer.
share/applnk.desktop-filer för KDE-menyn (gamla)
share/applications.desktop-filer för KDE-menyn (från KDE 3.2)
share/appsInnehåller programspecifika datafiler. Varje program har en underkatalog här för att lagra ytterligare datafiler.
share/configInställningsfiler. Inställningsfiler namnges normalt efter programmet som de hör till plus bokstäverna “rc”. Filen kdeglobals är ett specialfall. Denna fil läses av alla KDE-program.
share/config/sessionKatalogen används av sessionshantering och är normalt bara tillgänglig under $. I slutet av en session lagrar KDE-program sina tillstånd här. Filnamnen består av programmets namn följt av ett nummer. Sessionshanteraren kcmserver lagrar referenser till numren när en session sparas i KDEHOMEksmserverrc.
share/doc/HTMLDen här katalogen innehåller dokumentation för KDE-program. Dokumentationen kategoriseras enligt språk och programmet den hör till. Normalt finns åtminstone två filer i en katalog: index.docbook, som innehåller dokumentationen med oformaterat DocBook-format, och index.cache.bz2, som innehåller samma dokumentation formaterad som bzip2-komprimerad HTML. HTML-versionen används av Hjälpcentralen. Om HTML-versionen saknas, skapar Hjälpcentralen den igen från DocBook-versionen, men det är en process som tar lång tid.
share/iconsUnder den här katalogen lagras ikoner. Ikonerna kategoriseras av tema, dimension och användningskategori.
share/mimelnkI den här katalogen lagras .desktop-filer som beskriver MIME-typer. KDE använder MIME-typer för att identifiera typen för en fil.
share/servicesDen här katalogen innehåller .desktop-filer som beskriver tjänster. Tjänster är som program, men startas oftast av andra program istället för av användaren. Tjänster visas inte i KDE-menyn.
share/servicetypesDen här katalogen innehåller .desktop-filer som beskriver tjänsttyper. En tjänsttyp representerar oftast ett visst programmeringsgränssnitt. Program och tjänster inkluderar tjänsttyperna de tillhandahåller i sina .desktop-filer.
share/soundsDen här katalogen innehåller ljudfiler.
share/templatesDen här katalogen innehåller mallar för att skapa filer av olika typ. En mall består av en .desktop-fil som beskriver filen och som inkluderar en referens till en fil i underkatalogen .source. Mallarna i katalogen visas i menyn tillgänglig på skrivbordet och i filbläddraren. När en användare väljer en mall i menyn, kopieras dess källfil.
share/wallpapersDen här katalogen innehåller bilder som kan användas som skrivbordsunderlägg.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det finns tre värddatorspecifika kataloger som oftast är symboliska länkar till andra platser. Om katalogerna inte redan finns, skapas följande symboliska länkar och kataloger med verktyget lnusertemp:
$KDEHOME/socket-$HOSTNAMEOftast /tmp/ksocket-$, det används för olika UNIX®-uttag.USER/
$KDEHOME/tmp-$HOSTNAMEOftast /tmp/kde-$, det används för tillfälliga filer.USER/
$KDEHOME/cache-$HOSTNAMEOftast /var/tmp/kdecache-$, det används för cachefiler.USER/
Eftersom både /tmp och /var/tmp kan skrivas av alla, finns det en möjlighet att någon av katalogerna ovan redan finns men ägs av en annan användare. I detta fall skapar verktyget lnusertemp en ny katalog med ett alternativt namn och skapar en länk till den istället.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE använder ett enkelt textbaserat filnamn för alla inställningsfiler. Det består av par med nycklar och värden som är placerade i grupper. Alla inställningsfiler i KDE använder UTF-8 kodning för text utanför ASCII-området.
Början på en grupp anges av ett gruppnamn som är placerat inom hakparenteser. Alla poster med nyckel och värde som följer hör till gruppen. Gruppen slutar antingen när en ny grupp börjar, eller när filslutet nås. Poster längst upp i filen som inte föregås av ett gruppnamn tillhör den standardgruppen.
Följande exempel visar en inställningsfil som består av två grupper. Den första gruppen innehåller nycklarna LargeCursor och SingleClick, den andra gruppen innehåller nycklarna Show hidden files och Sort by:
[KDE] LargeCursor=false SingleClick=true
[KFileDialog Settings] Show hidden files=false Sort by=Name
Poster i en grupp består av en nyckel och ett värde skilda åt med ett likhetstecken. Nyckeln kan innehålla mellanslag och kan följas av alternativ inom hakparenteser. Delen efter likhetstecknet är postens värde. Eventuella blanktecken som omger likhetstecknet ignoreras, liksom eventuella blanktecken i slutet. Mer kortfattat är formatet:
post=värde
Om det är meningen att ett värde ska innehålla ett mellanslag i början och slutet kan det åstadkommas genom att använda ett bakstreck följt av ett “s”.
Det finns flera andra bakstreckkoder. Här är en fullständig lista:
\s kan användas som mellanslag
\t kan användas för att inkludera ett tabulatortecken
\r för ett returtecken
\n för ett nyradstecken
\\ för att inkludera själva bakstrecket
I följande exempel börjar värdet för posten Caption med två mellanslag medan posten Description innehåller tre rader text. Nyrader med bakstrecksnotation används för att skilja de tre raderna åt.
[Preview Image] Caption=\s Min rubrik Description=Det här är en\nmycket lång\nbeskrivning.
Tomma rader i inställningsfiler ignoreras, liksom rader som börjar med ett nummertecken (“#”). Nummertecknet kan användas för att lägga till kommentarer i inställningsfiler. Det bör noteras att när ett KDE-program uppdaterar en inställningsfil, bevaras inte kommentarerna.
Det kan finnas flera inställningsfiler med samma namn i underkatalogen share/config i olika katalogträd i KDE. I detta fall kombineras informationen i alla dessa inställningsfiler nyckel för nyckel. Om samma nyckel i en viss grupp är definierad på mer än ett ställe, används nyckelvärdet som lästes från katalogträdet med högst prioritet. Inställningsfiler under $ har alltid högst prioritet. Om en nyckel i en viss grupp definieras flera gånger i en enskild fil, används den sista postens värde.KDEHOME
Om $ innehåller: HOME/.kde/share/config/foobar
[MyGroup] Color=red Shape=circleoch
/etc/opt/kde3/share/config/foobar innehåller [MyGroup] Color=blue Position=10,10blir resultatet:
[MyGroup] Color=red Shape=circle Position=10,10
Om $ innehåller HOME/.kde/share/config/foobar
[MyGroup] Color=red Shape=circle [MyGroup] Color=greenoch
/opt/kde_staff/share/config/foobar innehåller [MyGroup] Color=purple Position=20,20och
/etc/opt/kde3/share/config/foobar innehåller [MyGroup] Color=blue Position=10,10blir resultatet:
[MyGroup] Color=green Shape=circle Position=20,20
För att hindra användare från att överskrida standardinställningar, kan inställningar markeras som oföränderliga. Inställningar kan göras oföränderliga individuellt, per grupp eller per fil. En individuell post kan låsas genom att lägga till [$i] efter nyckeln, t.ex.:
Color[$i]=blue
En grupp med poster kan låsas genom att placera [$i] efter gruppnamnet, t.ex.:
[MyGroup][$i]
För att låsa hela filen, inled filen med [$i] på en ensam rad, dvs.:
[$i]
Om $ innehåller: HOME/.kde/share/config/foobar
[MyGroup] Color=red Shape=circleoch
/etc/opt/kde3/share/config/foobar innehåller: [MyGroup][$i] Color=blue Position=10,10blir resultatet:
[MyGroup] Color=blue Position=10,10
Om $ innehåller: HOME/.kde/share/config/foobar
[MyGroup] Color=red Shape=circleoch
/opt/kde_staff/share/config/foobar innehåller [MyGroup] Color=purple Shape=rectangleoch
/etc/opt/kde3/share/config/foobar innehåller [MyGroup][$i] Color=blue Position=10,10blir resultatet:
[MyGroup] Color=purple Shape=rectangle Position=10,10
Så kallad “skalexpansion” kan användas för att tillhandahålla mer dynamiska standardvärden. Med skalexpansion kan värdet för en inställningsnyckel skapas från värdet av en miljövariabel eller från utmatningen av ett skalkommando. För att aktivera skalexpansion för en inställningspost, måste nyckeln följas av [$e]. Normalt skrivs den expanderade formen till användarens inställningsfil efter första användningen. För att förhindra det, rekommenderas att låsa inställningsposten genom att använda [$ie]. Användaren kan förstås inte ändra den då.
I följande exempel avgörs värdet på Host med utdata från programmet hostname. Denna inställning är också låst för att försäkra att värdet alltid avgörs dynamiskt.
Värdet för posten Email avgörs genom att fylla i värden för miljövariablerna $USER och $HOST. När anna loggar in på annas_dator resulterar det i ett värde som är lika med anna@annas_dator. Inställningen är inte låst.
[Mail Settings]
Host[$ie]=$(hostname)
Email[$e]=${USER}@${HOST}
De flesta inställningsposter kan indexeras med en språkkod. I detta fall används språket som användaren har valt att använda på skrivbordet för att slå upp nyckelns värde. Om förvalt språk (amerikansk engelska) har valts, eller om det inte finns något index som motsvarar valt språk, används nyckelposten utan index.
I följande exempel beror värdet på posten Caption på språket. Om användaren har valt franska som språk (språkkod fr) blir postens värde “Ma Légende”. In alla övriga fall används värdet “My Caption”.
[Preview Image] Caption=My Caption Caption[fr]=Ma Légende
I följande exempel beror värdet på posten Caption på språket. Om användaren har valt franska som språk (språkkod fr) blir postens värde “Ma Légende”. In alla övriga fall används värdet “My Caption”.
