1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
|
<sect1 id="ai-sidereal">
<sect1info>
<author><firstname>Jason</firstname> <surname>Harris</surname> </author>
</sect1info>
<title>Siderisk tid</title>
<indexterm><primary>Siderisk tid</primary>
<seealso>Timvinkel</seealso>
</indexterm>
<para><firstterm>Siderisk tid</firstterm> betyder bokstavligen <quote>stjärntid</quote>. Tiden som vi är vana vid i vardagslivet är soltid. Den grundläggande enheten för soltiden är en <firstterm>dag</firstterm>: tiden det tar för solen att färdas 360 grader runt himlen, beroende på jordens rotation. Mindre enheter av soltid är bara uppdelningar av dagen: </para><para>
<itemizedlist>
<listitem><para>1/24 dag = 1 timma</para></listitem>
<listitem><para>1/60 timma = 1 minut</para></listitem>
<listitem><para>1/60 minut = 1 sekund</para></listitem>
</itemizedlist>
</para><para>Det finns dock ett problem med soltid. Jorden snurrar i själva verket inte 360 grader på en soldag. Jorden är i en bana runt solen, och under en dag flyttar den sig ungefär en grad i banan (360 grader / 365,25 dagar för ett helt varv, ungefär en grad per dag). Alltså ändras riktningen mot solen ungefär en grad på 24 timmar. Därför behöver jorden snurra 361 grader för att det ska se ut som om solen har färdats alla 360 graderna över himlen. </para><para>Inom astronomi tar vi hänsyn till hur lång tid det tar jorden att snurra med avseende på <quote>fixstjärnorna</quote>, inte solen. Alltså skulle vi vilja ha en tidskala som tar bort komplikationen med jordens bana runt solen, och bara fokusera på hur lång tid det tar jorden att snurra 360 grader med avseende på stjärnorna. Den här rotationsperioden kallas en <firstterm>siderisk dag</firstterm>. I medeltal är den 4 minuter kortare än en soldag, på grund av den extra graden som jorden måste rotera under en soldag. I stället för att definiera en siderisk dag som 23 timmar och 56 minuter, definierar vi sideriska timmar, minuter och sekunder som är samma bråkdel av dagen som sina motsvarigheter för soldagen. Därför är en solsekund = 1,00278 sideriska sekunder. </para><para>Siderisk tid är användbar för att avgöra var stjärnor finns vid en given tid. Siderisk tid delar upp ett fullständigt varv av jorden i 24 sideriska timmar. På samma sätt är himmelskartan uppdelad i 24 timmars <firstterm>rektascension</firstterm>. Det här är ingen slump, lokal siderisk tid (<acronym>LST</acronym>) anger rektascensionen på himlen som för närvarande korsar den <link linkend="ai-meridian">lokala meridianen</link>. Om en stjärna alltså har rektascensionen 05h 32m 24s, befinner den sig på din meridian vid LST=05:32:24. Mer generellt talar skillnaden mellan ett objekts <acronym>RA</acronym> och den lokala sideriska tiden om för dig hur långt från meridianen objektet är. Till exempel är samma objekt vid LST=06:32:24 (en timme senare), en timmes rektascension väster om din meridian, som är 15 grader. Det här vinkelavståndet från meridianen kallas objektets <link linkend="ai-hourangle">timvinkel</link>. </para>
<tip>
<para>Den lokala sideriska tiden visas av &kstars; i <guilabel>tidsinformationsrutan</guilabel>, med rubriken <quote>ST:</quote>. Observera att ändringen av sideriska sekunder inte är synkroniserade med ändringen i sekunder för lokal tid och universell tid. I själva verket, om du tittar på klockorna en stund, ser du att den sideriska sekunden verkligen är något kortare än LT och UT sekunder. </para><para>Peka på <link linkend="ai-zenith">zenit</link> (tryck på <keycap>Z</keycap> eller välj <guimenuitem>zenit</guimenuitem> i menyn <guimenu>Plats</guimenu>). Zenit är punkten på himlen där man tittar <quote>rakt upp</quote> från marken, och det är en punkt på den <link linkend="ai-meridian">lokala meridianen</link>. Observera rektascensionen för zenit: den är exakt samma som den lokala sideriska tiden. </para>
</tip>
</sect1>
|
