1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
227
228
229
230
231
232
233
234
235
236
237
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
258
259
260
261
262
263
264
265
266
267
268
269
270
271
272
273
274
275
276
277
278
279
280
281
282
283
284
285
286
287
288
289
290
291
292
293
294
295
296
297
298
299
300
301
302
303
304
305
306
307
308
309
310
311
312
313
314
315
316
317
318
319
320
321
322
323
324
325
326
327
328
329
330
331
332
333
334
335
336
337
338
339
340
341
342
343
344
345
346
347
348
349
350
351
352
353
354
355
356
357
358
359
360
361
362
363
364
365
366
367
368
369
370
371
372
373
374
375
376
377
378
379
380
381
382
383
384
385
386
387
388
389
390
391
392
393
394
395
396
397
398
399
400
401
402
403
404
405
406
407
408
409
410
411
412
413
414
415
416
417
418
419
420
421
422
423
424
425
426
427
428
429
430
431
432
433
434
435
436
437
438
439
440
441
442
443
444
445
446
447
448
449
450
451
452
453
454
455
456
457
458
459
460
461
462
463
464
465
466
467
468
469
470
471
472
473
474
475
476
477
478
479
480
481
482
483
484
485
486
|
<chapter id="first-impressions">
<title
>De första intrycken </title>
<epigraph>
<attribution
>Origin unknown</attribution>
<para
>You see to sea to see all that you can see is sea</para>
</epigraph>
<para
>De första intrycken är så viktiga - det här är inte bara sant för Agatha Christies berömda thriller <quote
>Råttfällan</quote
> - men också för &kde;. Som vi nämnt tidigare, är det meningen att &kde; ska vara det mest intuitiva, lättlärda användargränssnittet som finns. I själva verket har vi nått målet när användare inte längre behöver den här boken för att arbeta med &kde;, så att författarna förlorar sina (obetalda och frivilliga) arbeten med att skriva dokument. </para>
<sect1 id="starting-kde">
<title
>Starta &kde; </title>
<para
>När du startar ett &UNIX;-system, händer en av tre saker (dvs. om systemet fungerar riktigt, allt annat är ett odokumenterat fjärde fall). Du förblir i textläge och får ett inloggningsmeddelande, du loggas automatiskt in med ditt valda grafiska gränssnitt, eller ett grafiskt inloggningsfönster visas. I det första fallet måste du logga in på systemet och skriva: </para>
<screen
><command
>startx</command
>
</screen>
<para
>Om installationen lyckades, ska &kde; skrivbordet visas efter några få sekunders initiering. </para>
<para
>Om ett grafiskt inloggningsfönster visas, är allt som krävs ditt användarnamn och lösenord. Under förutsättning att &kde;-installationen lyckades, ska &kde; starta utan vidare inblandning. </para>
<para
>Om du inte har gjort det redan, rekommenderar vi att du ändrar din X-skärmhanterare från <application
>xdm</application
> till &kdm;, som innehåller samma funktionalitet, men med de avancerade funktionerna i skrivbordsmiljön KDE. </para>
<para
>Om datorn är inställd att automatiskt logga in dig till ett grafiskt gränssnitt, måste du konsultera operativsystemets handböcker eller stödforum för att få instruktioner om hur du gör att &kde; används som grafiskt gränssnitt.</para>
</sect1>
<sect1 id="desktop-components">
<title
>Skrivbordets komponenter </title>
<para
>Efter allting har startat, ta dig lite tid att utforska den nya omgivningen. Om du redan har arbetat med <emphasis
>&Windows;</emphasis
>, <emphasis
>OS/2</emphasis
> eller <emphasis
>&MacOS;</emphasis
>, bör en hel del verka bekant. De viktigaste delarna av &kde;, som du direkt kan se, är skrivbordet självt och panelen.</para>
<sect2 id="kde-logout">
<title
>Panelen </title>
<para
>När du startar &kde; första gången, återfinns panelen i skärmens nederkant. Härifrån startar du dina program och växlar mellan de virtuella skärmarna. </para>
<variablelist>
<varlistentry>
<term
><guiicon
>K</guiicon
>-knappen</term>
<listitem
><para
>En av de viktigaste platserna på ditt &kde;-skrivbord är <guiicon
>K</guiicon
>-knappen. Härifrån kan du starta alla &kde;-program som är installerade. Senare, när du lär dig <link linkend="adding-programs"
>K-menyeditorn</link
>, kan du dessutom också lägga till andra program här. För att starta ett program, klicka bara på knappen. Du kommer att se en lista av olika kategorier, och några speciella poster. Så fort du flyttar musen över en post som har en högerpil, visas en ny meny. När du har hittat programmet du vill starta, klicka bara på det med <mousebutton
>vänster</mousebutton
> musknapp.</para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