[Preview Image] Caption=My Caption Caption[fr]=Ma Légende
I allmänhet är inte posterna som kan finnas i en inställningsfil dokumenterade. Från KDE 3.2 har det börjat ändras. Det finns filer i $ som tillhandahåller en formell beskrivning av de möjliga posterna i en inställningsfil. De används av den nya inställningseditorn i KDE när de är tillgängliga.KDEDIR/share/config.kcfg
Här är ett exempel på en XML-inställningsfil:
<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<!DOCTYPE kcfg SYSTEM "http://www.kde.org/standards/kcfg/1.0/kcfg.dtd">
<kcfg>
<kcfgfile name="korganizerrc"/>
<group name="General">
<entry type="Bool" key="Auto Save">
<label>Enable automatic saving of calendar</label>
<default>true</default>
</entry>
<entry type="Int" key="Auto Save Interval">
<default>10</default>
</entry>
</group>
</kcfg>
Den har samma effekt som:
[General] Auto Save=false Auto Save Interval=25
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Körs alltid som root. Använder $ och KDEDIR/share/config/kdmrc/etc/X11/xdm/Xservers. Den senare innehåller poster som:
:0 local /usr/X11R6/bin/X :0 vt07
Relevanta startfiler är också:
[X-*-Core] sektionen i kdmrc |
Setup - /etc/X11/xdm/Xsetup |
| Användaren skriver in användarnamn och lösenord |
Startup - /etc/X11/xdm/Xstartup - förbereder som systemadministratör |
Session - /etc/X11/xdm/Xsession - startar sessionen som användaren |
| = För en KDE-session: kde eller startkde |
= Om de finns ~/.xsession eller ~/.xinitrc |
Återställning - /etc/X11/xdm/Xreset - efter sessionen avslutats |
KDE:s startsekvens börjar med skriptet startkde. I de flesta fall anropas skriptet från inloggningshanteraren (kdm) så fort användarens behörighet har kontrollerats. Det finns två mycket viktiga rader i skriptet startkde:
LD_BIND_NOW=true kdeinit +kcminit +knotify and kwrapper ksmserver $KDEWM
Den första raden startar huvudprocessen kdeinit. Huvudprocessen kdeinit används för att starta alla andra KDE-processer. Den visas i utmatningen från ps aux som kdeinit: Running.... Väljarna efter kdeinit är namn på ytterligare processer som ska startas. Tecknet + anger att kdeinit måste vänta på att processen blir klar. kdeinit startar också dcopserver, klauncher och kded.
Den andra av de två raderna ber kdeinit att starta sessionshanteringsprocessen ksmserver. Sessionshanteraren avgör sessionens livstid. När processen avslutas, loggas användaren ut.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Alla KDE:s bakgrundstjänster är användarspecifika: I motsats till systemdemoner, delas de inte mellan användare. Förutom att vara unika för varje användare, är de också unika per X-serverskärm. Processerna är:
Skrivbordskommunikation
Generell tjänstdemon.
Sätter igång databasuppdatering av Sycoca när det behövs.
Initieringstjänst
Se “kcminit” för mer information.
Programstart (detta är inte dialogrutan Alt+F2)
Se “klauncher” för mer information.
Användarunderrättelser.
Se “knotify” för mer information.
Sessionshantering
Se “KSMServer” för mer information.
kdeinit används för att starta alla andra KDE-program. kdeinit kan både starta normala binärprogramfiler samt kdeinit laddningsbara moduler (KLM:er). KLM:er fungerar precis som binärprogramfiler men kan startas effektivare. KLM:er finns under $KDEDIR/lib/kde3
Nackdelen är att program som startas på det här sättet syns som kdeinit i utmatningen från top och ps. Använd top -c eller ps aux för att se själva programnumret.
%psauxwaba 23184 0.2 2.1 23428 11124 ? S 21:41 0:00 kdeinit: Running... waba 23187 0.1 2.1 23200 11124 ? S 21:41 0:00 kdeinit: dcopserver --nosid waba 23189 0.2 2.4 25136 12496 ? S 21:41 0:00 kdeinit: klauncher waba 23192 0.7 2.8 25596 14772 ? S 21:41 0:00 kdeinit: kded waba 23203 0.8 3.4 31516 17892 ? S 21:41 0:00 kdeinit: knotify
kdeinit: Running... anger huvudprocessen kdeinit. övriga processer som listas är program startade som KLM:er.
När kdeinit startas första gången startar det dcopserver, klauncher, och kded, samt eventuella ytterligare program angivna på dess kommandorad i skriptet startkde, normalt kcminit och knotify.
dcopserver är en demon som tillhandahåller funktioner för kommunikation mellan processer (DCOP) för alla KDE-program. DCOP-funktionerna kan kommas åt från kommandoskalet via kommandoradsverktyget dcop. DCOP är väsentligt för alla KDE-program.
Några relaterade filer:
$HOME/.DCOPserver_$HOSTNAME_$DISPLAYt.ex. .DCOPserver_linux__0. Styrs av $DCOPAUTHORITY
/tmp/.ICE-unix/dcoppid-nummert.ex. dcop7634-1069677856. Detta är filen som filen DCOPserver ovan pekar på.
$HOME/.ICEauthorityBehörighetsinformation som styrs av $ICEAUTHORITY
kcminit kör initieringstjänster under start. Initieringstjänster anges i programmens .desktop-filer eller tjänster via raden X-KDE-Init:
[Desktop Entry] Encoding=UTF-8 Exec=kcmshell energy Icon=energy_star Type=Application X-KDE-Library=energy X-KDE-Init=energy
Initieringstjänster används typiskt för att initiera hårdvara baserat på användarespecificerade inställningar.
kcminit kan användas för att visa alla initieringstjänster och --listkcminit kan användas för att explicit köra en enstaka tjänst. Det kan vara användbart vid undersökning av startproblem.tjänst
klauncher är en demon som är ansvarig för att aktivera tjänster inne i KDE. Den arbetar nära kopplad till huvudprocessen kdeinit för att starta nya processer. KDE-program kommunicerar med klauncher via DCOP för att starta nya program eller tjänster.
Mest känd från felmeddelandet: KLauncher kunde inte nås via DCOP , som antingen anger ett allvarligt problem med dcopserver eller att klauncher kraschade.
klauncher kan startas om genom att starta om kdeinit från ett terminalfönster. Försäkra dig om att $HOME, $DISPLAY och de olika $KDEDIR(S) är riktigt inställda när du gör det.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE:s sessionshanterare är ksmserver. Vid start kör sessionshanteraren program som ska startas automatiskt och återställer program från föregående session. Programmen som ska startas automatiskt anges av .desktop-filer i katalogen $. Om ett program ska startas automatiskt eller inte kan göras villkorligt beroende på någon inställningspost som avgörs av posten KDEDIR/share/autostartX-KDE-autostart-condition i .desktop-filen.
Filen ktip.desktop innehåller till exempel:
X-KDE-autostart-condition=ktiprc:TipOfDay:RunOnStart:true
Det betyder att inställningsfilen ktiprc kontrolleras efter posten RunOnStart i gruppen [TipOfDay]. Om ingen sådan post hittas, antas true, vilket betyder att ktip är ett av programmen som normalt startas automatiskt.
Vissa av programmen som startas automatiskt av ksmserver är:
KDE:s skrivbord
KDE:s panel
Ett program för dagens tips
Ett verktyg för att ta emot systemmeddelanden som skickas till användaren
Ett klippbordsverktyg som dockas i panelen
Ett verktyg som varnar om kommande händelser och möten
kdesktop startar i sin tur automatiskt program som lagras i $. kdesktop öppnar automatiskt alla filer som är lagrade i katalogen, inklusive dokument, binärfiler eller program i form av KDEHOME/Autostart.desktop-filer.
KDE:s sessionshanterare återställer också en av de tidigare sessionerna. En session innehåller en samling program samt programspecifik information som motsvarar tillståndet hos programmet när sessionen sparades. Sessioner lagras i inställningsfilen ksmserverrc som innehåller referenser till programspecifik tillståndsinformation. Den programspecifika tillståndsinformationen sparas i $. Tillståndsinformationen för KWin innehåller fönsterpositioner för alla andra program i sessionen. KDEHOME/share/config/session
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Vissa viktiga miljövariabler som används av KDE:
KDEDIRMåste vara inställd om KDEDIRS inte är inställd och måste peka på roten i KDE:s installationsträd. Gör det möjligt för KDE att hitta data som ikoner, menyer och bibliotek.
KDEDIRSÖverskrider KDEDIR och låter dig ange flera kataloger där KDE letar efter data. Användbar om du vill eller måste installera vissa program med ett annat prefix än resten av KDE.
$KDEHOMEOm inte angivet, använder KDE ~/.kde som katalog där personlig data lagras.
KDEROOTHOMEOm inte angiven, använder KDE ~root/.kde som katalog för personlig data för root. Introducerades för att förhindra att KDE av misstag skrev över användardata med root-behörighet när användaren kör ett KDE-program efter att ha bytt till root med su.
KDEWMOm miljövariabeln KDEWM är satt, används den som KDE:s fönsterhanterare inne i skriptet startkde istället för KWin.
KDE_LANGÖverskrider KDE:s språkinställning, t.ex. startar KDE_LANG=fr kprogram & ett program med fransk översättning om nödvändiga filer är installerade.
KDE_MULTIHEADSätt variabeln till true för att ange att KDE kör på ett system med flera bildskärmar.
KDE_FORK_SLAVES(Sedan KDE 3.2.3) Sätt variabeln för att starta I/O-slavar direkt från själva programmets process. Normalt startas I/O-slavar genom att använda klauncher/kdeinit. Alternativet är användbart om I/O-slaven ska köra i samma miljö som programmet. Det kan vara fallet med Clearcase.
KDE_HOME_READONLYStäll in variabeln för att ange att hemkatalogen är monterad som skrivskyddad.
KDE_NO_IPV6(Sedan KDE 3.2.3): Sätt variabeln för att inaktivera stöd för IPv6 och IPv6 uppslagningar med DNS.
KDE_IS_PRELINKED(Sedan KDE 3.2): Sätt variabeln för att ange att du har förlänkat KDE-binärfiler och bibliotek. Det stänger av kdeinit.
