diff options
Diffstat (limited to 'tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander')
4 files changed, 37 insertions, 37 deletions
diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/dcop.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/dcop.docbook index 3835188fc41..af3086639ae 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/dcop.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/dcop.docbook @@ -18,7 +18,7 @@ dcop `dcop | grep kmdr` KommanderIf </screen> <para>Det här antar att du är inne i en &kommander; fil och har tillgång till specialvärdet @pid, som innehåller process-id. Det är i själva verket enklare att ersätta <quote>kmdr-executor-@pid</quote> med @dcopid. Du kan dock använda syntaxen (men förstås utan specialvärden) från kommandoraden eller vilket externt skript som helst för att ändra &kommander;-fönstret. </para> <para>&kommander; utvecklade den mycket snabbare interna &DCOP;-funktionen. Att använda den från ett annat programfönster (&DCOP; via terminalen är mycket långsamt) är mer komplicerat, eftersom du måste ange mycket information, inklusive anropets prototyp. Anropet ovan skulle bli (observera att @dcopid i själva verket är internt till dialogrutan, men det skulle kunna ersättas med giltigt processid): </para> -<screen>@dcop(@dcopid, KommanderIf, <quote>enableWidget(QString, bool)</quote>, komponent, true) +<screen>@dcop(@dcopid, KommanderIf, <quote>enableWidget(TQString, bool)</quote>, komponent, true) </screen> <para>I tidiga versioner av &kommander; använde lokala &DCOP;-anrop inne i skriptspråkstrukturer (som <application>bash</application>) anrop med terminalmetoder. <emphasis>Om du använder intern &DCOP; körs alla &kommander; specialvärden först och därefter körs skriptet.</emphasis> Läs föregående mening igen, eftersom det kommer att ge dig många sorger och bekymmer med en <application>bash</application>-snurra som använder &kommander;-specialvärden. </para> <para>Det finns ett nytt förenklat sätt att använda &DCOP; inne i &kommander; genom att använda en objektsyntax. Låt oss anta att du vill ändra texten i den grafiska komponenten @Radeditor1. Det skulle se ut så här: </para> @@ -30,15 +30,15 @@ dcop `dcop | grep kmdr` KommanderIf <title>&DCOP; för globala variabler</title> <variablelist> <varlistentry> -<term>global(QString variabelnamn)</term> +<term>global(TQString variabelnamn)</term> <listitem> <para>Returnerar den angivna globala variabelns värde. När ett skript körs från ett fönster i &kommander; upphör alla (icke-globala) variabler som anges i skriptet att existera efter skriptet är färdigt, och är därför inte tillgängliga för andra skriptprocesser eller i en ny instans av den anropande processen. Det globala <quote>omfattningen</quote> betyder att variabeln existerar för alla fönstrets processer ända till fönstret stängs. Du kan ändra variablerna när som helst med ett nytt anrop till <function>@setGlobal</function>. </para> </listitem> </varlistentry> <varlistentry> -<term>setGlobal(QString variabelnamn, QString värde)</term> +<term>setGlobal(TQString variabelnamn, TQString värde)</term> <listitem> -<para>Skapar en variabel som är global i fönsterprocessen och tilldelar värdet till den. Värdet kan hämtas med global(QString variabelnamn) eller tilldelas igen. </para> +<para>Skapar en variabel som är global i fönsterprocessen och tilldelar värdet till den. Värdet kan hämtas med global(TQString variabelnamn) eller tilldelas igen. </para> </listitem> </varlistentry> </variablelist> @@ -50,7 +50,7 @@ dcop `dcop | grep kmdr` KommanderIf <para>Följande lista är gammal, och finns bara kvar i referenssyfte. Titta i <emphasis>funktionsbläddraren</emphasis> för en fullständig och aktuell referens till alla grafiska komponentfunktioner, som är tillgänglig från alla texteditorfönster i &kommander; genom att klicka på knappen längst ner till vänster. De är nu komponentfunktioner, inte &DCOP;-funktioner, men &DCOP;-funktionerna är publicerade i &DCOP;-gränssnittet <emphasis>KommanderIf</emphasis> som beskrivs ovan. Dialogrutor för att lista och skapa anrop till dessa funktioner är