>Knappar för virtuella skrivbord</term>
<listitem
><para
>När du startar &kde; första gången, observera de fyra knapparna med de passande namnen <guilabel
>1</guilabel
>, <guilabel
>2</guilabel
>, <guilabel
>3</guilabel
>, och <guilabel
>4</guilabel
>. Dessa representerar dina fyra <emphasis
>skrivbord</emphasis
>. Klicka bara på en av dem. Ta det lugnt, även om de har <quote
>försvunnit</quote
>, så är alla öppna fönster fortfarande aktiva (ta bara en titt i aktivitetsfältet). Att använda flera skrivbord är en av de mest kraftfulla funktionerna i &kde; och &X-Window;. Istället för att lägga ett fönster över ett annat, som du skulle göra med &Windows; eller OS/2, kan du säga <quote
>Ja, på det första skrivbordet skriver jag &kde;:s användarhandbok. På det andra skrivbordet kör jag <abbrev
>meinproc</abbrev
> dokumentationskompilatorn och tittar på mina resultat medan jag kompilerar min &Linux;-kärna på det tredje skrivbordet, och läser min e-post på det fjärde.</quote
> </para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
>Ikonraden</term>
<listitem>
<para
>En del människor är så lata att de anser att till och med två eller tre förflyttningar genom programmenyn är för mycket (inklusive jag själv). För dem kan ytterligare knappar placeras intill skrivbordsknapparna, t.ex. genvägar till din hemkatalog, till din papperskorg, till terminalemulatorn och till de dokument som du ofta använder. För information om hur man lägger till ikoner i aktivitetsfältet, läs <link linkend="icons-add"
>Lägg till ikoner i ditt aktivitetsfält</link
>. </para>
<para
>&kde; installerar ett antal vanliga förvalda knappar, inklusive länkar till <application
>hjälpcentralen</application
>, &kwrite; och <application
>inställningscentralen</application
>.</para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
>Tid och datum</term>
<listitem
><para
>Längst till höger i &kde;:s panel, kan du alltid se klockan med datum.</para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
>Aktivitetsfältet</term>
<listitem>
<para
>I en annan del av panelen hittar du en knapp för varje öppet fönster. Klicka bara på knappen som motsvarar det fönster som du vill visa. Ett klick till minimerar fönstret. Ett <mousebutton
>höger</mousebutton
>klick med musen visar en meny som låter dig flytta fönstret till ett annat skrivbord, ändra dess storlek, eller avsluta programmet.</para
></listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
</sect2>
<sect2>
<title
>Använda fönster </title>
<variablelist>
<varlistentry>
<term
>Fönstermenyn</term>
<listitem>
<para
>Om du <mousebutton
>höger</mousebutton
>klickar i namnlisten i fönstret (där programmets namn visas), kan du se en meny för att hantera fönstret. Detta är samma meny som du ser om du <mousebutton
>höger</mousebutton
>klickar på en programikon i panelens aktivitetsfält. När du klickar på den, visas en sammanhangsberoende meny som innehåller kommandon för att hantera fönstret. Tillgängliga kommandon är:</para>
<variablelist>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Flytta</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Låter dig flytta fönstret med musen. Klicka med <mousebutton
>vänster</mousebutton
> musknapp när fönstret är där du vill ha det.</para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Ändra storlek</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Gör det möjligt att göra fönstret mindre eller större. Flytta runt musen och klicka när du är nöjd med den nya storleken.</para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Minimera</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Gömmer fönstret, och lämnar bara en ikon i aktivitetsfältet. Observera att namnet på fönstret nu visas inom (parenteser). För att få tillbaka fönstret på skrivbordet igen, klicka på ikonen.</para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Maximera</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Det här expanderar fönstret till den största möjliga storleken. Observera att &kde; tar storleken från ditt <emphasis
>virtuella skrivbord</emphasis
>, vilket betyder att fönstret kan vara större än din skärm. </para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Rulla upp</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Lämnar bara namnlisten synlig, genom att <quote
>rulla</quote
> upp fönstret. Du åstadkommer samma effekt genom att dubbelklicka på namnlisten. För att visa hela fönstret igen, välj <guimenuitem