KDE_UTF8_FILENAMESOm den här miljövariabeln är satt, antar KDE att alla filnamn har kodningen UTF-8 oavsett nuvarande C-lokal.
KDE_FULL_SESSION(Sedan KDE 3.2) Sätts automatiskt till sann av KDE:s start. Det används t.ex. av Konqueror för att veta om det ska fundera på att bli kvar i minnet för framtida återanvändning när det stängs. Om inte satt, avslutas Konqueror när det stängs (KDE su gör det t.ex., och det är också användbart för avlusning).
KDESYCOCALåter dig ange sökväg och namn på cachefilen med systeminställningar som skapas av KDE.
KDETMPTillåter att en annan sökväg än tmp anges där KDE lagrar sina tillfälliga filer.
KDEVARTMPTillåter att en annan sökväg än var/tmp anges där KDE lagrar sina variabla filer.
XDG_DATA_HOME(Sedan KDE 3.2) Definierar baskatalogen som användarspecifika datafiler ska lagras relativt till. Standardvärde är $HOME/.local/share
XDG_DATA_DIRS(Sedan KDE 3.2) Definierar den uppsättning baskataloger i prioritetsordning som ska användas för att söka efter datafiler förutom baskatalogen $. Standardvärde är XDG_DATA_HOME/usr/local/share/:/usr/share/.
KDE lägger också till platser från $KDEDIRS samt profiler. Används för .desktop och .directory-menyfiler. .desktop-filer under $. XDG_DATA_DIRS/applications.directory filer under $XDG_DATA_DIRS/desktop-directories.
XDG_CONFIG_HOME(KDE 3.2): Definierar baskatalogen som användarspecifika inställningsfiler ska lagras i förhållande till. Standardvärdet är $.HOME/.config
XDG_CONFIG_DIRS(KDE 3.2): Definerar den prioritetsordnade uppsättningen baskataloger som ska sökes i efter inställningsfiler förutom baskatalogen $XDG_CONFIG_HOME. Standardvärdet är /etc/xdg KDE lägger också till platser från $KDEDIRS och profiler. Används av .menu-beskrivningar i $. XDG_CONFIG_DIRS/menus
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
kdeinit används för att starta alla andra KDE-program. kdeinit kan både starta normala binärprogramfiler samt kdeinit laddningsbara moduler (KLM:er). KLM:er fungerar precis som binärprogramfiler men kan startas effektivare. KLM:er finns under $KDEDIR/lib/kde3
Nackdelen är att program som startas på det här sättet syns som kdeinit i utmatningen från top och ps. Använd top -c eller ps aux för att se själva programnumret.
%ps aux | grep bastianbastian 26061 0.0 2.2 24284 11492 ? S 21:27 0:00 kdeinit: Running... bastian 26064 0.0 2.2 24036 11524 ? S 21:27 0:00 kdeinit: dcopserver bastian 26066 0.1 2.5 26056 12988 ? S 21:27 0:00 kdeinit: klauncher bastian 26069 0.4 3.2 27356 16744 ? S 21:27 0:00 kdeinit: kded bastian 26161 0.2 2.7 25344 14096 ? S 21:27 0:00 kdeinit: ksmserver bastian 26179 1.1 3.4 29716 17812 ? S 21:27 0:00 kdeinit: kicker bastian 26192 0.4 3.0 26776 15452 ? S 21:27 0:00 kdeinit: klipper bastian 26195 1.0 3.5 29200 18368 ? S 21:27 0:00 kdeinit: kdesktop
Som du kan ha märkt, har det en annan sidoeffekt, som gör det svårt att döda en process som orsakar problem:
%killall kdesktopkdesktop: no process killed
Du kan vara frestad att försöka med killall kdeinit, men att döda alla kdeinit-processer får effekten att stänga av hela KDE. I själva verket, totalförstöring!
Det finns två enkla lösningar på detta:
%kdekillall kdesktopeller gamla hederliga%kill 26195
kdekillall är en del av KDE-paketet SDK.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE använder flera typer av ikoner:
Dokument
Länkar till webbplatser (med filen .desktop)
Länkar till program (med filen .desktop)
Enheter - diskar, partitioner och periferienheter:
Explicit genom att använda .desktop-filer
Automatisk via I/O-slaven devices://
Leverantörspecifikt (t.ex. SuSE®:s Min dator)
Länkar till webbplatser som använder .desktop-fil: ->->. Ändra ikon med dialogrutan Egenskaper. Resulterande .desktop-fil:
[Desktop Entry] Encoding=UTF-8 Icon=/opt/kde3/share/apps/kdesktop/pics/ksslogo.png Type=Link URL=http://www.kde.org/
Länkar till program som använder .desktop-fil: ->->. Du måste själv ange detaljinformation. Dra från KDE-menyn. Antingen kopiera eller länka (skapar symbolisk länk), mycket enklare
[Desktop Entry]Encoding=UTF-8 GenericName=IRC Client
GenericName[af]=Irc Kliët GenericName[de]=IRC Programm ... GenericName[zu]=Umthengi we IRC
SwallowExec=
Name=KSirc Name[af]=Ksirc Name[de]=KSirc ...
| | Standardmoduler av text |
| | Översatt generell beskrivning, används inte på skrivbordet |
| | Arv, kan tas bort |
| | Översatt namn som det syns på skrivbordet |
Skrivbordsikoner
... Name[zu]=Ksirc MimeType=Type=Application
Terminal=0
X-KDE-StartupNotify=true
X-DCOP-ServiceType=Multi
Categories=Qt;KDE;Network
| | MIME-typer som stöds, används inte på skrivbordet |
| | Kommandoraden att köra |
| | Ikonen, från ikontema eller fullständig sökväg |
| | Används bara om terminal behövs |
| | Arbetskatalog för kommando |
| | Fler standardmoduler av text |
| | Använd true om en terminal behövs, textprogram |
| | Visa studsande pekare, inaktivera om det inte fungerar |
| | Har programmet startat ok? Ta bort om det inte fungerar |
| | Kategorier för KDE:s meny, används inte på skrivbordet |
Efter kommandot kan du ange flera platsmarkörer som ersätts med själva värdet när programmet körs:
Ett ensamt filnamn, som används när en fil släpps på ikonen, eller med filbindningar.
En lista med filer. Används för program som kan öppna flera lokala filer på en gång.
En ensam webbadress. Om programmet till exempel kan hantera FTP- eller HTTP-webbadresser självt, annars KDE.
En lista med webbadresser. Filen laddas först ner och en lokal fil skickas till programmet.
Katalog för filen som ska öppnas. Användbart om programmet måste ha filen i nuvarande arbetskatalog.
En lista med kataloger. Inte särskilt praktiskt.
Ikonen. --icon värde. KDE-programmet använder ikonen från raden Icon= i aktivitetsfältet.
Miniikonen. Arv.
Rubriken. --caption värde. KDE-programmet använder namnet från raden Name= i aktivitetsfältet.
Exempel:
Exec rad: ksirc %iExec rad: cd %d; kedit $(basename %f)Många ställen att definiera skrivbordsikoner:
~/Desktop: kopierad från/etc/skel/Desktop
$ (sammanfogad)KDEDIR/apps/kdesktop/Desktop
$ (kopierad)KDEDIR/apps/kdesktop/DesktopLinks
Enhetsikoner (sammanfogas dynamiskt)
Distributionspecifikt: SUSE Linux kopierar vissa ikoner i startkde.theme från /opt/kde3/share/config/SuSE/default/.
I KDE 3.2 introducerades ett gemensamt menyformat på http://freedesktop.org/Standards/menu-spec/.
Innan KDE 3.2
Katalogstruktur under share/applnk
Katalogstrukturen representerar menystrukturen
Varje .desktop-fil representerar ett enda program
Det var svårt att arrangera om strukturen i KDE 3.2 för det nya menyformatet:
Definierar strukturen i en enda .menu-fil
Är baserad på kategorier
Delas mellan GNOME och KDE
Stöder också menyer med applnk-stil
Exempel från applications.menu
<Menu>
<Name>Office</Name>
<Directory>suse-office.directory</Directory>
<Include>
<Filename>Acrobat Reader.desktop</Filename>
<Filename>kde-kpresenter.desktop</Filename>
<Filename>kde-kword.desktop</Filename>
</Include>
<Menu>
Menypost med tre program:
/usr/share/applications/Acrobat Reader.desktop
/opt/kde3/share/applications/kde/kpresenter.desktop
/opt/kde3/share/applications/kde/kword.desktop
.menu-filer som beskriver menystrukturen. Filerna lagras i $ och KDEDIR/etc/xdg/menus/etc/xdg/menus. De lagrar systemets menystruktur och styrs av $XDG_CONFIG_DIRS. $ lagrar användarspecifika ändringar i menystrukturen och styrs av $HOME/.config/menusXDG_CONFIG_HOME. För mer information, se http://www.freedesktop.org/Standards/basedir-spec.
.desktop-filer beskriver program och lagras i: $, KDEDIR/share/applications/usr/share/applications, /usr/local/share/applications. De är systemets .desktop-filer för program som styrs av $XDG_DATA_DIRS.
$ innehåller användarspecifika HOME/.local/applications.desktop-filer och användarspecifika ändringar. Den styrs av$XDG_DATA_HOME. För mer information, se http://www.freedesktop.org/Standards/basedir-spec
.directory-filer som beskriver undermenyer lagras i $, KDEDIR/share/desktop-directories/usr/share/desktop-directories, /usr/local/share/desktop-directories. De är systemets .directory-filer för menyer styrda av $XDG_DATA_DIRS. Användarspecifika ändringar lagras i $. De styrs av $HOME/.local/desktop-directoriesXDG_DATA_HOME. För mer information, se http://www.freedesktop.org/Standards/basedir-spec
Exempel från applications.menu
<Menu>
<Name>Art</Name>
<Directory>suse-edutainment-art.directory</Directory>
<Include>
<Category>X-SuSE-Art</Category>
</Include>
</Menu>
Art är det interna namnet på menyn. suse-edutainment-art.directory definierar namn och ikon för menyn, och menyn innehåller alla program som har X-SuSE-Art angivna som kategori, t.ex.:
Categories=Qt;KDE;Education;X-SuSE-Art
suse-edutainment-art.directory definierar namn och ikon för menyn:
[Desktop Entry] Name=Art and Culture Icon=kcmsystem
Program som inte finns i menyn existerar inte med avseende på andra program eller filbindningar. Om du tar bort ett program från menyn, antar KDE att du inte vill använda det.
