Replace Q_OBJECT with TQ_OBJECT

Signed-off-by: Michele Calgaro <michele.calgaro@yahoo.it>

1 files changed, 2 insertions, 2 deletions

diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kde_app_devel/index.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kde_app_devel/index.docbook
index 1199f3dd570..4b4dad3adb5 100644
--- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kde_app_devel/index.docbook
+++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kde_app_devel/index.docbook
@@ -229,7 +229,7 @@ return a.exec();
 <sect2 id="c1s2s4">
 <title>Interaktion mellan objekt med signaler och slots</title>
 <para>Nu kommer vi till den mest uppenbara fördelen med QT-verktygslådan: signal/slot-mekanismen. Den erbjuder en mycket bekväm och användbar lösning för kommunikation mellan objekt, som oftast löses med återanropsfunktioner i X-windows verktygslådor. Eftersom kommunikationen kräver strikt programmering och ibland gör det mycket svårt att skapa användargränssnitt (som beskrivs i QT-dokumentationen och förklaras i Programming with Qt av K. Dalheimer), uppfann TrollTech ett nytt system där objekt kan skicka signaler som kan anslutas till metoder som deklareras som slots. Som programmerare av C++, behöver man bara veta några saker om mekanismen: <itemizedlist>
-<listitem><para>klassdeklarationen av en klass som använder signaler och slots måste innehålla makrot Q_OBJECT i början (utan ett semikolon), och måste härledas från klassen <classname>QObject</classname> </para></listitem>
+<listitem><para>klassdeklarationen av en klass som använder signaler och slots måste innehålla makrot TQ_OBJECT i början (utan ett semikolon), och måste härledas från klassen <classname>QObject</classname> </para></listitem>
 <listitem><para>en signal kan skickas med nyckelordet emit, t.ex. emit signal(parametrar);, inne i vilken medlemsfunktion som helst i en klass som tillåter användning av signaler och slots </para></listitem>
 
 <listitem><para>alla signaler som används av klasser som inte ärvs måste läggas till i klassdeklarationen i en signalsektion </para></listitem>
@@ -471,7 +471,7 @@ return a.exec();
 </para>
 <para>Som du kan se, har vi lagt till radnummer framför varje rad som inte visas i utmatningen, men som gör det enklare att beskriva vad som sker under byggningen. För det första fungerar byggprogrammet rekursivt. Det betyder att det börjar i katalogen där det startas, först går ner i underkataloger, en i taget, och därefter återgår till katalogen där det startades, behandlar det, och sedan avslutas. </para>
 <para>Den första intressanta raden är 24. Observera att g++, som är vår C++ kompilator, anropas av make på den här raden för att kompilera den första källkodsfilen i vårt projekt - i det här fallet main.cpp. Många ytterligare kommandoradsväljare används också med g++ kompilatorn.Vissa är förvalda, medan andra kan anpassas via &tdevelop;. </para>
-<para>Innan nästa fil (kscribble.cpp, rad 29) kompileras, körs först moc (metaobjektkompilatorn) för kscribble.h (rad 25). Det sker därför att KScribble-klasser använder signaler och slots, så att makrot Q_OBJECT måste expanderas, och moc gör det åt oss. Resultatfilen, kscribble.moc, används av kscribble.cpp via satsen #include i filen. </para>
+<para>Innan nästa fil (kscribble.cpp, rad 29) kompileras, körs först moc (metaobjektkompilatorn) för kscribble.h (rad 25). Det sker därför att KScribble-klasser använder signaler och slots, så att makrot TQ_OBJECT måste expanderas, och moc gör det åt oss. Resultatfilen, kscribble.moc, används av kscribble.cpp via satsen #include i filen. </para>
 </sect1>
 
 <sect1 id="c3s4">