tillgängliga på vår webbplats. </para> <variablelist> <varlistentry> -<term>setText(QString text)</term> +<term>setText(TQString text)</term> <listitem> <para>Det här tar bort texten som visas i den grafiska komponenten och ersätter den med den angivna texten. </para> </listitem> @@ -68,7 +68,7 @@ dcop `dcop | grep kmdr` KommanderIf </listitem> </varlistentry> <varlistentry> -<term>setAssociatedText(QString text)</term> +<term>setAssociatedText(TQString text)</term> <listitem> <para>Det här tilldelar den förvalda strängen för &kommander; text. Den tilldelas typiskt värdet <quote>@widgetText</quote> för att visa vad som skrivs in i komponenten. Det är inte troligt att du har mycket nytta av det, men om du gör det finns det där. Gäller alla grafiska komponenter som kan innehålla data. </para> </listitem> @@ -80,7 +80,7 @@ dcop `dcop | grep kmdr` KommanderIf <title>&DCOP; för listrutor och kombinationsrutor</title> <variablelist> <varlistentry> -<term>addListItem(QString objekt, int index)</term> +<term>addListItem(TQString objekt, int index)</term> <listitem> <para>Lägger till ett objekt i en listruta på angivet index. Listindex börjar på noll. För att lägga till i slutet på listan, använd -1. </para> </listitem> @@ -92,7 +92,7 @@ dcop `dcop | grep kmdr` KommanderIf </listitem> </varlistentry> <varlistentry> -<term>addUniqueItem(QString objekt)</term> +<term>addUniqueItem(TQString objekt)</term> <listitem> <para>addUniqueItem lägger till ett objekt i slutet på listan, men bara om det är unikt. </para> </listitem> @@ -128,7 +128,7 @@ dcop `dcop | grep kmdr` KommanderIf <title>&DCOP; för kryssrutor och alternativknappar</title> <variablelist> <varlistentry> -<term>setChecked(QString komponentnamn, bool markerad)</term> +<term>setChecked(TQString komponentnamn, bool markerad)</term> <listitem> <para>Markerar/avmarkerar en kryssruta eller alternativknapp. </para> </listitem> @@ -140,7 +140,7 @@ dcop `dcop | grep kmdr` KommanderIf <title>&DCOP; for flikkomponenter</title> <variablelist> <varlistentry> -<term>setCurrentTab(QString komponentnamn, int index)</term> +<term>setCurrentTab(TQString komponentnamn, int index)</term> <listitem> <para>Väljer fliken med index för flikkomponenter. Index börjar med 0. </para> </listitem> diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/extending.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/extending.docbook index 8a0604eff06..8e3978fffac 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/extending.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/extending.docbook @@ -31,36 +31,36 @@ class KomLineEdit : public KLineEdit, public KommanderWidget { TQ_OBJECT - TQ_PROPERTY(QString populationText READ populationText WRITE setPopulationText DESIGNABLE false) + TQ_PROPERTY(TQString populationText READ populationText WRITE setPopulationText DESIGNABLE false) TQ_PROPERTY(QStringList associations READ associatedText WRITE setAssociatedText DESIGNABLE false) TQ_PROPERTY(bool KommanderWidget READ isKommanderWidget) public: - KomLineEdit(QWidget *a_parent, const char *a_name); + KomLineEdit(TQWidget *a_parent, const char *a_name); ~KomLineEdit(); - virtual QString widgetText() const; + virtual TQString widgetText() const; virtual bool isKommanderWidget() const; virtual void setAssociatedText(const QStringList&); virtual QStringList associatedText() const; - virtual QString currentState() const; + virtual TQString currentState() const; - virtual QString populationText() const; - virtual void setPopulationText(const QString&); + virtual TQString populationText() const; + virtual void setPopulationText(const TQString&); public slots: - virtual void setWidgetText(const QString &); + virtual void setWidgetText(const TQString &); virtual void populate(); protected: void showEvent( QShowEvent *e ); signals: void widgetOpened(); - void widgetTextChanged(const QString &); + void widgetTextChanged(const TQString &); }; </screen> <para>Det mesta av detta är bara mallkod som du inte behöver bry dig om. De enda två saker du måste försäkra dig om är att filen kommanderwidget.h inkluderas längst upp, och att klassen