>Rulla upp</guimenuitem
> igen, eller dubbelklicka i namnlisten.</para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guisubmenu
>Avancerat</guisubmenu
></term>
<listitem
><para
>Här hittar du menyalternativ som låter dig påverka hur fönster kan täcka varandra, med mera:</para>
<variablelist>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Behåll över andra</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Genom att välja det här läggs alltid det här fönstret över alla andra program, även när det inte har fokus.</para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Behåll under andra</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Genom att välja det här läggs alltid det här fönstret under alla andra program, även när det har fokus.</para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Fullskärm</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Att välja detta gör att fönstret upptar hela skärmen, på liknande sätt som att maximera, men inga fönsterdekorationer visas. För att byta till andra program, kan du behöva använda snabbtangenter. Till exempel <keycombo action="simul"
>&Alt; <keycap
>Tab</keycap
> </keycombo
> för att byta till ett annat fönster eller <keycombo action="simul"
>&Ctrl; <keycap
>Tab</keycap
></keycombo
> för att byta till ett annat virtuellt skrivbord.</para>
<para
>För att återgå från fullskärmsläge, kan du använda snabbtangenten <keycombo action="simul"
>&Alt;<keycap
>F3</keycap
></keycombo
> för att visa fönstermenyn och avmarkera <menuchoice
><guisubmenu
>Avancerat</guisubmenu
> <guimenuitem
>Fullskärm</guimenuitem
></menuchoice
>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Utan kant</guimenuitem
></term>
<listitem>
<para
>Tar bort fönsterdekorationer och kanter från fönstret. Det är användbart för program för <quote
>övervakning</quote
>, såsom &kpager;, som du har på skärmen hela tiden och du aldrig behöver fönsterdekorationer för. Många tycker också om att använda det för <application
>xterm</application
> och &konsole;-fönster.</para>
<para
>För att återgå från läget utan kant, kan du använda snabbtangenten <keycombo action="simul"
>&Alt;<keycap
>F3</keycap
></keycombo
> för att visa fönstermenyn och avmarkera <menuchoice
><guisubmenu
>Avancerat</guisubmenu
> <guimenuitem
>Utan kant</guimenuitem
></menuchoice
>.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Lagra fönsterinställningar</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Lagrar de nuvarande inställningarna för fönstret (plats, storlek, om det alltid ska vara över andra fönster, etc.). Den här inställningen kommer sedan att laddas nästa gång fönstret öppnas.</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Till skrivbord</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Låter dig flytta ett fönster till ett annat skrivbord. Välj skrivbordet där du vill att fönstret ska vara. Fönstret försvinner genast. För att se ditt fönster igen, välj motsvarande <guiicon
>skrivbordsknapp</guiicon
> i &kde;:s <application
>panel</application
>. Genom att välja <guimenuitem
>Alla skrivbord</guimenuitem
> blir fönstret <quote
>klistrigt</quote
> - det visas samtidigt på alla skrivbord, så att du alltid kan se det.</para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Anpassa fönsterbeteende...</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Låter dig ändra utseendet och känslan för alla fönster i &kde;. Det här ändrar grafikkomponenterna för fönsterdekoration, inklusive namnlistens knappar, men också saker som kryssrutor och knappar i dialogrutor, rullningslister, och namnlisten själv. <guilabel
>Keramik</guilabel
> är förvalt.</para>
<para
>Du kan ytterligare anpassa nästan allt i fönsterhanteraren själv, inklusive hur fönster beter sig när de flyttas, vad olika musklick gör i olika delar av fönstret, och hur det bestäms vilket fönster som har fokus.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guimenuitem
>Stäng</guimenuitem
></term>
<listitem
><para
>Det här stänger fönstret. Ibland låter programmet dig spara ditt arbete, men i en del fall (<abbrev
>t.ex.</abbrev
> gamla X11-program) fungerar inte detta. Det är bästa att stänga ett program med dess egna kommando, och bara använda det här menyvalet som en sista utväg.</para>
<para