När program inte är önskade i menyn, kan de antingen placeras i menyn .hidden eller en särskild meny med
NoDisplay=truei filen
.directory.$ innehåller KDEDIR/etc/xdg/menus/applications-merged/kde-essential.menu som innehåller några väsentliga menyer som normalt inte visas i själva KDE-menyn.
Informationscentralen har en dold inställningsmeny vars innehåll definieras av kde-settings.menu och vars ikon och namn definieras av kde-settings.directory.
Informationscentralen har en dold informationsmeny vars innehåll definieras av kde-information.menu och vars ikon och namn definieras av kde-information.directory.
Skärmsläckare innehåller en dold meny System/Screensavers, vars innehåll definieras av kde-screensavers.menu och vars ikon och namn definieras av kde-system-screensavers.directory. $ innehåller: KDEDIR/share/desktop-directories/kde-system-screensavers.directory
NoDisplay=true
KDE fortsätter att stöda menyer med gammal stil som definieras av katalogstrukturen i $ (för systemet) och KDEDIR/share/applnk$ (användarspecifika). Det görs om inte HOME/.kde/share/applnk.desktop-filen har raden Categories=. I detta fall avgör kategorierna platsen i menyn.
KSycoca lagrar menystrukturen och information om alla tillgängliga program i en cache. Du kan bygga om databasen med kbuildsycoca. Databasen som byggs finns i /var/tmp/kdecache-${. Den uppdateras automatiskt av KDED, kontrolleras vid inloggning i KDE, och KDED bevakar ändringar under tiden du är inloggad.USER}/ksycoca
För att inaktivera bevakning av ändringar (eftersom det kan vara skadligt via NFS) lägg till följande i kdedrc:
[General] CheckSycoca=false
För att tvinga att den skapas om, kör touch $.KDEDIR/share/services/update_ksycoca
KMenuEdit är avsedd för ett enanvändarskrivbord. Ändringar i menystrukturen sparas i ~/.config/menus/applications-kmenuedit.menu, ändringar av program sparas i ~/.local/share/applications/ och ändringar i undermenyer (ikon, namn) sparas i ~/.local/share/desktop-directories/. Administrationsverktyget för kioskläge använder KMenuEdit och kopierar ovanstående ändringar till en profilplats eller systemplats.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE:s panel är också känd som Kicker. Den är modulär och består av följande komponenter:
Miniprogram
Programknappar
Specialknappar
Normalt innehåller panelen följande miniprogram:
Skrivbordsväljare - visar virtuella skrivbord
Aktivitetsfält
Systembricka
Klocka
KDE:s meny
Skrivbordsknapp
Diverse programknappar läggs också till, om utrymmet tillåter:
Hemknapp
Bläddrarknapp
Kmail-knapp
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Filbindningar kopplar ihop en filtyp med ett eller flera program. Filens typ bildas genom att avgöra dess MIME-typ. De MIME-typer som KDE känner till lagras i $ och varje programs KDEDIR/share/mimelnk.desktop-fil innehåller en lista med MIME-typer som programmet stöder.
kview.desktop:
MimeType=image/gif;image/x-xpm;image/x-xbm;image/jpeg; image/x-bmp;image/png;image/x-ico;image/x-portable-bitmap; image/x-portable-pixmap;image/x-portable-greymap; image/tiff;image/jp2
kuickshow.desktop:
MimeType=image/gif;image/x-xpm;image/x-xbm;image/jpeg; image/png;image/tiff;image/x-bmp;image/x-psd;image/x-eim; image/x-portable-bitmap;image/x-portable-pixmap; image/x-portable-greymap
Båda kan öppna image/gif. Vilket används för att öppna en .gif-fil?
Programmet med högst rang! kview.desktop innehåller
InitialPreference=3medan
kuickshow.desktop innehåller InitialPreference=6Därför används KuickShow för att öppna
.gif-filer. Hur kan vi göra KView förvalt?
En användare kan ändra filbindning i inställningscentralen. Ändringarna lagras i $. För att använda samma ändringar för flera användare, lagra inställningarna i användarens profilkatalog eller i den globala inställningskatalogen i KDE för att använda som standardvärde för flera användare.HOME/.kde/share/config/profilerc
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE:s låsningsfunktioner är centrerade kring följande alternativ:
Oföränderliga alternativ möjliggör för systemadministratörer att tillhandahålla standardinställningar som inte kan ändras av användaren.
Användarens förinställda inställningsalternativ ignoreras så fort ett inställningsalternativ görs oföränderligt.
Alternativ kan antingen styras baserat på varje post, eller baserat på grupper av poster, eller baserat på enskilda filer.
Om en fil eller grupp är oföränderlig, är alla inställningsalternativ i den filen eller gruppen oföränderliga, till och med de alternativ där systemadministratören inte tillhandahåller något standardvärde.
Stöd i program för oföränderliga alternativ kan variera från program till program. Även om användaren inte kommer att kunna göra permanenta ändringar av oföränderliga inställningsalternativ, kanske användaren ändå får se ett alternativ i användargränssnittet för att göra ändringen.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE-program byggs omkring åtgärdskonceptet. Åtgärder kan aktiveras på olika sätt, typiskt via menyraden, en av verktygsraderna eller en tangentbordsgenväg. Spara dokument är ett exempel på en åtgärd. Om du känner till det interna namnet på åtgärden är det möjligt att begränsa den. När en åtgärd är begränsad, visas den inte längre i menyraden eller verktygsraden. Det interna namnet på Spara dokument är action/file_save. Låsningsramverket tillhandahåller också en uppsättning mer abstrakta begränsningar som kan användas för att inaktivera funktioner som inte täcks av en enskild åtgärd. Ett exempel är begränsningen shell_access som inaktiverar alla funktioner som skulle ge användaren åtkomst till ett UNIX®-skal.
Exempel 27.1. Begränsa åtkomst till skal för användare
För att förhindra att användaren kommer åt ett kommandoskal kan vi begränsa åtgärden shell_access genom att lägga till följande i kdeglobals:
[KDE Action Restrictions] shell_access=false
Eftersom detta påverkar KDE:s meny och tillgängliga program, måste vi tvinga att sycoca-databasen uppdateras:
touch $KDEDIR/share/services/update_ksycocaLogga nu in i KDE och kontrollera följande punkter:
K-menyn
I Konqueror ->
Kommandot Alt+F2 kör
Fullständig dokumentation om tillgängliga åtgärder finns på http://www.kde.org/areas/sysadmin/.
Några av de mer intressanta åtgärderna listas nedan:
action/options_configureAlternativet i menyn .
action/help_report_bugAlternativet i menyn .
action/kdesktop_rmbMenyn som visas med högerklick på skrivbordet.
action/kicker_rmbMenyn som visas med högerklick i panelen.
user/rootDöljer alla åtgärder eller program som kräver åtkomst som root
shell_accessDöljer alla åtgärder eller program som tillhandahåller åtkomst till ett skal.
print/systemInaktiverar alternativet att välja utskriftssystem (bakgrundsprogram).
lock_screenOm användaren kommer att kunna låsa skärmen
start_new_sessionOm användaren får starta en andra X-session (se också kdm)
opengl_screensaversOm OpenGL-skärmsläckare tillåts användas.
manipulatescreen_screensaversTillåt skärmsläckare som inte döljer hela skärmen
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det finns tre typer av begränsningar som kan användas för webbadresser:
För att styra om en kataloglistning är tillåten.
För att styra om vissa webbadresser kan öppnas
För att styra om en webbadress kan öppna en annan webbadress, antingen automatiskt eller via en hyperlänk.
Regler kontrolleras i ordningen de definieras. Den sista regeln som gäller en webbadress anger om webbadressen kan kommas åt.
Följande regler inaktiverar att öppna webbadresser med http och https utanför .foretag.se:
[KDE URL Restrictions] rule_count=2 rule_1=open,,,,http,,,false rule_2=open,,,,http,*.foretag.se,,true
| De fyra första kommatecknen hoppar över urvalskriterier med avseende på den urspungliga webbadressen. Den delen behövs bara med regler av omdirigeringstyp. |
|
|
|
|
Följande regler gör att användaren inte längre kan bläddra i kataloger på det lokala filsystemet som är utanför hans $HOME katalog:
[KDE URL Restrictions] rule_count=2 rule_1=list,,,,file,,,false rule_2=list,,,,file,,$HOME,true
|
|
|
|
$HOME och $TMP är särskilda värden som anger användarens hemkatalog och KDE:s tillfälliga katalog för användaren, t.ex. /tmp/kde-bastian.
Följande regler gör att användaren inte längre kan öppna lokala filer som är utanför hans $HOME katalog:
[KDE URL Restrictions] rule_count=3 rule_1=open,,,,file,,,false rule_2=open,,,,file,,$HOME,true rule_3=open,,,,file,,$TMP,true
|
|
|
|
|
|
Omdirigeringsalternativet styr om dokument från en viss plats kan referera till vissa andra platser, antingen automatiskt eller manuellt via en hyperlänk. En uppsättning standardregler finns som en generell säkerhetsåtgärd. Dokument lagrade på Internet får till exempel inte referera till lokalt lagrade dokument.
