summaryrefslogtreecommitdiffstats
path: root/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/faq.docbook
blob: 06c05a4756fbfaccd28a089f2f588dd27828f61a (plain)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
<chapter id="faq">
<title>Vanliga frågor</title>
&reporting.bugs; &updating.documentation; <qandaset id="faqlist">

<qandaentry>
<question>
<para>Vad är  &kstars; ikon?</para>
</question>
<answer>
<para><guiicon>&kstars; ikon</guiicon> är en sextant, ett handburet teleskop som användes av navigatörer på segelfartyg på den tiden då stjärnor var viktiga för navigering. Genom att noggrant beräkna stjärnornas position, kunde navigatören få en tillförlitlig uppskattning av fartygets nuvarande <link linkend="ai-geocoords">longitud och latitud</link>. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Vad betyder de olika symbolerna för avlägsna himmelsobjekt?</para>
</question>
<answer>
<para>Symbolerna anger typen av objekt: <itemizedlist>
<listitem><para>streckad cirkel: öppen stjärnhop</para></listitem>
<listitem><para>cirkel med kors: klotformig stjärnhop</para></listitem>
<listitem><para>fyrkant: gasnebulosa</para></listitem>
<listitem><para>romb: supernovarest</para></listitem>
<listitem><para>cirkel med yttre linjer: planetär nebulosa</para></listitem>
<listitem><para>ellips: galax</para></listitem>
</itemizedlist>
</para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Vad betyder de olika färgerna för avlägsna himmelsobjekt?</para>
</question>
<answer>
<para>I huvudsak anger de olika färgerna vilken katalog objektet hör till (Messier, NGC eller IC). Vissa objekt har dock en annan färg som anger att det finns extra bilder tillgängliga med <link linkend="popup-menu">menyn som visas med <mousebutton>höger</mousebutton> musknapp</link> (standardfärgen för <quote>extra</quote> är röd). </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Varför finns det så många fler amerikanska städer jämfört med städer i andra länder? </para>
</question>
<answer>
<para>När vi startade &kstars; kunde vi inte hitta en databas med longitud/latitud som täcker jordklotet likformigt. Dock håller &kstars; gemenskap på att snabbt lösa problemet! Vi har redan tagit emot listor på städer från många användare runt om i världen. Om du kan bidra till det här arbetet, skicka oss gärna din lista med städer och koordinater. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Jag har lagt till en egen plats i &kstars; som jag inte längre vill ha. Hur tar jag bort den från programmet? </para>
</question>
<answer>
<para>Du måste redigera filen <filename>~/.trinity/share/apps/kstars/mycities.dat</filename> och ta bort platsens rad från filen. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Varför kan jag inte visa marken när jag använder ekvatoriella koordinater?</para>
</question>
<answer>
<para>Ett kort svar är att det är en tillfällig begränsning. Det finns ett problem när de fyllda polygoner som representerar marken skapas, med ekvatoriellt läge. Det är dock inte särskilt vettigt att rita marken med ekvatoriella koordinater, vilket är orsaken att lösningen av problemet har fått en låg prioritet. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Varför försvinner vissa objekt när jag panorerar skärmen?</para>
</question>
<answer>
<para>När skärmen rör sig, måste &kstars; beräkna skärmkoordinaterna för varje objekt i databasen, vilket innebär en hel del ganska omfattande trigonometri. När skärmen panoreras (antingen med piltangenterna eller genom att dra med musen), kan skärmen bli långsam och ryckig, eftersom datorn har svårigheter att hänga med. Genom att utesluta många objekt, så reduceras beräkningslasten en hel del, vilket ger jämnare panorering. Du kan stänga av funktionen i fönstret <guilabel>Anpassa &kstars;</guilabel>, och du kan också anpassa vilka objekt som döljs. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Jag förstår inte terminologin som används av &kstars;. Var kan jag lära mig mer om astronomin bakom programmet?</para>
</question>
<answer>
<para>&kstars; handbok innehåller <link linkend="astroinfo">Astroinfo-projektet</link>, en samling korta notiser med länkade astronomirelaterade begrepp, som kan utforskas med &kstars;. Astroinfo är tänkt som en gemensam ansträngning, som GNUpedia eller Everything2. Om du vill bidra till Astroinfo, gå gärna med i vår e-postlista: <email>kstars-info@lists.sourceforge.net</email>. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Jag vill att &kstars; ska starta med en tid och ett datum som skiljer sig från datorns tid. Är det möjligt?</para>
</question>
<answer>
<para>Ja. För att starta Kstars med en annan tid eller ett annat datum, använd väljaren <quote>--date</quote>, följt av en datumsträng som <quote>4 juli 1976 12:30:00</quote>. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Jag vill att &kstars; ska starta med simuleringsklockan stoppad. Är det möjligt?</para>
</question>
<answer>
<para>Ja. För att starta Kstars med klockan stoppad, lägg helt enkelt till väljaren <quote>--paused</quote> på kommandoraden. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Hur noggrant är &kstars;?</para>
</question>