>Om programmet själv råkat ut för ett problem, som gör att du inte kan stänga det på vanligt sätt, kan användning av det här menyalternativet eller fönsterdekorationens stängknapp, ge dig möjlighet att <quote
>döda</quote
> det så skonsamt som möjligt. Observera att detta kan fortfarande lämna programmet igång i bakgrunden men utan att visa några fönster. Genom att låta programmet avslutas på detta sätt, gör troligen att du kommer tillbaka till skrivbordet, så att du kan kontrollera och rensa bort kvarlämnade processer i ett terminalfönster.</para>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
<variablelist>
<title
>Fönsterdekorationsknappar</title>
<varlistentry>
<term
>Klistrig knapp</term>
<listitem
><para
>Den här knappen ser ut som ett plustecken med förvald fönsterdekoration (Keramik) och kan se ut som ett häftstift i andra. Den utför samma åtgärd som att välja <menuchoice
><guimenu
>Till skrivbord</guimenu
> <guimenuitem
>Alla skrivbord</guimenuitem
></menuchoice
> i <guimenu
>fönstermenyn</guimenu
>, men kräver färre steg.</para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
>Namnlisten</term>
<listitem
><para
>Namnlisten innehåller fönstrets namn, och kan dubbelklickas för att rulla upp fönstret. Använd <mousebutton
>höger</mousebutton
> musknapp: <guimenu
>fönstermenyn</guimenu
> visas igen, så att du kan maximera, minimera, flytta, ändra storlek eller klistra upp fönstret för att flytta det till ett annat skrivbord (det här fungerar snabbare än metoden med den klistriga knappen). När ett program inte reagerar längre, kan du stänga det (vilket ibland ger dig möjlighet att spara ditt arbete). </para
></listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
><guibutton
>Minimera</guibutton
>, <guibutton
>Maximera</guibutton
> och <guibutton
>Stäng</guibutton
></term>
<listitem
><para
>Till höger om namnlisten finns det två knappar som också kan användas för att minimera eller maximera fönstret (det här är snabbare än att använda fönstermenyn för åtgärden). Minimerade fönster kan återställas med ett klick i aktivitetsfältet. </para>
<para
>Längst till vänster i namnlisten (med den förvalda fönsterdekorationen) finns en knapp för att stänga fönstret.</para
></listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
<para
>För att flytta ett fönster, håll nere <mousebutton
>vänster</mousebutton
> musknapp med markören i namnlisten. Utan att släppa musknappen, flytta fönstret till den plats du vill ha det, och släpp sedan musknappen. Om du vill ändra storlek på ett fönster, flytta markören till den kant du vill ändra. När du når rätt ställe ändras markören från en vanlig pil till en dubbelpil. Håll nere <mousebutton
>vänster</mousebutton
> musknapp och dra sidan ifråga dit du vill ha den, och släpp sedan knappen. Observera att du kan dra sidor eller hörn (som justerar storleken i två dimensioner samtidigt).</para>
<para
>Att använda menyraden som finns i varje &kde;-fönster är lätt. Klicka bara på vad du vill göra, och det blir gjort.</para>
<para
>Under menyraden finns ett antal verktygssymboler som du kan använda för att utföra kommandon. När du flyttar markören över dem, markeras bilder som är aktiva. Men verktygsraden kan göra ännu mer åt dig. Ser du den smala streckade raden till vänster om menyn och ikonraderna? Tryck ner din <mousebutton
>högra</mousebutton
> musknapp och en sammanhangsberoende meny visas, som gör att du kan flytta verktygsraden <guimenuitem
>längst upp</guimenuitem
>, <guimenuitem
>till vänster</guimenuitem
>, <guimenuitem
>till höger</guimenuitem
>, eller <guimenuitem
>längst ner</guimenuitem
> i fönstret. Du kan också gömma verktygsraden genom att välja <guimenuitem
>ihopfälld</guimenuitem
>.</para>
</sect2>
<sect2>
<title
>Hämta hjälp </title>
<para
>Hjälp är tillgängligt praktiskt taget överallt. På skrivbordet, använd bara <mousebutton
>höger</mousebutton
> musknapp och välj <menuchoice
><guisubmenu
>Hjälp</guisubmenu
> <guimenuitem
>Skrivbord-handbok</guimenuitem
></menuchoice
>. I &kde;:s panel, öppna programmenyn och välj <guimenu
>Hjälp</guimenu
>. Alla &kde;-program har en hjälpmeny.</para>
</sect2>
</sect1>
</chapter>
<!--
Local Variables:
mode: sgml
sgml-omittag:nil
sgml-shorttag:t
sgml-namecase-general:t
sgml-general-insert-case:lower
sgml-minimize-attributes:nil
sgml-always-quote-attributes:t
sgml-indent-step:0
sgml-indent-data:nil
sgml-parent-document:("index.docbook" "book" "chapter")
sgml-exposed-tags:nil
sgml-local-catalogs:nil
sgml-local-ecat-files:nil
End:
-->
|