Om vi till exempel vill ge Intranät-servern www.foretag.se möjlighet att referera till lokala filer, skulle vi kunna lägga till följande regel:
[KDE URL Restrictions] rule_count=1 rule_1=redirect,http,www.foretag.se,,file,,,true
Istället för att lista protokoll enligt namn är det också möjligt att ange en hel grupp av protokoll. Följande grupper har definierats för det:
Protokoll som kommer åt lokalt lagrad information, till exempel file:/, man:/, fonts:/, floppy:/
Vanliga Internetprotokoll som http och ftp
Information om protokoll lagras i *.protocol-filer som finns i $.KDEDIR/share/services
Posten Class= definierar gruppen ett protokoll är en del av: grep Class= $KDEDIR/share/services/*.protocol
Allmänna regler:
Protokollen :local kan referera till vilket annat protokoll som helst
Det är alltid tillåtet att referera till ett Internetprotokoll
Alla protokoll är inte en del av en grupp, till exempel fish:/.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE har inställningsmoduler som styr diverse aspekter av miljön i KDE. Inställningsmoduler visas i inställningscentralen, i ett programs inställningsdialogruta eller i båda.
Proxyinställningsmodulen syns i inställningscentralen, men är också en del av dialogrutan Anpassa Konqueror i Konqueror
enskilda inställningsmoduler kan startas med kcmshell modul
För att starta proxymodulen använd:
kcmshell kde-proxy.desktop
kcmshell proxy
Alla program använder inte inställningsmoduler. Ofta är inställningsdialogrutan en integrerad del av själva programmet.
Alla inställningsmoduler är strängt taget en del av KDE:s meny.
Modulerna som är synliga i inställningscentralen har normalt en .desktop-fil under $ och sorteras in i den dolda menyn av KDEDIR/share/applications/kdekde-settings.menu som inkluderas från kde-essential.menu
kbuildsycoca --menutest 2> /dev/null | grep Settings-ModulesProgramspecifika moduler har normalt en .desktop-fil under $ som motsvarar den dolda .hidden menyn, som inkluderas som resultat av <KDELegacyDirs/>KDEDIR/share/applnk/.hidden
kbuildsycoca --menutest 2> /dev/null | grep .hiddenI KDE 3.3 är det möjligt att redigera inställningscentralen med kcontroledit. kcontroledit fungerar precis som kmenuedit och ändrar bara för den nuvarande användaren. Använd kiosktool för att göra ändringar för alla.
Enskilda inställningsmoduler kan inaktiveras genom att lägga till följande i kdeglobals:
[KDE Control Module Restrictions]
modul-id=falseFör att till exempel inaktivera proxymodulen använd
[KDE Control Module Restrictions] kde-proxy.desktop=false
Kontrollera i inställningscentralen och dialogrutan Anpassa Konqueror om proxyinställningen fortfarande finns där.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Att dela fjärrskrivbord tillåter att fjärranvändare visar och valfritt styr den aktuella användarens skrivbord. En inbjudan måste skickas till fjärranvändaren, och det är möjligt att skapa en stående inbjudan med lösenordsskydd. Det är idealiskt för tekniska supportgrupper eller administratörer så att de kan komma åt användarnas skrivbord för att felsöka eller åtgärda ett problem, eller leda en användare genom en procedur.
Att dela fjärrskrivbord hanteras av två program: Desktop Sharing (KDE:s fjärrambuffer, en VNC-server) och Remote Desktop Connection (KDE:s fjärrskrivbordsanslutning, en VNC-klient).
Desktop Sharing kan användas av vilken användare som helst för att skapa och hantera inbjudningar. En inbjudning skapar ett engångslösenord som låter mottagaren ansluta till skrivbordet. Normalt gäller det bara för en lyckad anslutning, och går ut efter en timme om det inte används.
Inkommande anslutningar hanteras av tjänstdemonmodulen kinetd. Du kan använda kommandot dcop kded kinetd services för att se om den kör. Desktop Sharing väntar normalt på anslutningar på port 5900. När en inkommande anslutning sker, visas en dialogruta som begär bekräftelse av nuvarande användare.
Desktop COmmunication Protocol, DCOP, är en lättviktig mekanism för kommunikation mellan processer. DCOP tillåter att användaren kommunicerar med program som för närvarande kör. KDE tillhandahåller två program för att utnyttja DCOP: dcop, ett kommandoradsprogram, och kdcop, ett program med grafiskt gränssnitt.
Några anmärkningar om att använda dcop:
dcop [väljare] [program [objekt [funktion [arg1] [arg2] ... ] ] ]
Program som kan öppna mer än ett fönster på samma gång listas som <program>-processid.
Alla väljare är skiftlägeskänsliga. setFullScreen och setfullscreen är två olika funktioner.
Tecknet * från reguljära uttryck kan användas i program- och objektväljare.
%dcopkonqueror-16006 konsole-8954kon*
Några exempel på kommandon och deras utmatning finns nedan:
%dcopkonsole-8954konsole*
En Konsole kör med processid 8954.
%dcopKBookmarkManager-.../share/apps/kfile/bookmarks.xml KBookmarkManager-.../share/apps/konqueror/bookmarks.xml KBookmarkNotifier KDebug MainApplication-Interface konsole (default) konsole-mainwindow#1 ksycoca session-1 session-2 session-3 session-4konsole-8954
Här ser du att fyra sessioner kör.
%dcopQCStringList interfaces() QCStringList functions() int sessionCount() QString currentSession() QString newSession() QString newSession(QString type) QString sessionId(int position) void activateSession(QString sessionId) void nextSession() void prevSession() void moveSessionLeft() void moveSessionRight() bool fullScreen() void setFullScreen(bool on) ASYNC reparseConfiguration()konsole-8954konsole
Här är alternativen för Konsoles huvudprogram.
%dcopQCStringList interfaces() QCStringList functions() bool closeSession() bool sendSignal(int signal) void clearHistory() void renameSession(QString name) QString sessionName() int sessionPID() QString schema() void setSchema(QString schema) QString encoding() void setEncoding(QString encoding) QString keytab() void setKeytab(QString keyboard) QSize size() void setSize(QSize size)konsole-8954session-1
Här är alternativen för den första sessionen, session-1.
%dcopkonsole-8954konsolesetFullScreentrue
Det här ställer in Konsole till fullskärmsläge.
När det finns mer än ett program eller objekt, vilket ska man använda? Finns en referens?
%echoDCOPRef(konsole-7547,konsole)$KONSOLE_DCOP%dcopsession-6$KONSOLE_DCOPnewSession%dcopstartkonsole-9058 #!/bin/sh konsole=$(dcopstart konsole-script) session=$(dcop $konsole konsole currentSession) dcop $konsole $session renameSession Local session=$(dcop $konsole konsole newSession) dcop $konsole $session renameSession Remote session=$(dcop $konsole konsole newSession) dcop $konsole $session renameSession Code dcop $konsole $session sendSession 'cd /my/work/directory'konsole
Du kan använda KDE:s dialogrutor från dina egna skript, för att kombinera de kraftfulla skalskripten i UNIX® med den enkla användningen av KDE.
kdialog --msgbox 'Du har ett nytt brev!'kdialog --title 'Nytt brev' --msgbox 'Du har ett nytt brev!'Delen Kdialog kan ersättas via väljaren --caption
kdialog --title 'Nytt brev' --msgbox 'Du har ett nytt brev!' --dontagain minfil:minnyckelSparar om den ska visas igen i $ genom att skriva in följande rader i filen:KDEHOME/share/config/minfil
[Notification Messages] mykey=false
Istället för --msgbox kan du också använda --sorry och --error om lämpligt. Du kan till exempel använda kdialog --sorry 'Nätverket kan inte nås' eller kdialog --error 'Postlådan kan inte öppnas'.
Det är också möjligt att skapa meddelanderutor som accepterar svaret ja eller nej.
kdialog --yesno 'Vill du ansluta
till Internet?' echo $?| Returvärde | Betydelse |
|---|---|
| 0 | Ja, Ok, Fortsätt |
| 1 | Nej |
| 2 | Avbryt |
Försäkra dig om att lagra resultatet i en variabel om du inte använder det direkt. Nästa kommando fyller $? med ett nytt värde. Du kan också använda --dontagain här, det kommer ihåg användarens val och returnerar det nästa gång utan att visa dialogrutan igen.
Ytterligare varianter är:
--warningyesnosom --yesno men med en annan ikon
--warningcontinuecancelMed knapparna och .
--warningyesnocancelMed knapparna , och . Till exempel:
kdialog --warningyesnocancel 'Vill du
spara ändringarna?'kdialog --inputbox "Skriv in ditt namn:" "Ditt namn"Resultatet skrivs ut på standardutmatningen. För att lägga in det i en variabel kan du använda name=$(kdialog --inputbox "Skriv in ditt namn:" "Ditt namn"). Det sista argumentet är valfritt. Det används för att fylla i dialogrutan i förväg.
password=$(kdialog --password "Skriv in ditt lösenord:")Väljaren --dontagain fungerar inte med --inputbox eller --password
Det finns två dialogrutor som låter användaren göra ett val i en lista:
--menuLåter användaren välja ett objekt i en lista.
--checklistLåter användaren välja ett eller flera objekt i en lista.
city=$(kdialog --menu "Välj en stad" a London b Madrid c Paris d Berlin)$city blir a, b, c eller d.
city=$(kdialog --checklist "Välj städer" a London off b Madrid on c Paris on d Berlin off)Madrid och Paris är förvalda. Resultatet med Madrid och Paris valda blir "b" "c".
Om du lägger till väljaren --separate-output, placerar den b och c på varsin rad, vilket gör det enklare att behandla resultatet.
file=$(kdialog --getopenfilename $HOME) file=$(kdialog --getopenfilename $HOME "*.png *.jpg|Image Files") file=$(kdialog --getsavefilename $HOME/SaveMe.png) file=$(kdialog --getexistingdirectory $HOME)
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Jag letade under lång tid efter en lösning på problemen med hantering av personlig information för mitt lilla kontor, som skulle låta mig dela data, så att min sekreterare och jag skulle kunna dela kontakter, möten och så vidare. Eftersom jag är en KDE-användare, hade jag hört talas om Kroupware-projektet, och väntade på att det skulle bli klart. Men när jag såg hur komplicerad arkitekturen och inställningen av Kolab servern 1.0 (projektets serversida) var, gav jag upp att vänta på den enklare Kolab 2.0. Hur som helst var Kolab klart för mycket för mina behov. Som tur var hittade jag en kort IRC-konversation på KDE:s webbjournal som handlade om att dela data utan infrastrukturen i Kolab... Minsann, intressant!