först härleds från komponenten vi önskar integrera med &kommander; och därefter från KommanderWidget. </para> <para>Det finns några delar i cpp-filen som är viktiga för varje enskild komponent. </para> -<screen>KomLineEdit::KomLineEdit(QWidget *a_parent, const char *a_name) +<screen>KomLineEdit::KomLineEdit(TQWidget *a_parent, const char *a_name) : KLineEdit(a_parent, a_name), KommanderWidget(this) { QStringList states; @@ -70,23 +70,23 @@ signals: } </screen> <para>Vi anger tillstånden komponenten kan ha i konstruktorn. Vår radeditor har ingen form av tillstånd, så vi ger den bara tillståndet <emphasis>default</emphasis>. Om du skapar en komponent som har olika tillstånd, som en kryssruta, kan du ange tre tillstånd <emphasis>unchecked</emphasis>, <emphasis>semichecked</emphasis> och <emphasis>checked</emphasis> här. </para> -<screen>QString KomLineEdit::currentState() const +<screen>TQString KomLineEdit::currentState() const { - return QString("default"); + return TQString("default"); }</screen> <para>Vi angav tillstånden i konstruktorn ovan, och detta returnerar bara komponentens nuvarande tillstånd. För vår komponent är det alltid <emphasis>default</emphasis>, men du bör lägga till kod här som kontrollerar vilket tillstånd komponenten för närvarande har, och returnerar lämplig sträng här. </para> -<screen>QString KomLineEdit::widgetText() const +<screen>TQString KomLineEdit::widgetText() const { return KLineEdit::text(); } -void KomLineEdit::setWidgetText(const QString &a_text) +void KomLineEdit::setWidgetText(const TQString &a_text) { KLineEdit::setText(a_text); emit widgetTextChanged(a_text); } </screen> -<para>Detta är de två viktigaste metoderna, där den största delen av koden som utgör funktionen finns. Metoden <emphasis>QString KomLineEdit::widgetText() const</emphasis> returnerar komponenttexten (texten som <emphasis>@widgetText</emphasis> expanderas till i textassociationer). Komponenttexten i vår komponent är helt enkelt texten i radeditorn, så vi returnerar den. På liknande sätt, när komponenttexten ändras, ändrar vi bara texten i radeditorn. Vi skickar signalen <emphasis>widgetTextChanged()</emphasis> efter komponenttexten har ändrats, så att andra komponenter kan får reda på det faktum att komponenten har uppdaterats. </para> +<para>Detta är de två viktigaste metoderna, där den största delen av koden som utgör funktionen finns. Metoden <emphasis>TQString KomLineEdit::widgetText() const</emphasis> returnerar komponenttexten (texten som <emphasis>@widgetText</emphasis> expanderas till i textassociationer). Komponenttexten i vår komponent är helt enkelt texten i radeditorn, så vi returnerar den. På liknande sätt, när komponenttexten ändras, ändrar vi bara texten i radeditorn. Vi skickar signalen <emphasis>widgetTextChanged()</emphasis> efter komponenttexten har ändrats, så att andra komponenter kan får reda på det faktum att komponenten har uppdaterats. </para> <para>För att lägga till funktioner i komponenten, måste du registrera några funktioner och lägga till kod för att hantera dem. Här är koden som används för att registrera dem. Lägg den i början av cpp-filen, ovanför konstruktorn. </para> <screen>#include <tdelocale.h> // för i18n @@ -99,16 +99,16 @@ enum Functions { Function2, LastFunction }; -KomLineEdit::KomLineEdit(QWidget *a_parent, const char *a_name) +KomLineEdit::KomLineEdit(TQWidget *a_parent, const char *a_name) : KLineEdit(a_parent, a_name), KommanderWidget(this) { ... // kod som beskrivs ovan KommanderPlugin::setDefaultGroup(Group::DCOP); - KommanderPlugin::registerFunction(Function1, "function1(QString widget, QString arg1, int arg2)", i18n("Call function1 with two arguments, second is optional."), 2, 3); - KommanderPlugin::registerFunction(function2, "function2(QString widget)", i18n("Get a QString as a result of function2."), 1); + KommanderPlugin::registerFunction(Function1, "function1(TQString widget, TQString arg1, int arg2)", i18n("Call function1 with two arguments, second is optional."), 2, 3); + KommanderPlugin::registerFunction(function2, "function2(TQString widget)", i18n("Get a TQString as a