diff options
Diffstat (limited to 'tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/parser.docbook')
| -rw-r--r-- | tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/parser.docbook | 4 |
1 files changed, 2 insertions, 2 deletions
diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/parser.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/parser.docbook index b9916f383f6..a600be821fb 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/parser.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/parser.docbook @@ -177,7 +177,7 @@ debug(resultat)</screen> Inne i skriptet kan det se ut så här:<screen>var = st return(var)</screen> Nu får du ett returvärde i meddelandeloggen via <emphasis>standardfelutmatningen</emphasis> som är <emphasis>HEJ ALLIHOP</emphasis>. </para> <para>Att ta emot en signal som är ansluten till en skriptslot fungerar på samma sätt. <emphasis>Self.Item(0)</emphasis> är parameter ett och så vidare. Du kan hämta antal argument som skickas via <emphasis>Skriptobjekt.count</emphasis>. </para> <para>Kommandoradsparametrar tillåter namngivna eller namnlösa argument. Namnlösa ser ut som <screen>kmdr-executor mitt_program.kmdr 100 röd</screen> Här blir _ARG1 = 100 och _ARG2 = röd. En konstighet är att när strängar med mellanslag skickas som argument måste de citeras. Används dialogkommandot blir saker och ting mer komplicerade, eftersom hela argumentsträngen måste skickas som en sträng, alltså inom citationstecken. <screen>dialog("min_dialog.kmdr", 100+" \"Hej allihop\"")</screen> Det returnerar <emphasis>_ARG1 = 100</emphasis> och <emphasis>_ARG2 = Hej allihop</emphasis>. Utan skyddade citationstecken hade du fått <emphasis>_ARG2 = Hej</emphasis> och <emphasis>_ARG3 = allihop</emphasis>. Att använda namngivna parametrar är rätt trevligt, och potentiellt mindre förvirrande. <screen>dialog("min_dialog.kmdr", "xantal=100 xcitat=Hej allihop")</screen> Nu kan du komma åt dem med de globala variablerna <emphasis>_xantal</emphasis> och <emphasis>_xcitat</emphasis>. </para> -<para>DCOP kan vara komplicerat, vilket är orsaken till att vi rekommenderar att använda de verktyg vi utvecklar för att göra det möjligt att skapa DCOP för &kommander;-fjärrdialogrutor med något som liknar en funktionsbläddrare. Här är ett exempel på ett DCOP-anrop som skickas från en dialogruta öppnad av ett &kommander;-fönster. Eftersom den vet vem som skapat den, kan den skicka tillbaka information medan den är öppen, och fritt komma åt alla fönstrets funktioner med undantag av slots. Det kan naturligtvis göras internt med ett skript som kan anropas externt, så i praktiken finns det inga begränsningar av vad som är möjligt. <screen>dcop("kmdr-executor-"+parentPid, "KommanderIf", "setText(QString,QString)", "StatusBar8", "Hej")</screen> Låt oss titta på detta en del i taget. Först av allt lägger vi till <emphasis>parentPid</emphasis> to "kmdr-executor-" eftersom vi inte antar att ett &kommander;-fönster gjorde anropet. Du skulle kunna använda det med Quanta, Kspread eller vad som helst. Därefter adresserar vi <emphasis>KommanderIf</emphasis>, som är ett <emphasis>bra</emphasis> gränssnitt för slutanvändare som har städats. Vi hoppas att fler program till sist börjar använda ett bra gränssnitt för integrering när KDE går från DCOP till DBUS i KDE4. Nästa parameter, <emphasis>"setText(QString,QString)"</emphasis>, är viktig eftersom den anger <emphasis>prototyp</emphasis> för tillåtna parametrar. Annars skulle inte &kommander; kunna validera anropet. Utan definitionen av DCOP-anropet som används får du ett fel. Återstående parametrar är förstås de som skickas. Vi rekommenderar att du tittar på program med <command>kdcop</command> för att se hur det fungerar, och övar på att skicka DCOP-anrop från skalet för att få rätt