För små kontor och behov, kan du låta Kontact använda delad data utan att behöva installera Kolab-servern eller en annan grupprogramserver. Det kan fungera med bara en IMAP-server, som enkelt kan ställas in.
Mitt scenario är en server med Debians instabila version och KDE 3.4. Jag kommer åt Kontact och andra suveräna GNU/Linux-program från Windows med Cygwin/X, medan jag väntar på Wine-projektet för att kunna köra de sista Windows-program jag behöver (som inte är tillgängliga under GNU/Linux). Jag vill dela kontakter, händelser, aktiviteter och anteckningar med min sekreterare.
Den här definitionen kommer från ComputerUser.com High-Tech Dictionary:
Internet Message Access Protocol. Ett protokoll som gör det möjligt för en användare att utföra vissa funktioner för elektronisk post på en fjärrserver istället för på en lokal dator. Via IMAP kan användaren skapa, ta bort eller byta namn på brevkorgar, hämta nya brev, ta bort brev och utföra sökfunktioner för brev. Ett separat protokoll krävs för att skicka brev. Kallas också för Internet Mail Access Protocol.
Det kan alltså anses vara en form av datalagring. För att använda det behöver du en IMAP-server, som Cyrus, Courier eller UW.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kolab ger möjlighet att dela data mellan olika klienter. Det gör det till exempel möjligt för din sekreterare att använda Outlook medan du använder Kontact.
Du får ett inställningsgränssnitt som hanterar användare, inställning av e-postkonto, en central LDAP-server för inställningsdata och adressbok, filtrering av skräppost och virus, semesterskript, hantering av listor med ledig-upptagen, resurshantering (rum, bilar), grupper, distributionslistor, automatisk inbjudningshantering, etc.
Men det kan orsaka inledande inställningsproblem. För en nybörjare som jag, betyder det en lång frustrerande mardröm, och för mycket komplexitet att hantera när det väl fungerar. Så, nej tack, jag går till det enkla IMAP.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Mitt val är Cyrus, som är en del av uppsättningen programvara i Kolab, så om jag går vidare till Kolab i framtiden, så är jag åtminstone bekant med det.
Låt oss börja installationen och inställningen!
Logga in som root.
#apt-get install cyrus21-imapd cyrus21-common cyrus21-admin cyrus21-client sasl-bin sasl2-binInstalling cyrus21-imapd...Installationen frågar något jag inte förstår om en sökadress... Jag tryckte bara på retur..
Installationen skapar också användaren cyrus som finns i gruppen sasl (som skapas automatiskt), som är “ägaren” av alla Cyrus filer. Till sist kan du hitta de nya processerna cyrmaster och notifyd med ps -A.
Det riktiga problemet för att ställa in Cyrus är behörighetskontrollen, bara på grund av att det inte är trivialt och att jag är en nybörjare, med begränsad kunskap om vad jag gör.
Cyrus kan använda olika SASL-mekanismer (Simple Authentication and Security Layer), där den förvalda är sasldb (den lagrar användarnamn och lösenord i den hemliga SASL-filen sasldb), men också getpwent, kerberos4, kerberos5, PAM, rimap, shadow och LDAP stöds.
Eftersom jag inte vill definiera användare och lösenord som skiljer sig från de som jag använder för att komma åt min Linux®-dator, väljer jag mekanismen “shadow”, så att Cyrus använder Linux® lösenord för behörighetskontroll.
För att göra det måste man tala om för SASL att använda saslauthd som metod för behörighetskontroll av lösenord, och därefter ställa in saslauthd att använda “shadow” (eller “getpwent”) som behörighetskontrollmekanism.
Ok, låt oss börja!
Som root, ändra Linux lösenord för användaren cyrus:
# passwd cyrusSkriv in lösenordet du vill ha (och kan komma ihåg). I det här exemplet använder vi “cyrus” som administratörslösenord för cyrus.
# vi /etc/imapd.confsasl_pwcheck_method:saslauthdinstället för det förvaldaauxprop
ta bort tecknet # från raden:
#admins: cyrus
på detta sätt kan du administrera cyrus, genom att logga in som användaren cyrus. (Vilken fantasi jag har!)
# vi /etc/default/saslauthdTa bort kommentaren från raden:
# START=yes
(annars startar inte saslauthd när datorn startas, även om den refereras till i någon /etc/rcx.d!)
och skriv istället för MECHANISMS="pam" in MECHANISMS="shadow". På så sätt körs kommandot saslauthd -a när datorn startas.shadow
När du väl har avslutat editorn, starta om sasl och cyrus.
För att testa IMAP:
su$cyrusimtest-m login -p imap localhost
Du blir tillfrågad om (användarens) lösenord för cyrus, så skriv in det.
Om behörighetskontrollen för användaren cyrus lyckas, visas följande rader:
S: L01 OK User logged in
Authenticated.För att avsluta, skriv . logout (dvs. punkt mellanslag “logout”)
Lägg nu till en användare som heter groupware och ange ett lösenord för den, med de vanliga systemverktygen. Den ska vara i en grupp utan privilegier, såsom nobody och kräver inte ett inloggningsskal eller en hemkatalog.
Nu måste man också skapa användaren och IMAP i cyrus:
#cyradmefter att ha skrivit in lösenord för administratörsanvändaren--user cyrus localhostcyrus, får du prompternlocalhost>localhost>cmuser.groupwarelocalhost>lmlistar brevkorgarna du just skapatuser.groupware(\HasNoChildren))localhost>quit
Du kan skriva help för att se en lista med tillgängliga kommandon.
Du kan kontrollera vad som har hänt med:
#ls-l/var/spool/cyrus/mail/g/user/groupwaretotal 12 -rw------- 1 cyrus mail 4 Oct 29 20:55 cyrus.cache -rw------- 1 cyrus mail 155 Oct 29 20:55 cyrus.header -rw------- 1 cyrus mail 76 Oct 29 20:55 cyrus.index
Nu ska du kunna ansluta med en IMAP-klient som användaren groupware och se INBOX.
Att välja brevkorgen INBOX är ett magiskt ord i IMAP-protokollet, ett sorts “alias” för katalogstrukturen ovan. Klienten ser INBOX, och IMAP-servern avbildar den på katalog- och filstrukturen i /var/spool/cyrus/mail/....
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Jag ansluter till min GNU/Linux kontorsserver (en sorts "svart låda" utan bildskärm och tangentbord) från två Windows® 2000 datorer med Cygwin/X, och använder dem som X-Window servrar (i en nära framtid hoppas jag kunna ersätta båda med två Mini-itx tunna klienter som använder LTSP). Med den här inställningen, kör alla användare Kontact på samma dator som Cyrus är installerad och kör (localhost).
För att få Kontact att fungera med IMAP, måste följande steg genomföras:
Skapa ett IMAP-konto på Cyrus för pseudoanvändaren groupware (redan tidigare gjort)
Skapa och ställ in ett IMAP-konto i KMail för att logga in som användaren
Använd kresources för att får Kontact-komponenter att fungera med data som tas från en IMAP-källa
Aktivera grupprogramfunktioner och skapa motsvarande underkorgar för denna IMAP INBOX (om det inte redan är gjort)
Njut av Kontact och dela data via Cyrus IMAP
Logga alltså in på KDE med det första “riktiga” användarkonto som du vill ge grupprogramfunktioner.
Låt oss skapa IMAP-kontot i KMail.
Kör Kontact och välj Brev (KMail-komponenten). Välj ->+Konton+Ta emot i menyn. Klicka på knappen . Du blir tillfrågad om typ av e-postkonto, välj Nerkopplad IMAP (inte bara IMAP). Skriv därefter in följande data under fliken Allmänt:
kontorEtt namn som används för den “lokala” korg som pekar på IMAP-kontot.
groupwareAnvändaren i Cyrus som vi har valt som “ägare” av all kontorsdata
Lösenordet för användaren groupware.
localhostKom ihåg att i vårt exempel kör Kontact-klienten på samma dator som IMAP-servern
143Förvald
Markera Lagra IMAP-lösenord så att du inte blir tillfrågad om det nästa gång du kör Kontact. Markera Aktivera kontroll av nya brev med jämna mellanrum och ställ in ett värde i minuter.
Observera att vi har markerat kontotypen nerkopplad IMAP. Det får effekten att en kopia av grupprogramdata lagras “lokalt” på klienten (under hemkatalogen), och att det synkroniseras varje gång klienten ansluter. De verkar mycket ineffektivt, eftersom data dupliceras många gånger (dvs. om du har 10 användare som utnyttjar Kontact, har du 10+1 mängden data), men det är det enda sättet att få allt att gå snabbt, eftersom vid varje anslutning måste Kontact hämta all data och låta KOrganizer och KAddressBook tolka den. Om du använder “nerkopplad IMAP” lagras data lokalt, och bara “delta” (dvs data som har ändrats) skickas.
Å andra sidan, om användarna kör KOrganizer på samma dator som kör IMAP-servern, verkar det rimligt att använda IMAP (som kallas “uppkopplad IMAP”) för att spara utrymme, eftersom överföringshastighet inte bör vara ett problem. Men tyvärr fungerar inte det, eftersom Kontact inte automatiskt uppdaterar korgen Kalender med “uppkopplad IMAP”, så du ser inga uppdateringar när någon lägger till händelser (du måste manuellt byta till programmet KMail och klicka på katalogen Kalender). Dessutom, när korgen Kalender läses vid start, kan du se ett enormt flimmer och långsam uppdatering av data.
Nu måste vi tala om för Kontact att använda IMAP som datakälla för de olika komponenterna. Välj i K-menyn, och kör kcmshell kresources. Välj contact i kombinationsrutan, klicka därefter på knappen och välj Adressbok på IMAP-server via Kmail. Markera därefter den nya raden och klicka på knappen . Gör samma sak för calendar och notes.