result of function2."), 1); } </screen> -<para>Detta registrerar två funktioner: <emphasis>function1 och function2</emphasis> Numren som tilldelas funktionerna (här <emphasis>1160</emphasis> och <emphasis>1161</emphasis>) måste vara unika, och inte användas av några andra insticksprogram eller inne i &kommander;. <emphasis>function1</emphasis> har två argument, ett valfritt, <emphasis>function2</emphasis> har inget argument och returnerar en sträng. Argumentet <emphasis>QString widget</emphasis> i signaturerna anger att funktionerna arbetar med en grafisk komponent, som: <emphasis>KomLineEdit.function1("komponent", 1)</emphasis>. </para> +<para>Detta registrerar två funktioner: <emphasis>function1 och function2</emphasis> Numren som tilldelas funktionerna (här <emphasis>1160</emphasis> och <emphasis>1161</emphasis>) måste vara unika, och inte användas av några andra insticksprogram eller inne i &kommander;. <emphasis>function1</emphasis> har två argument, ett valfritt, <emphasis>function2</emphasis> har inget argument och returnerar en sträng. Argumentet <emphasis>TQString widget</emphasis> i signaturerna anger att funktionerna arbetar med en grafisk komponent, som: <emphasis>KomLineEdit.function1("komponent", 1)</emphasis>. </para> <para>För att lära &kommander; att komponenten stöder dessa funktioner, lägg till en metod på följande sätt: </para> <screen>bool KomLineEdit::isFunctionSupported(int f) { @@ -116,7 +116,7 @@ KomLineEdit::KomLineEdit(QWidget *a_parent, const char *a_name) } </screen> <para>Det betyder att KomLineEdit stöder funktionerna ovan, och den vanliga funktionen <emphasis>text</emphasis>. Funktionskoden ska hanteras inne i metoden handeDCOP: </para> -<screen>QString KomLineEdit::handleDCOP(int function, const QStringList& args) +<screen>TQString KomLineEdit::handleDCOP(int function, const QStringList& args) { switch (function) { @@ -132,7 +132,7 @@ KomLineEdit::KomLineEdit(QWidget *a_parent, const char *a_name) default: return KommanderWidget::handleDCOP(function, args); } - return QString::null; + return TQString::null; } </screen> <para>Det finns tillfällen då komponenten ska se annorlunda ut i editorn än när den körs, vilket är fallet för skriptobjekt, om-dialogruta, etc. Den vanliga lösningen är att visa en QLabel istället för komponenten. För att göra det måste komponenten härledas från QLabel, och använda följande i konstruktorn: </para> @@ -147,7 +147,7 @@ KomLineEdit::KomLineEdit(QWidget *a_parent, const char *a_name) setHidden(true); </screen> <para>Du kan skapa själva komponenten (om en komponent över huvud taget behövs, kanske "komponenten" bara tillhandahåller funktioner för att t.ex. komma åt en databas) i en av dina funktioner, som i funktionen <emphasis>execute</emphasis>. Här är ett exempel från komponenten om-dialogruta: </para> -<screen>QString AboutDialog::handleDCOP(int function, const QStringList& args) +<screen>TQString AboutDialog::handleDCOP(int function, const QStringList& args) { switch (function) { ... @@ -184,7 +184,7 @@ KomLineEdit::KomLineEdit(QWidget *a_parent, const char *a_name) { public: MyKomPlugin(); - virtual QWidget *create( const QString &className, QWidget *parent = 0, const char *name = 0 ); + virtual TQWidget *create( const TQString &className, TQWidget *parent = 0, const char *name = 0 ); }; </screen> <para>Därefter skapar vi delklassen KommanderPlugin som kallas <emphasis>MyKomPlugin</emphasis>. Klassen har helt enkelt en konstruktor och den överskridna metoden create. </para> @@ -196,7 +196,7 @@ public: </screen> <para>I insticksprogrammets konstruktor, anropar vi <emphasis>addWidget()</emphasis>för varje komponent vi vill tillhandahålla i insticksprogrammet. <emphasis>addWidget()</emphasis> har sex argument, men bara de fyra första krävs. I ordning är argumenten, komponentklassens namn, grupp, verktygstips, en ikonuppsättning för ikonen som används i editorns verktygsrad, vad är det här-information, och en Boolean som anger om komponenten är omgivande komponent för andra komponenter eller inte. Informationen används av editorn när komponenten grupperas i menyer, tillhandahåller