syntax. </para> +<para>DCOP kan vara komplicerat, vilket är orsaken till att vi rekommenderar att använda de verktyg vi utvecklar för att göra det möjligt att skapa DCOP för &kommander;-fjärrdialogrutor med något som liknar en funktionsbläddrare. Här är ett exempel på ett DCOP-anrop som skickas från en dialogruta öppnad av ett &kommander;-fönster. Eftersom den vet vem som skapat den, kan den skicka tillbaka information medan den är öppen, och fritt komma åt alla fönstrets funktioner med undantag av slots. Det kan naturligtvis göras internt med ett skript som kan anropas externt, så i praktiken finns det inga begränsningar av vad som är möjligt. <screen>dcop("kmdr-executor-"+parentPid, "KommanderIf", "setText(TQString,TQString)", "StatusBar8", "Hej")</screen> Låt oss titta på detta en del i taget. Först av allt lägger vi till <emphasis>parentPid</emphasis> to "kmdr-executor-" eftersom vi inte antar att ett &kommander;-fönster gjorde anropet. Du skulle kunna använda det med Quanta, Kspread eller vad som helst. Därefter adresserar vi <emphasis>KommanderIf</emphasis>, som är ett <emphasis>bra</emphasis> gränssnitt för slutanvändare som har städats. Vi hoppas att fler program till sist börjar använda ett bra gränssnitt för integrering när KDE går från DCOP till DBUS i KDE4. Nästa parameter, <emphasis>"setText(TQString,TQString)"</emphasis>, är viktig eftersom den anger <emphasis>prototyp</emphasis> för tillåtna parametrar. Annars skulle inte &kommander; kunna validera anropet. Utan definitionen av DCOP-anropet som används får du ett fel. Återstående parametrar är förstås de som skickas. Vi rekommenderar att du tittar på program med <command>kdcop</command> för att se hur det fungerar, och övar på att skicka DCOP-anrop från skalet för att få rätt syntax. </para> </sect2> </sect1> <!-- @@ -333,7 +333,7 @@ end <listitem> <para><command>createWidget(<parameter>komponentnamn</parameter>, <parameter>komponenttyp</parameter>, <parameter>skapare</parameter>)</command> - skapar en ny grafisk komponent. Därefter kan du till exempel lägga till den i en tabell eller verktygslåda, och använda <command>min_komponent.show(true)</command> för att göra den synlig. Om du lägger till en ny grafisk komponent i formuläret, måste du ta hänsyn till layout. &kommander; skapar inte en layout i farten, eller justerar positioner bildpunkt för bildpunkt (i de flesta fall). Det är förvirrande till och med vid utveckling med C++. Vi rekommenderar att du använder en gruppruta och skapar en layout i dialogrutan för att få bäst kontroll. </para></listitem> <listitem> -<para><command>connect(<parameter>avsändare</parameter>, <parameter>signal</parameter>, <parameter>mottagare</parameter>, <parameter>slot</parameter>)</command> - anslut en signal i en grafisk komponent till en slot. Se anslutningsdialogrutan och välj liknande komponenter för att se möjligheterna. Om en signal till exempel ser ut som <command>execute(const QString&)</command> är det exakt vad som måste finnas här inom citationstecken. </para></listitem> +<para><command>connect(<parameter>avsändare</parameter>, <parameter>signal</parameter>, <parameter>mottagare</parameter>, <parameter>slot</parameter>)</command> - anslut en signal i en grafisk komponent till en slot. Se anslutningsdialogrutan och välj liknande komponenter för att se möjligheterna. Om en signal till exempel ser ut som <command>execute(const TQString&)</command> är det exakt vad som måste finnas här inom citationstecken. </para></listitem> <listitem> <para><command>disconnect(<parameter>avsändare</parameter>, <parameter>signal</parameter>, <parameter>mottagare</parameter>, <parameter>slot</parameter>)</command> - ta bort anslutningen som anges ovan. Återigen är exakt riktig syntax helt nödvändig. </para></listitem> <listitem> |