<answer>
<para>&kstars; är ganska noggrant, men inte (ännu) så noggrant som det skulle kunna vara. Problemet med beräkningar med hög precision är att man måste börja hantera ett stort antal faktorer som komplicerar saker och ting. Om du inte är en professionell astronom, kommer du troligen aldrig ha problem med noggrannheten eller precisionen. </para>
<para>Här är en lista på några av de komplicerande faktorer som begränsar programmets precision: <itemizedlist> <listitem>
<para>Planetpositionerna är bara noggranna för datum inom ungefär 4000 år från dagens datum. Planetpositionerna förutsägs med en Fourierliknande analys av banorna, enligt observationer under de senaste århundradena. Vi lärde oss i skolan att planeterna följer enkla elliptiska banor runt solen, men det är inte helt sant. Det skulle endast vara sant om det bara fanns en planet i solsystemet, och om solen och planeten båda var punktformiga massor. Som det är så drar planeterna hela tiden i varandra, och stör banorna lite grand, dessutom orsakar tidvatteneffekter precession. I själva verket anger nyligen utförda analyser att planeternas banor inte ens är stabila i det långa loppet (dvs. millioner eller milliarder år). Som en tumregel, kan du förvänta dig att positionen för en planet är noggrann till några få bågsekunder mellan datumen -2000 och 6000. </para><para>Pluto är undantaget från detta, med en position som kanske är tio gånger mindre noggrann än positionen för övriga planeter, även om dess position för datum nära dagens datum ligger inom en bågsekund. </para><para>Månens position är förmodligen svårast att förutsäga med hög noggrannhet. Det beror på att den störs en hel del av jorden. Dessutom, eftersom den är så nära, märks enkelt mycket små effekter för månen, effekter som skulle vara omöjliga att detektera för avlägsna kroppar. </para><para>Objekten med sämst långtidsprecision i programmet är kometer och asteroider. Vi använder en mycket förenklad banmodell för mindre planeter, som inte omfattar störningar från andra kroppar. Därför är deras position bara tillförlitlig för datum nära dagens datum. Även för dessa datum kan man förvänta sig positionsfel bland de mindre planeterna på omkring 10 bågsekunder eller mer. </para>
</listitem>
</itemizedlist>
</para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Varför måste jag ladda ner en förbättrad NGC/IC-katalog och Messier-objektbilder? Varför inte bara låta dem ingå som en del av &kstars; distribution?</para>
</question>
<answer>
<para>Upphovsmannen till den nerladdningsbara NGC/IC-katalogen har givit ut den med begränsningen att den inte får användas kommersiellt. För de flesta användare av &kstars; är det inte ett problem. Det är dock tekniskt sett emot &kstars;s licens (<acronym>GPL</acronym>) att begränsa användning på detta sätt. Vi tog bort Messier-objektbilderna från standarddistributionen av två orsaker: för att helt enkelt reducera storleken för &kstars;, och dessutom på grund av liknande licensproblematik med några av bilderna. De elektroniska bilderna är väsentligt komprimerade till en mycket låg kvalitet jämfört med ursprungsformen, men jag har erhållit explicita rättigheter från bildernas upphovsmän att använda det fåtal bilder där det fanns några tvivel om det (se <filename>README.images</filename>). Ändå, för att vara helt på den säkra sidan, tog jag bort dem från standarddistributionen, och markerade nerladdningsarkivet som "fritt för icke-kommersiell användning". </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Jag njuter verkligen av de vackra bilderna som jag har laddat ner via &kstars;. Jag skulle vilja dela dem med resten av världen. Kan jag publicera en kalender med dessa bilder (eller finns det några begränsningar i hur bilderna kan användas)?</para>
</question>
<answer>
<para>Det beror på bilden, men många av bilderna begränsar kommersiell användning. Bildvisningens statusrad innehåller oftast information om bildens copyright-innehavare, och vilka användningsbegränsningar som gäller. Som tumregel är allt som publiceras av NASA öppet (inklusive alla bilder från rymdteleskopet Hubble). För allt annat kan du vara rätt säker på att bilderna inte får användas kommersiellt utan tillåtelse. Om du tvekar, kontakta bildens copyright-innehavare direkt. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para>Kan jag hjälpa till att bidra till framtida versioner av &kstars;?</para>
</question>
<answer>
<para>Ja, definitivt! Presentera dig på vår e-postlista: <email>kstars-devel@kde.org</email>. Om du vill hjälpa till att koda, ladda ner kodens senaste <ulink url="http://edu.kde.org/kstars/cvs.html">CVS</ulink>-version och dyk ner i den. Det finns flera README-filer i distributionen som förklarar några av kodens delsystem. Om du behöver idéer om vad som behöver göras, se filen TODO. Du kan skicka in programfixar till kstars-devel, och tveka inte att skicka eventuella frågor du har om koden dit också. </para><para>Om du inte sysslar med programmering, kan vi fortfarande använda din hjälp med i18n, dokumentation, Astroinfo notiser, felrapporter och önskemål om funktioner. </para>
</answer>
</qandaentry>

</qandaset>
</chapter>