hjälpinformation, etc. </para> <para>När det gäller ikonen, så laddar exemplet ovan en ikon av medelstorlek som kallas <emphasis>iconname</emphasis> från &kde;:s vanliga ikonplats. </para> -<screen>QWidget *MyKomPlugin::create( const QString &className, QWidget *parent, const char *name ) +<screen>TQWidget *MyKomPlugin::create( const TQString &className, TQWidget *parent, const char *name ) { if( className == "KomLineEdit" ) return new KomLineEdit( parent, name ); @@ -251,7 +251,7 @@ void WidgetDatabase::setupDataBase( int id ) <screen>... #include "mywidget.h" ... -QWidget *WidgetFactory::createWidget( const QString &className, QWidget *parent, const char *name, bool init, +TQWidget *WidgetFactory::createWidget( const TQString &className, TQWidget *parent, const char *name, bool init, const QRect *r, Qt::Orientation orient ) { ... diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/parser.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/parser.docbook index b9916f383f6..a600be821fb 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/parser.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/parser.docbook @@ -177,7 +177,7 @@ debug(resultat)</screen> Inne i skriptet kan det se ut så här:<screen>var = st return(var)</screen> Nu får du ett returvärde i meddelandeloggen via <emphasis>standardfelutmatningen</emphasis> som är <emphasis>HEJ ALLIHOP</emphasis>. </para> <para>Att ta emot en signal som är ansluten till en skriptslot fungerar på samma sätt. <emphasis>Self.Item(0)</emphasis> är parameter ett och så vidare. Du kan hämta antal argument som skickas via <emphasis>Skriptobjekt.count</emphasis>. </para> <para>Kommandoradsparametrar tillåter namngivna eller namnlösa argument. Namnlösa ser ut som <screen>kmdr-executor mitt_program.kmdr 100 röd</screen> Här blir _ARG1 = 100 och _ARG2 = röd. En konstighet är att när strängar med mellanslag skickas som argument måste de citeras. Används dialogkommandot blir saker och ting mer komplicerade, eftersom hela argumentsträngen måste skickas som en sträng, alltså inom citationstecken. <screen>dialog("min_dialog.kmdr", 100+" \"Hej allihop\"")</screen> Det returnerar <emphasis>_ARG1 = 100</emphasis> och <emphasis>_ARG2 = Hej allihop</emphasis>. Utan skyddade citationstecken hade du fått <emphasis>_ARG2 = Hej</emphasis> och <emphasis>_ARG3 = allihop</emphasis>. Att använda namngivna parametrar är rätt trevligt, och potentiellt mindre förvirrande. <screen>dialog("min_dialog.kmdr", "xantal=100 xcitat=Hej allihop")</screen> Nu kan du komma åt dem med de globala variablerna <emphasis>_xantal</emphasis> och <emphasis>_xcitat</emphasis>. </para> -<para>DCOP kan vara komplicerat, vilket är orsaken till att vi rekommenderar att använda de verktyg vi utvecklar för att göra det möjligt att skapa DCOP för &kommander;-fjärrdialogrutor med något som liknar en funktionsbläddrare. Här är ett exempel på ett DCOP-anrop som skickas från en dialogruta öppnad av ett &kommander;-fönster. Eftersom den vet vem som skapat den, kan den skicka tillbaka information medan den är öppen, och fritt komma åt alla fönstrets funktioner med undantag av slots. Det kan naturligtvis göras internt med ett skript som kan anropas externt, så i praktiken finns det inga begränsningar av vad som är möjligt. <screen>dcop("kmdr-executor-"+parentPid, "KommanderIf", "setText(QString,QString)", "StatusBar8", "Hej")</screen> Låt oss titta på detta en del i taget. Först av allt lägger vi till <emphasis>parentPid</emphasis> to "kmdr-executor-" eftersom vi inte antar att ett &kommander;-fönster gjorde anropet. Du skulle kunna använda det med Quanta, Kspread eller vad som helst. Därefter adresserar vi <emphasis>KommanderIf</emphasis>, som är ett <emphasis>bra</emphasis> gränssnitt för slutanvändare som har städats. Vi hoppas att fler program till sist börjar använda ett bra gränssnitt för integrering när KDE går från DCOP till DBUS i KDE4. Nästa parameter, <emphasis>"setText(QString,QString)"</emphasis>, är viktig eftersom den anger <emphasis>prototyp</emphasis> för tillåtna parametrar. Annars skulle inte &kommander; kunna validera