Nu måste vi aktivera KMails grupprogramfunktion (och som en konsekvens hela Kontact):
Välj ->+Diverse+Grupprogram i menyn
Markera Aktivera IMAP-resursfunktion
Välj Engelska som Språk för grupprogramkorgar (det görs ifall du redan har korgar på IMAP-servern som är skapade av ett annat program med ett annat språk).
Gå nu till Resurskorgar är underkorgar till och välj underkorgen Inkorg i korgen kontor.
Lämna Dölj grupprogramkorgar omarkerat för tillfället, så att vi kan se vad som händer. Du kan komma tillbaka hit och markera det så fort allt är klart.
När du klickar på Ok visas: KMail skapar nu nödvändiga korgar för IMAP-resursen som underkorgar till Inkorg
Om du inte vill göra det, klicka på , så inaktiveras IMAP-resursen. Klicka på (det här händer bara första gången med den första “riktiga” användaren). Du ser omedelbart att i KMails korgträd, under kontor+Inkorg har följande underkorgar skapats:
| Kalender |
| Kontakter |
| Anteckningar |
| Aktiviteter |
| Journal |
om du nu skriver:
# ls-l /var/spool/cyrus/mail/g/user/groupware/drwx------ 2 cyrus mail 144 Oct 31 16:36 Calendar drwx------ 2 cyrus mail 144 Oct 31 16:36 Contacts drwx------ 2 cyrus mail 144 Oct 31 16:36 Journal drwx------ 2 cyrus mail 144 Oct 31 16:36 Notes drwx------ 2 cyrus mail 144 Oct 31 16:36 Tasks -rw------- 1 cyrus mail 4 Oct 31 15:28 cyrus.cache -rw------- 1 cyrus mail 155 Oct 29 20:55 cyrus.header -rw------- 1 cyrus mail 76 Oct 31 15:28 cyrus.index
Som du ser är inte kontor/Inkorg lagrad lokalt i Kontacts nuvarande användares hemkatalog, utan i korgarna hos IMAP användaren groupware.
Nu är Kontact klart att arbeta och lagra data där. I kalenderprogrammet, när KMail IMAP-kontot har typen “nerkopplat”, ska fönstret Kalender visa objektet IMAP-resurs med tre underobjekt, som är sökvägar till filer i den lokala hemkatalogen. Istället visar inte programmet Kontakter underobjekt nedanför IMAP-resurs.
Du kan nu logga in på KDE med ett annat användarnamn och ställa in hans eller hennes Kontact-klient på ett liknande sätt:
Öppna Kontact och lägg till ett IMAP-konto i komponenten Brev, som anger datorn där Cyrus-servern kör som värddator (i mitt fall: 192.168.1.3).
Kom ihåg att markera Aktivera kontroll av nya brev med jämna mellanrum och ställa in ett värde i minuter. När du bekräftar, blir du inte tillfrågad om att skapa underkorgar (eftersom de finns på IMAP-servern), och du ser dem i korgträdet.
Aktivera grupprogramfunktioner för att kunna spara data på IMAP-servern.
Se upp med att i “nerkopplad IMAP” överförs data från en klient till IMAP-servern bara när klienterna ansluter för att kontrollera post. Så om du har Kontact-klienter med kontroll av nya brev med jämna mellanrum på till exempel 5 minuter, har du i värsta fall en 10 minuters fördröjning mellan tiden då händelsen skapas och när den visas för andra användare.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Se upp med att det är bekräftat att IMAP-implementeringen av Anteckningar i Kontact tidigare än version 1.01 är felaktig, så att inställningen fungerar inte för dem. Om du vill utnyttja dem, måste du använda den föregående inställningen.
I föregående inställning har vi samma “pseudoanvändare” som heter groupware, som används av alla “riktiga” Kontact-användare (dvs. tony, rohn, amanda, etc.) via IMAP-kontot med dess inloggning och lösenord. Men på detta sätt har alla riktiga användare samma läs- och skrivrättigheter som andra, eftersom alla ansluter som användaren groupware till IMAP-servern.
För att begränsa åtkomst för vissa användare (typiskt för att bara ge läsåtkomst), kan vi använda ACL (Access Control Lists).
Välj en underkorg till kontor i KMail, till exempel Kalender, och högerklicka med musen. Välj fliken Egenskaper Åtkomstkontroll. Här kan du skriva in användare som du vill ge tillgång till katalogen och vad de kan göra.
Bara för att göra ett experiment med att utbyta händelser, ger vi “Alla” rättigheter till användaren anna.
På nivån cyrus (på datorn som kör IMAP-servern cyrus, med verktyget Cyrus), måste vi först lägga till användaren anna, så att det blir en användare som känns igen av IMAP, och skapa en IMAP-korg åt henne.
Därefter loggar vi in på GNU/Linux som anna och startar Kontact. Som tidigare visats, ställer vi in ett IMAP-konto i KMail med samma data men för användaren (istället för pseudoanvändaren groupware och dess lösenord, använder vi anna och hennes lösenord).
I KMails korgträd ser du följande struktur den här gången: ->->->. Kontrollera posten (->) så har du också en “Inkorg” under “kontor”.
Aktivera nu KMails grupprogramfunktion, och skriv in som är underkorg till “kontor” för Resurskorgar är underkorgar till.
Aktivera nu KMails grupprogramfunktion, och skriv in som är underkorg till för Resurskorgar är underkorgar till.
Nu har du två korggrenar under “kontor”:
“Inkorg” med Kalender, Kontakter, Anteckningar, Aktiviteter och Journal, som sparas under anna i IMAP-korgen på IMAP-servern.
“användare” med underkorgen “groupware” och underkorgarna som anna har tillgång till (i detta exempel, Kalender och Aktiviteter)
Högerklicka på “användare” “Kalender” och kontrollera om den har typen Kalender (om inte, ändra den till det), och dessutom om “användare” “Aktiviteter” har typen Aktiviteter.
I Kalender har du nu två tillgängliga IMAP-resurser att skriva till, så om du skapar en ny händelse, blir du tillfrågad om vilken som ska användas (och om du lämnade den lokala resursen tillgänglig, har du tre).
Du måste gå till det lilla fönstret nere till vänster i Kalendern, det som visar tillgängliga resurser, och avmarkera de som inte pekar på sökvägen .groupware.directory (titta på slutet av varje resurssökväg).
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Jag är en nybörjare, och har bara bidragit till denna guide med min tid och kraft. För kunskapen måste jag tacka några personer i Freenode-kanaler för deras kompetens, tålamot och hjälpsamhet.
Särskilt tack till:
För Cyrus IMAP delen i kanalen #cyrus:
[protagonist] Andy Morgan (morgan AT orst.edu)
[plixed] Okke Timm (okke.timm AT web.de)
För Kontact delen i kanalen #kontact:
[till] Till Adam (adam AT kde.org)
[dfaure] David Faure (faure AT kde.org)
[mdouhan] Matt Douhan (matt AT fruitsalad.org)
Tack så mycket, allihop!
Ja, och så jag själv: [markit] Marco Menardi (mmenaz AT mail.com)
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Referens
KDE: http://www.kde.org
Kontacts webbplats: http://www.kontact.org
Kroupware-projektet http://www.kroupware.org
KDE:s gemenskaps webbjournal: http://wiki.kde.org
Wine-projektet http://www.winehq.org
Cygwin/X-projektet http://x.cygwin.com
LTSP-projektet http://www.ltsp.org
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Innehållsförteckning
KDE har många program, ofta med prefixet (eller innehållande) bokstaven K. Namnen är i allmänhet självförklarande, men det kan ändå ibland vara svårt att hitta lämpliga paket. Vid övergång från operativsystem som Microsoft Windows® eller Apple Macintosh® kan vissa svårigheter uppstå att lokalisera ett program för ett visst jobb. Nedan finns en tabell med en expanderad K-meny och respektive motsvarighet i Windows eller på Macintosh.
Tabell 30.1. Exempeltabell
Plats i K-menyn | KDE-program | Motsvarighet i Windows® | Motsvarighet i Macintosh® | Anteckningar | |
|---|---|---|---|---|---|
Filhantering | Konqueror (hemkatalog) | Windows Explorer | Integrerad filhanterare, visning av innehåll, spelare och webbläsare | ||
System- och användarinställningar | Inställningscentralen | Kontrollpanelen | |||
Kontor | Kontorssvit:
|
|
| ||
Personlig informationshantering:
|
| MS Outlook | Personliga informationshantering finns i Kontact. Alla andra KDE:s PIM-program integreras i det. | ||
Internet | Webbläsare | Konqueror | MS Internet Explorer | Safari | Integrerad filhanterare, webbläsare, FTP-hanterare och generell visningskomponent. |
Direktmeddelanden | Kopete
| MSN Messenger | Omfattande programvara för direktmeddelanden kompatibel med flera nätverk | ||
Chatt (IRC) | KSirc | mIRC | |||
Multimedia | Musik och ljud | JuK | Windows® Media Player | ||
Cd/dvd-bränning | K3b | Nero | |||
Videospelare | Noatun | Windows® Media Player | |||
Ljud-cd lagring | Kaudiocreator | ||||
Ljudkontroll | KMix | ||||
System | Systeminformation | KInfoCenter | |||
Terminal | Konsole | CMD | |||
Användarhantering | KUser | Användarhantering | |||
Pakethantering | KPackage | Lägg till/ta bort program | |||
Verktyg | Arkivering | Ark | WinZip | ||
Lösenordshantering | Kwallet | ||||
Texteditor | Kate | Anteckningar | |||
Relaterad information
Många fler KDE-program är tillgängliga från KDE Extragear (se Kapitel 7, Program i KDE Extragear för mer information) eller från http://kde-apps.org.