anropet. Utan definitionen av DCOP-anropet som används får du ett fel. Återstående parametrar är förstås de som skickas. Vi rekommenderar att du tittar på program med <command>kdcop</command> för att se hur det fungerar, och övar på att skicka DCOP-anrop från skalet för att få rätt syntax. </para> +<para>DCOP kan vara komplicerat, vilket är orsaken till att vi rekommenderar att använda de verktyg vi utvecklar för att göra det möjligt att skapa DCOP för &kommander;-fjärrdialogrutor med något som liknar en funktionsbläddrare. Här är ett exempel på ett DCOP-anrop som skickas från en dialogruta öppnad av ett &kommander;-fönster. Eftersom den vet vem som skapat den, kan den skicka tillbaka information medan den är öppen, och fritt komma åt alla fönstrets funktioner med undantag av slots. Det kan naturligtvis göras internt med ett skript som kan anropas externt, så i praktiken finns det inga begränsningar av vad som är möjligt. <screen>dcop("kmdr-executor-"+parentPid, "KommanderIf", "setText(TQString,TQString)", "StatusBar8", "Hej")</screen> Låt oss titta på detta en del i taget. Först av allt lägger vi till <emphasis>parentPid</emphasis> to "kmdr-executor-" eftersom vi inte antar att ett &kommander;-fönster gjorde anropet. Du skulle kunna använda det med Quanta, Kspread eller vad som helst. Därefter adresserar vi <emphasis>KommanderIf</emphasis>, som är ett <emphasis>bra</emphasis> gränssnitt för slutanvändare som har städats. Vi hoppas att fler program till sist börjar använda ett bra gränssnitt för integrering när KDE går från DCOP till DBUS i KDE4. Nästa parameter, <emphasis>"setText(TQString,TQString)"</emphasis>, är viktig eftersom den anger <emphasis>prototyp</emphasis> för tillåtna parametrar. Annars skulle inte &kommander; kunna validera anropet. Utan definitionen av DCOP-anropet som används får du ett fel. Återstående parametrar är förstås de som skickas. Vi rekommenderar att du tittar på program med <command>kdcop</command> för att se hur det fungerar, och övar på att skicka DCOP-anrop från skalet för att få rätt syntax. </para> </sect2> </sect1> <!-- @@ -333,7 +333,7 @@ end <listitem> <para><command>createWidget(<parameter>komponentnamn</parameter>, <parameter>komponenttyp</parameter>, <parameter>skapare</parameter>)</command> - skapar en ny grafisk komponent. Därefter kan du till exempel lägga till den i en tabell eller verktygslåda, och använda <command>min_komponent.show(true)</command> för att göra den synlig. Om du lägger till en ny grafisk komponent i formuläret, måste du ta hänsyn till layout. &kommander; skapar inte en layout i farten, eller justerar positioner bildpunkt för bildpunkt (i de flesta fall). Det är förvirrande till och med vid utveckling med C++. Vi rekommenderar att du använder en gruppruta och skapar en layout i dialogrutan för att få bäst kontroll. </para></listitem> <listitem> -<para><command>connect(<parameter>avsändare</parameter>, <parameter>signal</parameter>, <parameter>mottagare</parameter>, <parameter>slot</parameter>)</command> - anslut en signal i en grafisk komponent till en slot. Se anslutningsdialogrutan och välj liknande komponenter för att se möjligheterna. Om en signal till exempel ser ut som <command>execute(const QString&)</command> är det exakt vad som måste finnas här inom citationstecken. </para></listitem> +<para><command>connect(<parameter>avsändare</parameter>, <parameter>signal</parameter>, <parameter>mottagare</parameter>, <parameter>slot</parameter>)</command> - anslut en signal i en grafisk komponent till en slot. Se anslutningsdialogrutan och välj liknande komponenter för att se möjligheterna. Om en signal till exempel ser ut som <command>execute(const TQString&)</command> är det exakt vad som måste finnas här inom citationstecken. </para></listitem> <listitem> <para><command>disconnect(<parameter>avsändare</parameter>, <parameter>signal</parameter>, <parameter>mottagare</parameter>, <parameter>slot</parameter>)</command> - ta bort anslutningen som anges ovan. Återigen är exakt riktig syntax helt nödvändig. </para></listitem> <listitem> diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/tutorials.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/tutorials.docbook index c87e7e0f1fd..337312641b5 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/tutorials.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdewebdev/kommander/tutorials.docbook @@ -61,7 +61,7 @@ <title>Signaler och slots</title> <para>En av de många användbara funktionerna som ärvdes av Qt Designer är signaler och slots. Naturligtvis har gränssnittet konstruerats om i ett försök att göra det lämpligt för &kommander;. Signaler och slots hanterar styrning av interna händelser i Qt- och KDE-program. Vi försöker anpassa det så att du inte behöver kunna skillnaden mellan datatyper i C++, men om du använder de nya funktionerna för att skapa anslutningar i farten är det praktiskt att kunna kopiera informationen från anslutningsverktyget. Låt oss ta en titt på vad det betyder. Någonting inträffar i en av dina komponenter. Den kanske tar emot ett klick, ett dubbelklick, får sitt värde ändrat, något markeras, eller en meny begärs. Det är bara några av de möjliga händelser som skulle göra att en signal skickas. Du kanske vill ändra listan i en listruta om en ny markering görs i en kombinationsruta. Det är en användbar funktion i ett avancerat program, och det enda sättet att göra det utan att därefter behöva klicka på en knapp, är att ha en signal ansluten till en slot. En sådan slot kan vara i ett skript eller en knapp. När en signal tas emot ser denna slot till att göra vad den blev ombedd. Det finns ett verktyg för att redigera anslutningarna. Var uppmärksam när du gör detta, eftersom det finns ett stort antal ärvda signaler och slots. Att tala om för ett skript, som är osynligt när dialorgutan körs, att justera sin storlek när du istället ville köra det, får dig säkert att undra vad som hände. </para> <para>Du kan öppna anslutningsverktyget genom att högerklicka var som helst i dialogrutan och välja det i menyn. Klicka på menyn så ser du en lista med gjorda anslutningar längst ner. Ovanför visas två listor med signaler och slots, och ovanför dem respektive sändare och mottagare som är vald. Ett enkelt sätt att skapa anslutningar är visuellt. Titta i verktygsraden eller i verktygsmenyn. Där finns tre objekt i en grupp. En pekare, anslutningar av signaler och slots, och flikordningen eller komponenterna. För de nyfikna: att välja den ställer in anslutningsläget. Klicka på komponenten för att skicka signalen och dra den till komponenten som ska ta emot den i en slot. När du gör det ser du en linje och en indikering om var du släpper på komponenten under musen. Editorns statusrad talar om för dig vad som kommer att anslutas. </para> -<note><para>I &kommander; version 1.3 finns funktionen connect() som låter dig ansluta signaler och slots i farten. Det är användbart om du just har använt createWidget. Naturligtvis kan du inte använda dialogrutan för något som &kommander; ännu inte vet existerar. Tyvärr finns det för många kombinationer för att lista, så du måste skriva in signaler och slots. <emphasis>De måste skrivas exakt rätt, annars fungerar de inte.</emphasis> Här är anslutningsverktyget återigen praktiskt. Öppna det och välj två komponenter som motsvarar de du vill ansluta, och läs av anslutningsinformationen. Om den lyder <command>execute(const QString&)</command>, är det exakt vad du måste skriva in.</para></note> +<note><para>I &kommander; version 1.3 finns funktionen connect() som låter dig ansluta signaler och slots i farten. Det är användbart om du just har använt createWidget. Naturligtvis kan du inte använda dialogrutan för något som &kommander; ännu inte vet existerar. Tyvärr finns det för många kombinationer för att lista, så du måste skriva in signaler och slots. <emphasis>De måste skrivas exakt rätt, annars fungerar de inte.</emphasis> Här är anslutningsverktyget återigen praktiskt. Öppna det och välj två komponenter som motsvarar de du vill ansluta, och läs av anslutningsinformationen. Om den lyder <command>execute(const TQString&)</command>, är det exakt vad du måste skriva in.</para></note> </sect2> <sect2 id="slot-functions"> |