Referens: http://kudos.berlios.de/kf/kf1.html
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
En av de huvudsakliga sättet du styr program i KDE är via programmets menyer. De ger åtkomst till nästan allting du behöver göra med programmet. För att du enklare ska komma ihåg var saker och ting finns i menyerna, och för att hjälpa dig att lära dig nya program enklare, har menyerna en standardlayout. Det betyder att när du väl vet hur man öppnar en fil i ett program, vet du hur man öppnar filer i alla KDE-program. Låt oss ta en titt på standardmenyerna:
Menyn
Det här alternativet skapar ett nytt, tomt dokument på passande sätt i programmet du använder. Till exempel i Kate (KDE:s avancerade texteditor) skapar alternativet en ny textfil.
Menyalternativet visar KDE:s dialogruta “Öppna fil”, där du kan välja en fil att öppna i programmet du använder. Dialogrutan “Öppna fil” är också standardiserad, och den är alltså likadan för alla KDE-program. Du kan ta reda på mer om hur den här dialogrutan används på ett annat ställe i den här handledningen.
Du märkte troligen att menyalternativet har tre punkter (...) efter alternativets namn. Det betyder att klicka på alternativet öppnar en dialogruta av något slag. Om du gör några ändringar i dialogrutan som visas, får de ingen effekt innan du klickar på knappen i dialogrutan. Du kan alltid ignorera alla ändringar du gjort, och stänga dialogrutan, genom att klicka på knappen .
Det här menyalternativet sparar alla ändringar som du gjort i filen som du för närvarande arbetar med. Om det här är första gången du sparat filen, visas KDE:s dialogruta “Spara fil”, och frågar dig efter namn och plats att spara filen.
Menyalternativet sparar filen du arbetar på med ett annat namn. Dialogrutan “Spara fil” visas, och du kan välja namn och plats som vanligt. Observera att efter du sparar filen med , arbetar du på den nya filen. Om du sparar ändringar, sparas de med det nya filnamnet. För att klargöra det, låt oss ta ett exempel:
Du arbetar på en fil som heter hej.txt som innehåller texten “Hej, allesamman!”
Du använder menyalternativet för att spara filen med ett nytt namn ny_hej.txt.
Du lägger till texten “Trevligt att träffas!” i filen, och använder menyalternativet för att spara ändringen.
ny_hej.txt texten “Hej, allesamman! Trevligt att träffas!”, medan filen hej.txt bara innehåller texten “Hej, allesamman!”. Det här menyalternativet visar KDE:s dialogruta “Skriv ut”, för att skriva ut nuvarande dokument. Du kan hitta mer information om tillgängliga alternativ i den här dialogrutan i “Skriva ut från program”.
Det här menyalternativet stänger nuvarande dokument. Om du har gjort några ändringar sedan du senast sparade dokumentet, blir du tillfrågad om du vill spara ändringarna. Du kan välja att eller ändringarna. Om du egentligen inte ville stänga filen, klicka bara på .
Använd det här alternativet för att stänga programmet du använder. Om du har ändringar i några filer som inte sparats, blir du tillfrågad om du vill spara dem.
Menyn
Använd det här menyalternativet för att ångra effekten av den senaste åtgärden som du utförde i programmet. Om du till exempel tog bort en textrad, skulle menyalternativet återställa raden.
Använd det här menyalternativet för att utföra den senaste åtgärden som du ångrade med menyalternativet . Om du till exempel har återställt en borttagen textrad med som i exemplet ovan, skulle alternativet utföra åtgärden att ta bort raden igen.
Det här menyalternativet klipper ut den nuvarande markeringens innehåll till klippbordet. Se “Att använda klippbordet” för mer information.
Det här menyalternativet kopierar den nuvarande markeringens innehåll till klippbordet. Se “Att använda klippbordet” för mer information.
Det här menyalternativet infogar innehållet på klippbordet i nuvarande dokument. Klippbordets innehåll infogas där markören är placerad för närvarande.
Använd det här alternativet för att markera hela nuvarande dokument.
Det här menyalternativet visar dialogrutan Sök text som du kan använda för att söka efter ett visst ord eller en viss mening i det nuvarande dokumentet.
Använd det här alternativet för att hitta nästa förekomst av den senaste texten som du sökte efter med .
Menyn
I dialogrutan som visas med det här menyalternativet kan du ändra snabbtangenterna som används av programmet. Se “Anpassa tangentbordsgenvägar”.
I dialogrutan som visas med det här menyalternativet kan du ändra vilka knappar som visas i programmets verktygsrader. Se “Anpassa verktygsrader”.
I dialogrutan som visas med det här menyalternativet kan du ändra underrättelser (ljud, felmeddelande, etc.) som används av programmet. Se “Anpassa meddelanden”.
I dialogrutan som visas med det här menyalternativet kan du ändra inställningar som rör hur programmet fungerar i allmänhet.
Startar KDE:s hjälpsystem med början på
hjälpsidorna för KApp (det här dokumentet).
Ändrar muspekaren till en kombination av en pil och
ett frågetecken. Genom att klicka på objekt i KApp öppnas ett
hjälpfönster (om det finns ett för just det här objektet) som förklarar objektets
funktion.
Öppnar dialogrutan för felrapportering där du kan rapportera ett fel eller lämna ett förbättringsförslag.
Det här visar information om version och upphovsmän.
Det här visar KDE:s version och annan grundläggande information.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Problem som inte är problem
Frysta program (hur de stängs av)
Saker som inte öppnas
Den skrämmande kraschdialogrutan
Rapportera fel
Fler resurser
Ett felaktigt inställt nätverk kan ofta vara orsaken att KDE-program startar långsamt, eller i värsta fall inte startar alls. En X-Server har ett mycket kraftfullt klient-server gränssnitt och är mycket nätverksberoende.
X använder värddatornamnet för att skapa en unik nyckel för behörighetskontroll, och för att räkna ut vart (via $DISPLAY) själva fönstren som ritas upp på skärmen. Om datorn inte känner till sitt eget namn, använder den överdrivet lång tid att försöka slå upp sig själv, ett öde som du kan undvika genom att helt enkelt lära datorn vad dess eget namn är.
Kontrollera filen /etc/hosts och försäkra dig om att det finns en post för localhost som liknar det här längst upp i filen (efter eventuella kommentarer).
127.0.0.1 localhost
Du bör också lägga till datorns fullständiga domännamn, korta namn och den vanliga IP-adressen om den har en statisk IP-adress. Om din IP-adress tilldelas dynamiskt med DHCP, kan du helt enkelt använda adressen för återkopplingsenheten.
127.0.0.1 hal.btl hal (for dhcp) 192.168.0.1 hal.btl hal (static)
Försäkra dig om att din brandvägg inte är så restriktiv att den stoppar paket till återkopplingsenheten. Om standardregeln för kedjan INPUT i iptables till exempel är inställd till någonting annat änd ACCEPT, orsakar det prestandaproblem i X. För att kontrollera det, kan du skriva in:
%iptables-save|greplo-AINPUT-ilo-jACCEPT
Regeln -A INPUT -i lo -j ACCEPTDROP i kedjan OUTPUT).
Ibland när du startar ett program öppnas inte det förväntade fönstret. Här är några frågor att svara på och steg för att hjälpa dig att räkna ut vad som är fel.
Om det gjorde det, om du till exempel har klickat på en ikon på skrivbordet som tidigare fungerade, är det inte troligt att det är ett problem med själva starten.
Om du dock normalt startar programmet med en ikon i panelen, och denna gång startade det med en ikon på skrivbordet, kan det helt enkelt vara själva starten som går fel.
Bla
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Viss grundläggande information för att uppmuntra att bidra till KDE. Information om vad som är tillgängligt, och hur man kommer igång.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
KDE är skrivet av och med copyright av KDE-gruppen.
Det här dokumentet är copyright 2006 KDE:s dokumentationsgrupp. Enskilda erkännanden är följande:
(tomalbers AT kde.nl)(bastian AT kde.org)Skrev anteckningarna som blev Del VI, “KDE för administratörer”.
(gbell72 AT rogers.com)(garycramblitt AT comcast.net)Skrev Kapitel 15, Handikappstöd.
(faure AT kde.org)(goutte AT kde.org)(francisg AT gmail.com)Korrekturläsning och uppdatering av olika delar.
Skrev “KTTS: Text till tal”.
Skrev Kapitel 6, KDE:s basprogram.
Skrev om Kapitel 14, KDE utbildning.
(groot AT kde.org)(jes.hall AT kdemail.net)Skrev “Utseende och teman”.
Skrev “Skrivbord”.
Skrev “Internet och nätverk”.
Skrev “KDE-komponenter”.
Skrev “Kringutrustning”.
Skrev “Strömförsörjning”.
Skrev “Region och handikappstöd”.
Skrev “Nätverk och X”.
(annma AT kde.org)Korrekturläsning och uppdatering av olika delar.
(rich AT kde.org)Skrev avsnitten om kstart och ksystraycmd.
(p.s.nuttall AT dur.ac.uk)(s.a.robson AT sms.ed.ac.uk)Tog skärmbilder för “Spela musik”, “Att lagra ljud-cd i KDE”, “Filhanteraren” och Kapitel 15, Handikappstöd.
(phil AT kde.org)Granskning och korrekturläsning.
Skrev “Logga in och logga ut”.
Skrev “Att använda klippbordet”.
Skrev “Anpassa program”.
Tillägg av taggar för delar av Del VI, “KDE för administratörer”.
(antrix AT gmail.com)Skrev “Att lagra ljud-cd i KDE”.
(robert_angie AT ozemail.com.au)Skrev “Starta program”.
(carlosdgtorres AT gmail.com)(titeuf AT ph34rus.org)(lauri AT kde.org)Skrev dispositionen.
Skrev “Hämta hjälp”.
Tillägg av taggar för delar av Del VI, “KDE för administratörer”.
(christian.weickhmann AT gmx.de)Skrev “Filhanteraren”.
Skrev “Byta sessioner”.
Översättning Stefan Asserhäll (stefan.asserhall AT comhem.se)
Den här dokumentationen licensieras under villkoren i GNU Free Documentation License.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team